Gustav II Adolfs flaggskepp hittat på Skeppsholmen

Fartygslämningarna som upptäcktes på Skeppsholmen.  Foto: Johan Runer

Fartygslämningarna som upptäcktes på Skeppsholmen. Foto: Johan Runer

Fartygslämningarna som upptäcktes på Skeppsholmen i somras har med stor sannolikhet identifierats som Scepter, ett av Gustav II Adolfs flaggskepp, byggt 1615.

– Det är hur häftigt som helst eftersom det tillhör generationen fartyg före Vasa. Men framför allt kan vi i det här fallet berätta en historia som är lång och händelserik, säger Jim Hansson marinarkeolog på Sjöhistoriska museet.

I början av sommaren påträffades tidigare helt okända lämningar av ett stort, äldre örlogsfartyg vid schaktningsarbete i kajen vid Östra Brobänken på Skeppsholmen i Stockholm. Upptäckten gjordes i samband med Statens Fastighetsverks renovering av kajen. Sjöhistoriska museets arkeologer har i uppdrag av länsstyrelsen att övervaka schaktningen om viktiga äldre fynd skulle komma fram. Och fram kom ett flaggskepp ur Gustav II Adolfs flotta.

– Det här vraket kan berätta mycket om hur skeppen byggdes och just i det här fallet kan vi till exempel få en bra bild av hur akterspegelns utformning kan ha sett ut. Vraket och historien var för sig får inte samma tyngd som när vi kan koppla ihop dem, nu blir det som en sorts magi. Trots att detta varit ett av Gustav II Adolfs flaggskepp så har det fallit i glömska. Fyndet gör att vi kan lyfta historierna om det. Och så är det häftigt att vi vet att kungen varit ombord på skeppet som vi nu fått äran att kliva ombord på, säger Jim Hansson.

Scepter har en lång historia som delvis finns dokumenterad i skriftliga källor och handlar om olika sjötåg, strider och grundstötningar. Bland annat finns beskrivet hur kungen själv seglade med skeppet flera gånger. Under en resa till Tyskland finns en ögonblicksberättelse om hur det såg ut i kajutan som Gustav II Adolf befann sig i ute på havet:

Skeppet Scepter, på hvilket Gustaf II Adolf och pfaltzgrefvenöfverreste till Tyskland på våren 1620, hade denstora kajutan öfverdragen med förgyldt läder på grön botten,himmelen med grönt taft och den lilla kajutan med rödtdubbelt taft, himmel och allt öfverdragen …

Scepter betyder spiran på latin och skeppet började byggas 1612–1613 på Arnö i Mälaren av den holländske skeppsbyggmästaren Isbrand Johansson. Skeppet stod fullt klart 1617 och var då redo att ingå i Gustav II Adolfs flotta.

Scepter var med om flera sjötåg. År 1621 bestämde sig Sverige för att göra en kraftinsats mot vad som då kallades Livland (dagens Estland och Litauen) och första målet blev att erövra Riga. 148 fartyg lämnade Sandhamn i Sverige och satte kurs mot Riga. Scepter var då kungens flaggskepp vilket innebar att kungen själv tillsammans med den nya Riksamiralen Karl Karlsson Gyllenhielm var ombord. Flottan hamnade i storm och flera fartyg fick stanna ute till havs i tre dygn innan man kunde våga sig på att angöra kusten. Scepter var då illa tilltygad men kunde ta sig till Pernau (Pärnu i Estland) och därifrån fick kungen ta sig landvägen till Riga. Efter att hela flottan hade skingrats i stormen samlades man åter på Dünamündes redd. Efter ytterligare en storm med flera skepp som fick master knäckta kom flottan äntligen iväg och kunde senare anlända till Riga med Riksamiralens ledning på Scepter. Men flaggskeppet stötte snart på nya problem. Scepter rände på en grynna på kvällen och hela flottan fick kasta ankar och vänta in Scepter som man senare lyckades dra loss.

Stefan Płużańskis målning av slaget på Danzigs redd 1627, där Scepter kan ha varit med.

Stefan Płużańskis målning av slaget på Danzigs redd 1627, där Scepter kan ha varit med.

Scepter kasserades 1639 och nu verkar det alltså mest troligt att fartygets sista användning blev som utfyllnad vid flottans nya bas på Skeppsholmen. Den dendrokronologiska analysen (årsringsdatering) som precis gjorts visar att virket är svenskt ekträ som har huggits under vinterhalvåren 1612–1613 och 1613–1614. Vraket är inte bara ett ovanligt gammalt fynd, analysen säger dessutom nästan precis när skeppet byggts. Det fanns årsringar i träet bevarade ända ut till barken, vilket ger en så exakt datering.

Enligt Skeppsgårdens räkenskaper i Stockholm under 1620-talet så använde man i princip alltid virket inom två år från att det huggits, vilket snävar in datumet för när skeppet bör ha varit färdigbyggt till en kort period från 1614 och framåt.

Från de skriftliga källorna vet vi att det bara byggs fyra större örlogsskepp i Sverige under perioden. Det är en svår tid för Sverige och för den svenska flottan som hade lidit stora förluster under tidigare krig. Karl IX som dog 1611 lämnade efter sig ett land som var i krig med Danmark, Polen och Ryssland. Riksföreståndaren och den unge arvtagaren Gustav II Adolf försökte underhålla och återuppbygga flottan. Första steget i denna strävan var bygget av fyra större skepp: Scepter (36 kanoner), Riksnyckeln (28 kanoner), Harbo Lejonet (20 kanoner) och Jupiter (20 kanoner).

– Med tanke på Skeppsholmsvrakets storlek kan det egentligen bara handla om två olika skepp: Scepter eller Riksnyckeln. Vi vet att Riksnyckeln förliste vid Viksten i Stockholms skärgård under en svår storm. Därför kan vraket på Skeppsholmen med stor sannolikhet identifieras som lämningarna av skeppet Scepter, även om vi förmodligen aldrig kan bli helt säkra, säger Jim Hansson.

Statens Fastighetsverk fortsätter arbetet med schaktning i kajen på Skeppsholmen under hösten och Sjöhistoriska museets arkeologer kommer att vara på plats och dokumentera om det skulle komma fram flera delar av skeppet.

– Det mesta av vraket kommer ligga kvar där det hittades men det ska grävas mer i vrakområdet och då är vi också med och dokumenterar. Vem vet vad som mer döljer sig där, säger Jim Hansson.

Alla fynd och lämningar som kommer fram dokumenteras noggrant. Efter grävarbetets slut kommer en period då allt insamlat material ska sammanställas och beskrivas i en rapport. Det ovanstående är bara några axplock ur skeppet Scepters historia, mer av den kommer också i rapporten.

(2017-09-06)