Den stora gruvstrejken i Malmfälten

Vintern 1969–1970 strejkade närmare 5 000 arbetare vid det statliga LKAB:s järnmalmsgruvor i Kiruna, Malmberget och Svappavaara. Det rörde sig om en vild strejk som tycktes bryta en lång period av samförstånd på den svenska arbetsmarknaden. Kring strejken bildades en omfattande solidaritetsrörelse. Ett sätt att solidarisera sig med gruvarbetarna var att rapportera från strejken. Över tid har strejken framställts i flera genrer, bland annat dokumentärfilm, rapportbok, samhällsvetenskapligt arbete, bildkonst, lyrik och drama. Numera har strejken en självklar plats i historier om Sverige under 1900-talet.

I en ny avhandling från Stockholms universitet undersöker historikern Robert Nilsson Mohammadi hur gruvarbetarstrejken har gjorts meningsfull av dess deltagare och observatörer. Avhandlingen är främst baserad på intervjuer – muntlig historia – med både strejkande arbetare och människor som solidariserade sig med dem. Den analyserar också hur gruvarbetarnas röster vid olika tillfällen har använts för att berätta om gruvarbetarstrejken.

– För mig handlar muntlig historia om att få de historiska aktörernas egna berättelser, men också om att i samtalets form undersöka dessa berättelser och hur de har blivit till över tid, säger Nilsson Mohammadi.

Med boken Gruva förmedlade Sara Lidman och Odd Uhrbom gruvarbetarnas röster. De ville skildra gruvarbetets villkor och mobilisera till förändring. Efter strejken skrevs rösterna fram på andra sätt. Allt mer handlade det om att bevara erfarenheterna från strejken. Detta bidrog till att slå fast vad som blev möjligt att säga om strejken och vem som kunde säga det med trovärdighet.

– I de intervjuer jag har gjort med strejkdeltagarna framstår gruvarbetarkollektivet som mer heterogent och gruvarbetarstrejken som ett moment när detta kollektiv formerade sig på vissa sätt, säger Nilsson Mohammadi.

En berättelse som kommer fram starkt i intervjuerna med strejkens deltagare handlar om strejken som ett tillfälle då samhället tog över gruvan. I denna berättelse präglas gruvorna av konkurrens, faror och maktordningar. Samhällena kring gruvorna skildras däremot som fulla av gemenskap och hjälpsamhet. Strejken var ett sätt att göra arbetsplatserna i gruvorna mer lika samhället, bland annat genom att skapa tid för samtal. Gemenskap är ett starkt tema i dessa berättelser.

Avhandlingen innehåller också intervjuer med några av de kvinnor som blev gruvarbetare. Skyddslagstiftningen från 1900 förbjöd kvinnor att arbeta under jord men yrket öppnades på nytt för dem under 1960-talet. De kvinnliga intervjupersonerna berättar om strejken som en konflikt mellan män som de betraktade utifrån.

– De kvinnliga gruvarbetarna deltog i strejken och tyckte att den var rätt, men strejken isolerade dem från arbetarkollektivet som de hade kämpat för att bli en del av. Deras minnen av strejken är fulla av längtan tillbaka till arbetsplatserna, förklarar Nilsson Mohammadi.

Intervjuerna med aktörer inom solidaritetsrörelsen – författare, filmare, skådespelare, museiintendenter och aktivister – ger information om vad som kunde ligga bakom ställningstagandet för strejken. Tidigare forskning har kritiserat bruket av verklighetens röster i 1960- och 1970-talens dokumentärprosa samt beskrivit engagemanget som en subkulturell gest. Muntlig historia kan däremot komma åt processerna bakom röstgivandet, något som aktivisterna inte lyft fram i sina egna verk.

– Rapportörerna höll tillbaka sina egna röster för att aktörernas röster skulle få höras. En konsekvens av det är att framställningarna av strejken har berövats reflektioner kring sambanden mellan kollektiva aktioner, kulturella representationer och samhällsförändring, säger Nilsson Mohammadi.

Undersökningarna av meningsskapandet kring gruvarbetarstrejken kan bidra med kunskap och perspektiv till framställningarna av strejken som är att vänta i samband med dess förestående 50-årsjubileum 2019. En inomvetenskaplig nytta av avhandlingen är att den kan fungera som underlag för diskussioner om hur historiker kan aktivera historiens aktörer och/eller brukare i undersökningar av historia och historieskrivning.

Enligt överenskommelse med intervjupersonerna kommer intervjuerna med deltagare i strejken och i solidaritetsrörelsen att göras tillgängliga genom Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Stockholm.

Robert Nilsson Mohammadi:
Den stora gruvstrejken i Malmfälten. En muntlig historia
Historiska institutionen, Stockholms universitet
Disputation: 16 mars 2018