Krig, stat och samhälle i Sverige 1450–1550

Hur var det senmedeltida svenska riket militärt organiserat och hur förändrades samhällets militära institutioner under perioden 1450–1550? I avhandlingen I rikets tjänst studerar historikern Martin Neuding Skoog den tidigmoderna statens framväxt i Sverige genom att undersöka den militära utvecklingen under denna period.

I fokus för undersökningen står sambandet mellan krig och statsbildning, och det skifte som vid medeltidens slut skedde från ett militär-politiskt system till ett annat. Här studeras både hur krigsorganisationen fungerade i ett samhälle med en svag stat, och vilka politiska konsekvenser Gustav Vasas centralisering de militära institutionerna fick. För att särskilja olika utvecklingsstadier i statens funktion använder Martin Neuding Skoog de analytiska begreppen den koordinerade staten och den organiserande staten. Härigenom belyses både hur centraliserad våldsutövning kunde organiseras i ett decentraliserat samhälle och hur fördelningen av resurser och militär kompetens såg ut, samt hur regenternas koordinering av militära resurser också genererade en politisk utveckling som fick som konsekvens att en ny typ av stat successivt växte fram.

Under perioden var den politiska gemenskapens grundläggande funktion i hög grad en fråga om krigsförberedelser. Studiet av krig och krigsförberedelser innebär därför också en studie av statens utveckling. Genom att identifiera och undersöka samhällets militära institutioner fungerade och förändrades under perioden försöker Martin Neuding Skoog värdera vilka implikationer de militära förändringarna fick för den längre politiska utvecklingen. I den okonventionella kronologiska avgränsningen behandlas århundradet 1450–1550 som en sammanhållen period, karakteriserad av återkommande militära kriser som framtvingade nya lösningar på rikets försvarpolitiska problematik.

I avhandlingen presenteras för första gången en samlad och detaljerad bild av periodens militära och politiska förändringar. Här behandlas både hur bondeuppbåden var organiserade, hur städerna deltog med kårer i perioden krig, och hur frälsets militära hierarkier var organiserade. Här berörs också de krigiska senmedeltida biskoparna och den svenska reformationens militär-politiska bakgrund.

Dessutom studeras regenternas egna följen och framväxten av en kunglig armé under Gustav Vasas tid. Martin behandlar också hur utvecklingen i Sverige i viss utsträckning blev en funktion av de geopolitiska förhållandena i Östersjöområdet, där regenternas förmåga till anpassning i längden blev avgörande för den maktpolitiska konsolideringen. Från slutet av 1400-talet började de svenska regenterna att utnyttjade den internationella marknaden för militära tjänster. De militära entreprenörernas organisation fick också stå som mönster när Gustav Vasa reformerade den inhemska krigsmakten. I undersökningen belyses bland annat också inrättandet av borgläger för det kungliga krigsfolkets underhåll och framväxten av ett arsenalsväsende för att utrusta de växande skarorna av soldater i kunglig tjänst.

Martin Neuding Skoog:
I rikets tjänst. Krig, stat och samhälle i Sverige 1450–1550
Historiska institutionen, Stockholms universitet
Disputation : 23 mars 2018