Berättelser från semesterns barndom 1938−1959

I centrum för avhandlingen Resfeber står en analys av semesteruppfattningar år 1938–1959. Syftet är att på så sätt bidra till en mer ingående förståelse av semesterkonsumtionen, som fick en allt större ekonomisk betydelse från 1930-talet och framåt. Aspekter som undersöks närmare är uppfattningar om semester i relation till arbete, naturuppsyn, uppfattningar om familj och andra sociala relationer, uppfattningar om vila samt uppfattningar om resande.

Vid sidan om den fördjupande analysen av uppfattningar studeras även införandet av semesterlagen 1938 och det konkreta semesterfirandet under perioden. Genus och klass utgör analytiska kategorier genom hela avhandlingen. Huvudmaterial är så kallade frågelistsvar. Dessa är självbiografiska minnen nedskrivna av informanter som svar på en frågelista Nordiska museet skickat ut. Dessutom används material med anknytning till semesterlagstiftningens införande, främst semesterutredning och riksdagsprotokoll, samt semesterrelaterade annonser i veckotidningarna Husmodern och Lektyr.

När riksdagen fattade beslut om semesterlagen 1938 var ett viktigt motiv att man ville utjämna skillnader mellan klasserna. Både de som var positiva till reformen och de som var negativa till reformen såg klassutjämning som ett positivt resultat av den. Fler arbetare, både kvinnor och män, fick nu också semester. Samtidigt fanns stora grupper, främst jordbrukare och företagare av båda könen samt hemarbetande hustrur, vilka inte hade några semesterrättigheter alls, något som också debatterades i riksdagen. Det hände dock att kvinnor och män utan semesterrättigheter ändå tog ledigt på egen bekostnad.

Det var relativt vanligt att resa iväg på semestern, även i början av perioden. I frågelistsvaren syns en stark uppskattning av att få uppleva en kontrast till vardagen. Ett liknande synsätt kom till uttryck i utredningen, i riksdagsdebatten och i de semesterrelaterade annonserna. Avhandlingen visar att informanterna ville uppleva en kontrast både till arbete och till övrig vardagsfritid. Synsättet präglade semesteruppfattningarna gällande alla aspekter som studerats närmare. Naturen sågs som mer intressant om den var belägen någon annanstans än hemmavid, vila och avkoppling ansågs bäst kunna uppnås om man reste iväg någonstans och semesterfirarna uppskattade att göra nya bekantskaper medan familjen snarare togs för given. Genom att resa iväg på semestern kunde informanterna uppfylla önskemålet om att få uppleva kontrast till hela sin vardag.

Avhandlingen visar att semesteruppfattningarna på en övergripande nivå var lika bland arbetare, tjänstemän, hemarbetande hustrur, lantbrukare och företagare. På en mer detaljerade nivå kunde önskemålet att få uppleva en kontrast till vardagen ta sig något olika uttryck beroende på semesterfirarens arbetsförhållanden och ekonomiska situation. Avhandlingen visar dessutom att uppfattningarna hade ekonomisk betydelse, då resor innebar att informanterna gjorde fler inköp än då de stannade hemma. Det handlade inte enbart om sådan konsumtion som krävdes för att resan skulle bli av, utan även andra typer av inköp var större i samband med en resa än vid en hemmavistelse.

Aurora Lewén:
Resfeber. Berättelser från semesterns barndom 1938−1959
Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet
Disputation: 3 november 2017