Forskning

Viktigt för kungar att ha egna pengar

Avhandlingen The money of monarchs visar på betydelsen för tidigmoderna härskare att ha tillgång till egna inkomstkällor vid sidan av skatter. Deras finansiella självständighet gjorde dem politiskt obetvingliga.

Svenska sjöofficerare på 1500-talet

Vem blev officer när den svenska flottan expanderade kraftigt på 1500-talet och vilka egenskaper var viktiga för att bli ett bra befäl? En ny avhandling i historia studerar den svenska flottans befäl under 100 år.

Bilder av vikingar och smörgåsbord sålde in svensk jazz i USA

Omkring 1950 blev svensk jazz populär inom jazzkretsar i USA och svenska jazzskivor en framgångsrik exportvara. Den amerikanska bilden av den svenska jazzen var färgad av idéer om nationalitet, ras och genus och skivomslagen pryddes av bilder av exempelvis vikingar. Avhandlingen Swingin’ Swedes synliggörs hur musiken positionerades som något “svenskt”,

Kvinnors arbete under förhistorien synliggörs

En ny avhandling i arkeologi synliggör kvinnornas arbete med försörjningen under förhistorisk tid. Avhandlingen för också fram en modell som kan användas när arkeologer närmar sig ett nytt boplatsmaterial, för att de alltid ska ställa sig frågan om hur kvinnornas arbete sett ut på platsen.

Djur, hantverk och nätverk under vikingatid och medeltid

En fyndkategori som är vanligt förekommande vid arkeologiska undersökningar i urbana miljöer är spill efter hantverk där osteologiska material nyttjats som råvara. Främst är det kammar som producerats, men även andra små föremål. En ny avhandling undersöker vilka benmaterial som nyttjats inom hantverket i Mellansverige under vikingatid och medeltid.

Historieskrivningen i Populär Historia och History Today

I denna avhandling jämförs historieförmedlingen i två etablerade populärhistoriska magasin i Sverige och Storbritannien – Populär Historia och History Today. Syftet är att beskriva hur redaktörer och artikelskribenter populariserar historia, det vill säga hur de anpassar historieskrivningen efter det populärhistoriska sammanhanget och tidskriftsgenren.

Ny bild av gravskicket 1000–300 f.Kr

Bilden av gravskicket i östra Svealand under perioden 1000–300 f Kr har komplicerats avsevärt de senaste decennierna Det har skett en intensiv materialtillväxt men de döda saknas. I avhandlingen analyseras variation i byggandet av stenkonstruktioner och i hanteringen av brända ben och andra material på två undersökta platser i Södermanland.

Stockholms boulevardpress under sent 1800-tal

Den här avhandlingen undersöker Stockholms boulevardpress under det sena 1800-talet. Studiens huvudsakliga empiriska material utgörs av de fyra boulevardveckotidningarna Figaro, Vikingen, Budkaflen och Hvad Nytt. Boulevardpressens största intresse var den lokala societeten och de teatrar och restauranger den frekventerade.

Synen på historia formas i skolan

Kan Donald Trumps valseger i det amerikanska valet förklaras med hur historia används i skolan? Forskning vid Umeå universitet visar att synen på historia skiljer sig åt bland elever, beroende på deras bakgrund.

Apotekares förståelse av opium i Sverige 1870-1925

Före den första särlagstiftningen om narkotika i Sverige 1923 reglerades inte opiumets rusgivande egenskaper. Drogen var fritt tillgänglig i handeln. Men inte i vilken butik som helst. Opium kunde bara köpas lagligt på landets apotek. Avhandlingen Giftets värde undersöker hur denna fria tillgänglighet av narkotika förstods av droghandlarna själva, apotekarna.

Peter Englund och Herman Lindqvist i svensk historiekultur

En ny avhandling visar att det vid övergången från 1980-tal till 1990-tal framför allt var två personer som kom att definiera och personifiera historia för en bredare svensk allmänhet: akademikern Peter Englund och journalisten Herman Lindqvist.

Spåren av digerdöden syns i 1600-talets lantmäterikartor

I stora delar av Europa präglas senmedeltiden av ödeläggelse, bland annat till följd av digerdöden och återkommande pestutbrott. Ödeläggelsens omfattning har varit omtvistad, men nu visar det sig att en del av svaret finns i lantmäterikartor från östra Mellansverige från mitten av 1600-talet, enligt en ny avhandling.

Konflikter kring medborgarskap på svenska S:t Barthélemy

Sjö- och handelsmän från olika delar av världen kom till den svenska kolonin S:t Barthélemy för att bli svenska medborgare. Med sig förde de in nya idéer om medborgarskap och politiska rättigheter. Det visar en ny avhandling från Historiska institutionen vid Stockholms universitet.

Rätten till privatliv i svensk press 1920–1980

I avhandlingen Rätten till privatlivet granskas hur idén om en definierad och skyddad privatsfär i Sverige växte sig starkare under 1900-talet och hur den svenska pressen motiverade intrång i privatlivet.

Sömnadsskolor speglar kvinnorollens förändring runt 1920

Utvecklingen för två snarlika modeateljéer och sömnadsskolor speglar också den förändrade synen på kvinnans roll under första hälften av 1900-talet. Medan den ena skolan höll fast vid att kvinnor skulle ägna sig åt husligt arbete började den andra skapa kläder för den yrkesarbetande kvinnan.

Metodkunskap eftersatt i historieundervisningen

I den svenska gymnasieskolan lär eleverna mest om innehåll i historieundervisningen. Detta trots att kunskaper om metoder, källhantering och orientering i tid är lika viktiga komponenter, enligt skolans styrdokument. Det visas i en ny avhandling.

Nytt samhällsbygge var nödvändigt för att frälsa i Kongo

Det räckte inte att predika kristendom för att grunda nya församlingar i Kongo, det var också nödvändigt att bygga ett helt nytt samhälle. Den utgångspunkten hade Svenska Missionsförbundet för sitt arbete i Kongo kring förra sekelskiftet. Det visar en ny avhandling.

Köksväxter viktiga i 1700-talets jordbruk

Köksväxter var stort i 1700-talets jordbruk. Speciellt kål. Hortonomen Karin Hallgrens avhandling handlar om kålgårdarna – där grönkål, vitkål och andra köksväxter odlades beroende på region och gårdarnas särart. Och om dåtidens odlingstrick för att klara gödselbrist och skadedjur.

Historiska porträtt som kunskapskälla

I avhandlingen Historiska porträtt som kunskapskälla diskuterar konstvetaren Charlotta Krispinsson hur konsthistoriker uppmärksammade och skrev om äldre porträtt vid sekelskiftet 1900. Hennes studie belyser också hur porträtt av svenskar dokumenterades för Svenska porträttarkivet.

Sovjet ensam syndabock i svenska läroböcker

Hur kommer kulturella uppfattningar om det kalla kriget till uttryck i svenska läroböcker i historia – och hur undervisar historielärare om det? En ny avhandling diskuterar vikten av en medvetenhet om hur historia produceras, och visar att Sovjetunionen pekas ut som ensamt skyldiga till konflikterna som ledde till det kalla kriget efter andra världskrigets slut.

Annonser

Boken Norrköpings gatunamn

Bokus - historia & arkeologi Däck online hos Tirendo

Hyra förråd Lidingö

Kontorsmaterial till lågpris -
bl a kuvert, pärmar, kopieringspapper


STS Alpresor
Tidningar om historia & vetenskap

Nyhetsbrev

Just nu prenumererar 2976 personer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Dagens datum

  • Den 28 mars 1889 inträffade Yngsjömordet.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!