Runt om i världen har skilda slag av kyrkoanteckningar lämnat sina spår. Den gängse uppfattningen av kyrkböckerna som en produkt främst av stormaktstidens samhällssyn med överhet, politisk och social kontroll, utskrivning av soldater etc, behåller i vårt land sitt kompakta grepp över frågeställningar, angreppssätt och resultat i den fortgående löftesrika forskningen.

- Men en djupare bearbetning av den egentliga kyrkliga infrastrukturen är i längden dock ofrånkomlig, anser Egil Johansson, nestorn i kyrkostudier i Sverige.

- Den spränger tidigare teoriramar. Den är ofrånkomlig även med tanke på det framväxande mångkulturella och mångreligiösa samhället, där till exempel invandrarkyrkorna har visat sig komma hit med sina egna genuina noteringar om dop etc inom en i grunden gemensam kyrkotradition, med Fader vår och Trosbekännelsen som första textord muntligen och i motsvarande ABC-boktryck.

I boken Kyrkostudier berättar professor emeritus Egil Johansson om kyrkböckernas och kyrkostatistikens historia. Men den visar också hur vi genom att studera anteckningarna och siffrorna noggrant kan blicka in i framtiden.

Egil Johansson:
Kyrkostudier. Möten med kyrkböckernas rikedom
Artos & Norma Bokförlag
Utkom 2011