För första gången har alla kyrkor som byggts i Sverige från medeltiden till 1950 studerats och kartlagts i ett stort forskningsprojekt vid Riksantikvarieämbetet. Resultatet av sex års arbete presenteras i en serie rapporter landskapsvis. Först ut var Halland och som nummer två i serien kommer rapporten om Jämtland.

I projektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria har både försvunna och bevarade kyrkor studerats och informationen har samlats i en databas. Resultaten publiceras i en serie rapporter under 2002-2003. I text, kartor och bilder kan man följa hur våra kyrkor har byggts och byggts om genom tiderna och hur de samspelar med natur, bygd och samhälle. Genom jämförelser kan man urskilja det särpräglade och typiska för kyrkorna i varje landskap och se de stora variationerna i byggnadstakt och i utformning av kyrkorna.

Vad är då typiskt för Jämtlands kyrkor? Välkänt är att de oftast ligger enastående naturskönt med vida utsikter mot vattendrag, blånande kullar och fjäll. Känt är också att några av Norrlands bäst bevarade medeltida kyrkor finns i Jämtland, som Frösö och Hackås. På 1600- och 1700-talen fick många av kyrkorna ståtliga klockstaplar. Berömda är även de jämtländska hantverkarna som från 1700-talets mitt och framåt prydde kyrkorna med vackra predikstolar och altaruppsatser, och målade altarväggarna med illusionistiska draperier och skenarkitektur (till exempel i Brunflo, Lit och Näs). Kyrkornas enkla, vitmålade yttre skvallrar inte om de praktfulla och färgrika kyrkorummen man möter i det inre.

Projektet visar tydligt att Jämtland överträffar de flesta andra regioner vad gäller kyrkobyggande och inredning just under perioden 1760-1860. Av de 58 bevarade kyrkorna i Jämtland byggda före 1950, är hälften från perioden 1760-1860.

Mindre kända är de stora och fantasifullt formade kyrkorna från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal, som de nya kyrkorna i Åre (Duved), Oviken, Stugun och Älvros. Där har samtidigt de gamla kyrkorna bevarats. Ovanligt många församlingar i Jämtland (åtta stycken) har behållit den äldre kyrkan när den nya har byggts. Efter en tid som ödekyrka restaurerades den gamla och togs åter i bruk.

Jakob Lindblad (red):
Jämtland. Landskapets kyrkor
Riksantikvarieämbetet
69 sidor, häftad, illustrerad
Utkom i maj 2002