Fengersfors bruk i Dalsland har utsetts till Årets industriminne 2015 för ”omvandlingen av en överbliven processindustri till en spännande arena för industrihistoria, konstnärligt skapande och företagande”.

Bruket speglar en avgörande del av svensk industrihistoria, men har också fått en ny roll som kulturellt center och blivit ett av regionens främsta besöksmål.

 Fengersfors bruk. Foto: Ida Dicksson

Fengersfors bruk.
Foto: Ida Dicksson. 

Svenska industriminnesföreningens motivering till utmärkelsen Årets industriminne 2015:

”Fengersfors bruk i Åmåls kommun tilldelas utmärkelsen Årets industriminne 2015 för omvandlingen av en överbliven processindustri till en spännande arena för industrihistoria, konstnärligt skapande och företagande.

Brukets industriella historia är en spegling av vad som hänt på otaliga orter i Sverige. Skog och vattenkraft blev basen för välstånd, först genom järnhantering från 1796, och sedan när tiderna förändrades, genom tillverkning av massa och papper. Produkterna från det avsides belägna dalslandsbruket exporterades över hela världen. Men 1977 lade sig röken, maskinerna tystnade och arbetstillfällena försvann.

Kvar står den storskaliga bruksanläggningen i rött tegel, komplett med ångskorsten, kraftcentral och de viktigaste delarna av tillverkningslinjen, från vedintag till pappersmaskin. Som bevarad äldre produktionsmiljö inom massa- och pappersindustrin saknar Fengersfors motsvarighet i Sverige. Brukets sulfatkokare från 1950 var världens första kontinuerliga massakokare och är en teknikhistorisk sevärdhet av internationell klass. Bruksanläggningen rymmer också starka kontraster mellan vårdade ytor och postindustriella ruiner – kontraster som kan ge fängslande berättelser och nyskapande vägval för bevarande och återbruk, när ytterligare delar av anläggningen ska göras tillgängliga för besökare.

Fengersfors ägare familjen Rosenblad har i samverkan med olika aktörer och med offentligt stöd målmedvetet arbetat för att säkra brukets framtid med bevarade industrihistoriska värden. En viktig del av brukets nya publika identitet är konstnärskollektivet Not Quite, som gett Fengersfors en kreativ kraftinjektion.”