I en ny avhandling undersöks tre släktforskningsupplevelser som utgår från en svensk kontext och fungerar som exempel av det som på engelska kallas för public pedagogical spaces. Avhandlingen analyserar vilka narrativ som framträder och deltagarnas förhandlingar av dessa.

Skolorna i Sverige expanderade åren 1620–1649. Nya skoltyper introducerades, trivialskolor inrättades i flera städer och de första gymnasieskolorna. Sammantaget ökade antalet lärare och elever avsevärt i hela riket. Hur detta egentligen gick till behandlas i en ny avhandling.

Predikningar var ett av de viktigaste kommunikationsmedlen mellan präster och åhörare. De publicerades i postillor och i en ny avhandling undersöks vilka föreställningar om hushåll, barn och äktenskap som förmedlades i postillor 1686–1770.

I en ny avhandling i arkeologi studeras bosättningar och rörlighet bland jägar- och samlarsamhällena i norra Sverige under perioden 2000 f.Kr–0 med fokus på deras användning och hantering av sten.

Under det sena 1800-talet blev tron på andar på modet genom den så kallade spiritismen. Hur detta tog sig uttryck i Stockholm lyfts fram i en ny avhandling. Det blev aldrig några mängder av svenska spiritister, men det bildades olika spiritistiska sällskap och spiritismen var ett ämne som diskuterades flitigt.

Syftet med avhandlingen Textila konstmöten är att skapa förståelse för den textila konstens kunskapscirkulation med utgångspunkt från Konstslöjdanstalten vid Kulturen i Lund 1897–1932. Inriktningen är på dess historiska kontext, organisation och textila produktion.

I juni 1810 skakades Stockholm av ett blodigt upplopp. Begravnings-processionen för kronprins Karl August förvandlades till en våldsam konfrontation mellan massan och militären. Under oroligheterna dödades riksmarskalk Axel von Fersen. I en ny avhandling presenteras ett antal nya perspektiv på Fersenska upploppet.

I avhandlingen Afterlives undersöks judiska och icke-judiska polacker som överlevde den nazistiska förföljelsen och kom till Sverige 1945 som så kallade repatriander och som hade kopplingar till Polska källinstitutet i Lund.

Sedan millennieskiftet har studieresor till Förintelsens minnesplatser vuxit fram som en gräsrotsrörelse inom den svenska skolan, och bidragit till att omkring var fjärde svensk tjugoåring besökt museet Auschwitz-Birkenau. Trots omfattningen har arbetet med studieresorna tidigare varit obeforskat i Sverige.

Stora byggprojekt i gamla städer innebär ofta omvälvande ingrepp i livsmiljön för invånarna. I en ny avhandling analyseras två strategier för att hantera kulturarvet när grävmaskinerna rullar in: Bevara så mycket som möjligt av miljön eller också tillföra nya kulturvärden som kompensation.

En ny avhandling undersöker den svenska statsbildningsprocessen genom örlogsflottans ögon. Örlogsflottan var en central del i det svenska statsbygget och 1522–1640 genomgick organisation kring örlogsskeppen fyra större skiften. Statens behov tvingade fram förhandlingar med lokalsamhällets bönder.

I en ny avhandling analyseras tillkomsten av det arkiv som skapades inom Svenska litteratursällskapet i Finland 1885–1920. Undersökningen är en fallstudie som granskar arkivet som en del av det senare 1800-talets nationsbygge.

I avhandlingen Traditionella nyheter undersöks sambanden mellan ekonomisk, social och politisk utveckling och kulturell kontinuitet och förändring i Virestads socken 1750–1850. Det görs genom analyser av agerandet på sockenstämman, församlingens brev till kungen, bevarade kläder och bouppteckningar.

På över 40 olika platser i norra Sverige, Finland och Norge producerades avancerade järn- och stålföremål av jakt- och fångstgrupper för mer än 2 000 år sedan. De här upptäckterna av forskare vid Luleå tekniska universitet kan komma att ändra historieskrivningen och har nu publiceras i en ny avhandling.

År 1941 firade Patent- och Registreringsverket 50 år som självständig myndighet. En viktig del av firandet var en utställningen Idé – Patent – Produkt på Tekniska museet. I en ny avhandling studeras hur utställningen användes för att främja patentverket och dess synpunkter.

Ett av de viktigaste teologiska verken som heliga Birgittas biktfader magister Mathias lämnade efter sig vid sin död 1350 är Alphabetum distinccionum. Eftersom endast en fjärdedel av verket bevarats till vår tid har man inte vetat så mycket om innehållet, men tack vare nya forskningsmetoder och digitaliseringen av arkivmaterial har verket nu rekonstrueras.

Ett tjejligt rum är en ny avhandling i etnologi som studerar tidningen Starlet 1966–1996. Den svenska tjejtidningen har kommit att bli en del av svenska tjejers kulturhistoria och kulturarv, men har inte behandlats vetenskapligt tidigare.

I en ny avhandling studeras paleoklimatologins historia 1945–1990. Den följer två typer av ”klimatarkiv” – iskärnor och borrkärnor från havsbottnen som har använts för att rekonstruera klimatförändringar över lång tid.

En ny avhandling i dansvetenskap undersöker hur scenisk dans i Sverige blev modern mellan 1930 och 1960. Perioden karakteriseras av förändringar där relationen mellan modernitet och tradition var närvarande. I den etablerade danshistorieskrivningen brukar relationen presenteras som estetiska brott mot tidigare traditioner.

Elever i dagens skola lever i en tid präglad av kulturell mångfald och rörelser av människor, vilket ställer samhället inför utmaningar. En ny avhandling visar att historia som skolämne har något värdefullt att tillföra för att rusta elever att förstå och orientera sig i en mångkulturell värld.