Krigspropagandan under stormaktstiden

Under 1600-talet utökade Sverige sitt territorium genom ständiga krig. Men expansionen kostade. Under åren 1620–1720 krävdes en halv miljon soldatliv, och ständigt nya skatter, dagsverken och skjutsningar för att bevara Sveriges stormaktsställning. Dessa resurser kom till största delen från bönderna. Det gällde att hålla dem på ”gott humör”.

Statens företrädare lade nere stor möda på att få de breda folklagren att ställa upp på krigen. I sin avhandling visar Anna Maria Forssberg hur staten bedrev krigspropaganda för att mobilisera befolkningen i den så gott som permanenta krig-föringen. Metoderna var sinnrika.

Krigspropagandan spreds genom ett utvecklat informations-system. Det viktigaste mediet var predikstolen men även riksdagen spelade en avgörande roll när krigspolitiken skulle legitimeras. Dessutom spred landshövdingar och fogdar information muntligen.

Propagandan bedrevs på två nivåer. En långsiktig som förklarade kriget som en oundviklig samhällsföreteelse. En kortsiktig som hade anknytning till de just pågående krigen. Det gällde att påverka folket både intellektuellt och emotionellt.

Kriget berodde, enligt propagandan, ytterst på folkets egen syndfullhet, vilken nedkallat Guds straff i form av krig. När väl kriget var ett faktum förflyttades fokus till fienden, som alltid drevs av bottenlös ondska och aldrig av rationella motiv. I båda dimensionerna avpolitiserades kriget. En latent, ständigt närvarande hotbild målades upp.

Det bästa skyddet mot kriget var en god regent. Det säkraste sättet att vinna kriget var att sluta upp bakom den goda regenten. Det var alltid undersåtarnas plikt att ställa upp och försvara sitt land.

Både en patriotisk och rojalistisk retorik användes. Ett återkommande inslag i propagandan var att farliga och hotfulla fiender lurade vid Sveriges gränser, alltid beredda att gå till anfall. Ett lika återkommande tema var att det var bättre att förekomma än att förekommas. Även när Sverige stod som anfallare beskrevs kriget vanligen som ett försvarskrig inför befolkningen.

Anna Maria Forssberg:
Att hålla folket på gott humör. Informationsspridning, krigspropaganda och mobilisering i Sverige 1655–1680
Historiska institutionen, Stockholms universitet
Disputation: 27 maj 2005
Opponent: docent Maria Sjöberg, Historiska institutionen, Göteborgs universitet