Ett barn som föds till tronen är en statens tillhörighet, skrev en gång drottning Kristina. Ett kungligt barns födelse är en betydelsefull händelse - inte minst politiskt. Dynastins fortlevnad hänger på att ständigt nya tronföljare föds. Intresset för dessa barn har varit stort redan innan de sett dagens ljus.

De kungliga barnen föds in i sin roll och från första stund ges deras liv en symbolmättad och representativ inramning. Såväl ceremonierna som har ägt rum i samband med förlossningen, dopet och moderns kyrktagning som den utrustning i form av kläder och vaggor som anskaffades och den egna våning som iordningställdes för det kungliga barnet har ingått i den kungliga retoriken.

Kanonsalut och vaggor berättar hur barnen föds in i sin roll och vilken politisk betydelse för dynastins fortlevnad födslarna har haft. Ceremonierna i samband med förlossningen, dopet och moderns kyrktagning, utrustning i form av kläder och vaggor som anskaffades och den egna våning som iordningställdes för det kungliga barnet har ingått i den kungliga retoriken.

Lena Rangström är 1:e intendent vid Livrustkammaren och sedan 2006 filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet. Hon har även tilldelats Svenska Akademiens Gustavianska stipendium. Hon har bakom sig en rad publikationer rörande vapen- och dräkthistoria, hovliv och ceremoni, bland annat Modelejon och En brud för kung och fosterland.

Lena Rangström:
Kanonsalut och vaggor – kungliga födslar och dop
Livrustkammaren/Atlantis
Utkom 2012