Forskning

Medeltida kyrkoarkitektur synliggjord

Kyrkobyggnader från 1100-talet är ett viktigt arkeologiskt källmaterial för tolkningar av arkitekturen eftersom det saknas specifika skriftliga källor från den tiden. Genom att datera virket i taken och undersöka fem kyrkor i Västergötland har den tidigmedeltida arkitekturen blivit synlig i en ny avhandling. Det handlar om våra allra äldsta rum.

Svensk socialistisk press 1917–1924

I avhandlingen Fångna i begreppen? görs en organisationsöverskridande studie av begreppet revolution i svensk socialistisk press mellan åren 1917 och 1924. Det huvudsakliga syftet är att begreppshistoriskt analysera arbetarrörelsens förhållningssätt till begreppet revolution.

Framväxten av en symfoniorkester och ett konserthus i Stockholm

I första världskrigets slutskede gavs stora summor av privata givare för att Stockholm skulle få ett ändamålsenligt konserthus. En ny doktorsavhandling redogör för de bakomliggande processerna som gjorde det möjligt att bedriva permanent symfoniorkesterverksamhet och för hur finansieringen av Stockholms konserthus ordnades.

1700-talets manliga känslor under luppen

1700-talet har kallats känslans århundrade. Många är nyfikna på detta århundradets känslosamma vänskap mellan män. Avhandlingen Känslans patriark undersöker vilken roll känslor spelade i publicisten Carl Christoffer Gjörwell (1731–1811) familjeliv och sociala liv.

Nobel tog kommando över reglering med sprängkraft

Genom ett aktivt säkerhetsarbete skaffade sig Alfred Nobels bolag inflytande över myndigheternas reglering av sprängmedelsbranschen. Det gav det nya bolaget ett försprång mot etablerade konkurrenter. Det visar en ny avhandling i ekonomisk historia vid Umeå universitet.

Entreprenörsfamiljen som grundade Mosaiska församlingen i Karlskrona

Avhandlingen undersöker judisk integration i örlogsstaden Karlskrona 1780–1945 genom att studera de ekonomiska, sociala och kulturella strategier som familjen Philip/Ruben använde sig av i sitt familjeföretag i Karlskrona under det långa 1800-talet. Genom dessa undersökningar har det blivit möjligt att förstå hur en judisk familj och församling blivit integrerad i en svensk örlogsstadsmiljö.

Revisionsberättelsens utveckling från mitten av 1600-talet till i dag

Katharina Rahnert, forskare inom företagsekonomi på Handelshögskolan vid Karlstads universitet, har kartlagt revisionsberättelsens utveckling från mitten av 1600-talet fram till i dag. Förutom kartläggningen av revisionsberättelsens historia och utvecklingen av revisorsprofessionen har hon också undersökt hur en modern revisionsberättelse kan utformas för att möta användarnas behov.

Kriminologi i Sverige 1885–1965

Vetenskapen kriminologi verkar i ett gränsland där politiska och vetenskapliga aspekter måste samsas och vägas mot varandra. Blir kriminologin för politisk framstår den som ideologisk och blir den istället för vetenskaplig riskerar den att bli samhälleligt irrelevant. I en ny idéhistorisk avhandling analyseras kriminologins utveckling i Sverige.

Uppfostringskommissionen och de akademiska konstitutionerna 1738–1766

Avhandlingen Frihetstida policyskapande är inspirerad av de senaste decenniernas universitetspolitiska förändringar. Den vägleds av ett intresse för hur politiska målsättningar och föreställningar om ideala samhällsförhållanden omsätts i statlig universitetspolicy och vad som blir resultatet.

Psykiatrins genombrott i det tidiga 1900-talets Sverige

I en ny idéhistorisk avhandling undersöks den period i den svenska psykiatrins historia som tog sin början vid sekelskiftet 1900. Vid denna tid framträdde en psykiatri som, med stora anspråk på vetenskaplighet och humanitet, ville behandla hela människan, det vill säga både kropp och själ. Borta var det sena 1800-talets ”hjärnmytologi”, nu var det mänskliga själslivet i fokus.

Berättelser från semesterns barndom 1938−1959

I centrum för avhandlingen Resfeber står en analys av semester-uppfattningar år 1938–1959. Syftet är att på så sätt bidra till en mer ingående förståelse av semesterkonsumtionen, som fick en allt större ekonomisk betydelse från 1930-talet och framåt.

Krig och fred mellan gudar och jättar i en fornnordiska hallar

Avhandlingen ”Hallen var lyst i helig frid” är den första studien som kritiskt undersöker och kontextualiserar myter som berör gudars möten med jättar i en hallmiljö. Ingen har tidigare mer utförligt granskat hur interaktionen mellan gudar och jättar i mytiska narrativ kan liknas vid och bidra med kunskap till interaktioner i en historisk hallmiljö.

Underhåll för sårade och gamla soldater 1640–1780

Avhandlingen Vadstena krigsmanshus handlar det underhåll till sårade och gamla soldater som den svenska statsmakten organiserade under tidigmodern tid. I krigsmanshuset fick ett trettiotal soldater med familjer uppehälle, samtidigt som soldater boende i andra delar av landet fick stöd från krigsmanshuskassan som också administrerades från Vadstena.

Jordbrukets betydelse blygsam för flyttning till städerna

Landsbygdens avfolkning beror främst på att tillverkningsindustrin sysselsätter allt färre och att fler istället dras till servicenäringar och utbildning i städerna. Jordbrukets förändring har däremot relativt liten betydelse. Det visar en ny avhandling om fördelningen av befolkning och arbete i Sverige 1960-2010.

Kontroll ersatte tillit när de politiska ederna förändrades

En avhandling i historia visar hur utvecklingen från att muntligt svära eder till en skriftlig politisk kultur på 1600-talet också förändrade förutsättningarna för edsvärandet. Från att tidigare ha varit något som skapat tillit mellan parterna blev de skriftliga dokumenten något som snarare användes för att kontrollera undersåtarna.

Historieundervisning i de mätbara resultatens tid

Mer fokus på prestation och tydligt mätbara ämneskunskaper, men saknad efter möjligheten att tillvarata elevers intresse och historieämnets livstolkande potential – så kan de övergripande resultaten sammanfattas när tjugosex lärare verksamma på mellanstadiet, i en nyutkommen avhandling, ges möjlighet att berätta vad de senaste årens skolreformer kommit att innebära för dem och deras undervisning i historia.

Helgonkult levde kvar långt efter reformationen

Föreställningar om att det gudomliga kunde manifestera sig i det materiella levde kvar lång tid efter reformationen i Sverige – i vissa fall i mer än 200 år. Många kyrkliga skulpturer fortsatte att betraktas som mirakulösa och det offrades och restes kors vid de heliga källorna. Det visar en ny avhandling i historia.

Metallförädlingen i Sverige 1730-1775

En avhandling om metallförädlingens praktiker i Sverige under perioden 1730 till 1775, och mer specifikt på finsmide inom ramarna för manufakturindustrin. Den analyserar hur manuell skicklighet, kunskap och artefakter spreds, hur och varför de anpassades på olika sätt lokalt, samt hur detta inverkade på organiseringen av smidesarbetet.

Paradoxal men framgångsrik strategi för kvinnoforskning och jämställdhet

I slutet av 1970-talet var bara tre procent av Sveriges professorer kvinnor, jämfört med omkring en fjärdedel idag. En ny avhandling visar att organisationen Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning hade en avgörande betydelse både för kvinnoforskningen och för att öka andelen kvinnor inom akademin.

Språk och texter i Stockholms stads tänkeböcker

I en ny avhandling undersöks språk och texter i Stockholms rådstugurätts protokoll, tänkeböckerna, 1476–1626. Under svensk senmedeltid och tidigmodern tid tas skriftspråket i bruk i allt fler sociala och samhälleliga sammanhang, inte minst i städernas administration. I tänkeböckerna kommer vi detta tilltagande folkspråkiga skriftbruk in på livet.

Annonser

Boken Norrköpings gatunamn
Kontorsmaterial till lågpris -
bl a kuvert, pärmar, kopieringspapper

STS Alpresor Tidningar om historia & vetenskap

Nyhetsbrev

Just nu prenumererar 3706 personer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Dagens datum

  • Den 22 februari 1944 fällde sovjetiskt flyg bomber vid Eriksdal på Söder i Stockholm.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!