Forskning

Underhåll för sårade och gamla soldater 1640–1780

Avhandlingen Vadstena krigsmanshus handlar det underhåll till sårade och gamla soldater som den svenska statsmakten organiserade under tidigmodern tid. I krigsmanshuset fick ett trettiotal soldater med familjer uppehälle, samtidigt som soldater boende i andra delar av landet fick stöd från krigsmanshuskassan som också administrerades från Vadstena.

Jordbrukets betydelse blygsam för flyttning till städerna

Landsbygdens avfolkning beror främst på att tillverkningsindustrin sysselsätter allt färre och att fler istället dras till servicenäringar och utbildning i städerna. Jordbrukets förändring har däremot relativt liten betydelse. Det visar en ny avhandling om fördelningen av befolkning och arbete i Sverige 1960-2010.

Kontroll ersatte tillit när de politiska ederna förändrades

En avhandling i historia visar hur utvecklingen från att muntligt svära eder till en skriftlig politisk kultur på 1600-talet också förändrade förutsättningarna för edsvärandet. Från att tidigare ha varit något som skapat tillit mellan parterna blev de skriftliga dokumenten något som snarare användes för att kontrollera undersåtarna.

Historieundervisning i de mätbara resultatens tid

Mer fokus på prestation och tydligt mätbara ämneskunskaper, men saknad efter möjligheten att tillvarata elevers intresse och historieämnets livstolkande potential – så kan de övergripande resultaten sammanfattas när tjugosex lärare verksamma på mellanstadiet, i en nyutkommen avhandling, ges möjlighet att berätta vad de senaste årens skolreformer kommit att innebära för dem och deras undervisning i historia.

Helgonkult levde kvar långt efter reformationen

Föreställningar om att det gudomliga kunde manifestera sig i det materiella levde kvar lång tid efter reformationen i Sverige – i vissa fall i mer än 200 år. Många kyrkliga skulpturer fortsatte att betraktas som mirakulösa och det offrades och restes kors vid de heliga källorna. Det visar en ny avhandling i historia.

Metallförädlingen i Sverige 1730-1775

En avhandling om metallförädlingens praktiker i Sverige under perioden 1730 till 1775, och mer specifikt på finsmide inom ramarna för manufakturindustrin. Den analyserar hur manuell skicklighet, kunskap och artefakter spreds, hur och varför de anpassades på olika sätt lokalt, samt hur detta inverkade på organiseringen av smidesarbetet.

Paradoxal men framgångsrik strategi för kvinnoforskning och jämställdhet

I slutet av 1970-talet var bara tre procent av Sveriges professorer kvinnor, jämfört med omkring en fjärdedel idag. En ny avhandling visar att organisationen Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning hade en avgörande betydelse både för kvinnoforskningen och för att öka andelen kvinnor inom akademin.

Språk och texter i Stockholms stads tänkeböcker

I en ny avhandling undersöks språk och texter i Stockholms rådstugurätts protokoll, tänkeböckerna, 1476–1626. Under svensk senmedeltid och tidigmodern tid tas skriftspråket i bruk i allt fler sociala och samhälleliga sammanhang, inte minst i städernas administration. I tänkeböckerna kommer vi detta tilltagande folkspråkiga skriftbruk in på livet.

Läsningar och tolkningar av vikingatida runbleck

Avhandlingen Vikingatida runbleck syftar till att utveckla läsningen och tolkningen av inskrifterna på de i dagsläget 46 kända vikingatida runblecken. Målet är att ge en så tydlig bild som möjligt av inskriftsgenren vikingatida runbleck.

Kraftsporter, kropp och klass i Sverige 1920–1960

Mellan 1920- och 1960-talet var kraftsport mest för män ur arbetarklass. Boxare och tyngdlyftare var män som hade maskulint laddade värderingar om idrottslig stil och hur kroppen borde se ut. Ideal som innehöll tydliga klassmarkörer, visar en ny avhandling.

Stormen Gudrun fällde S-regeringen

Att Socialdemokraterna förlorade riksdagsvalet 2006 berodde till stor del på S-regeringens krishantering av stormen Gudrun 2005. Till viss del bidrog även regeringens hanterande av tsunamikatastrofen 2004. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.

Ett århundrade med den gustavianska stilen

Varför har den gustavianska stilen blivit så framträdande i den svenska självbilden? En ny avhandling från Uppsala universitet visar på hur forskare parallellt med museer, kommersiella företag och monarkin, har bidragit till att den gustavianska stilen har bevarats och förmedlats ända sedan 1700-talet.

Svensk lindningstrådsindustri 1945-1980

Avhandlingen Elektrotekniska industrins ledande tråd är en studie av svenska producenter av isolerad lindningstråd och de marknadsförhållanden som omgärdat branschen under perioden 1945-1980. Den var en länk i de tre elektrotekniska koncernernas – ASEA, Electrolux och LM Ericsson – underleverantörskedja.

Historien visar på variation för ogifta mödrars utsatthet

Under 1800-talet och början av 1900-talet födde hundratusentals kvinnor barn utan att vara gifta. Hur de bemöttes i lokalsamhället som en konsekvens av den utomäktenskapliga födelsen kunde variera ganska mycket mellan olika platser. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.

Undervisningen i moderna språk i Stockholm 1800–1880

Avhandlingen I privat och offentligt behandlar det skiftande förhållandet mellan privat och offentlig undervisning under 1800-talet. Relationen mellan de båda undervisningstyperna undersöks genom en närmare studie av undervisningen i moderna språk och språklärarna i Stockholm.

Förhandlingar om återförande av kulturföremål

Tvister kring återförande av kulturföremål är välkända. I denna avhandling betraktas sådana konflikter som en förhandling. Genom att tillföra ett förhandlingsperspektiv på människors sätt att argumentera för sin ståndpunkt granskas vilka faktorer och argument som spelar in för att underlätta en process, eller som orsakar eller häver en blockering.

Kvinnor missgynnades när glasbruken blev maskinella

När glasindustrin mekaniserades hade manlig arbetskraft, oavsett etnicitet, lättare att yrkesutbilda sig och avancera. Kvinnorna blev de stora förlorarna och fastnade ofta i syning av glasen. Det visar en ny avhandling från Linnéuniversitetet.

De funktionsnedsattas situation i Sundsvall på 1800-talet

Var utsatthet och socialt utanförskap en förutbestämd del av livet som funktionsnedsatt under 1800-talet? I en ny avhandling beskrivs hur det inte var så för alla, utan att funktionsnedsatta utgjorde en brokig skara människor med vitt skilda levnadsbanor.

Viktigt för kungar att ha egna pengar

Avhandlingen The money of monarchs visar på betydelsen för tidigmoderna härskare att ha tillgång till egna inkomstkällor vid sidan av skatter. Deras finansiella självständighet gjorde dem politiskt obetvingliga.

Annonser

Boken Norrköpings gatunamn
Kontorsmaterial till lågpris -
bl a kuvert, pärmar, kopieringspapper

STS Alpresor Tidningar om historia & vetenskap

Nyhetsbrev

Just nu prenumererar 3266 personer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Dagens datum

  • Den 23 oktober 1384 invigdes Vadstena kloster.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!