Riksarkivet presenterar nu AI-modellen ”The Swedish Lion I” som kan tolka handskrivna texter på svenska från 1600-, 1700- och 1800-talen och uppnå en noggrannhetsgrad på 95 procent.

Norrbottens museum, Silvermuseet och Ájtte – Svenskt fjäll- och samemuseum samverkar för att digitalisera och tillgängliggöra Norrbottens kulturarv. Genom en ny webbplats ska kunskapen om regionens historia öka, särskilt bland barn och unga.

Regeringen ger uppdrag till Forum för levande historia att utveckla boken Om detta må ni berätta. Det blir även mer pengar till hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser.

Ökande hyreskostnader minskar sakta den offentligt finansierade konstnärliga verksamheten och människors tillgång till kulturupplevelser. Det visar en ny rapport från Sveriges Museer och Svensk Scenkonst.

Ett av våra mer kända fynd från vikingatiden, en kvinna som hette Kata, har nu fått sina tänder undersökta. Hon hittades väl bevarad och därför vet vi ovanligt mycket om henne.

Koloniträdgårdar som kulturarv, hur fjällvärlden påverkats av gruvbrytningen på 1600-talet, länkad och öppen data som gör museisamlingar mer tillgängliga. Det är tre av de nya projekt som får forskningsanslag.

Stenkammargraven i Tiarp är en av de äldsta i Sverige. Det bekräftas nu när de första resultaten från analyserna är klara. Samtidigt konstateras att delar av de begravda människorna fattas – en gåta för arkeologerna.

Det svenska kulturarvet är hotat även i tider av fred – av exempelvis cyberattacker, desinformation och sabotage. Det visar en ny rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut.

Det var framför allt de överlevande från Förintelsen som själva såg till att minnet av de döda har hållits vid liv i Sverige. Intresset för gravarna och minnesplatserna har dock ökat och att minnas har blivit en nationell angelägenhet, visar ny forskning.

Bergshistoriska samlingen med ursprung från Bergskolan i Falun på 1800-talet ska kartläggas och med hjälp av modern teknik ska de uppemot 3 000 föremål göras mer tillgängliga för forskare, studenter och allmänhet.

Rådjur, öring och hasselnötter hörde till dieten i Skandinavien för 10 000 år sedan. Det kan en ny studie av DNA i ett tuggummi visa. Studien visar också att en av personerna hade svåra problem med sina tänder.

Martin Jansson och Therese Svensson har utsetts till nya akademiforskare med historisk inriktning, den ena inom historiebruk och den andra inom svensk litteraturhistoria. Tjänsterna finansieras av Vitterhetsakademien och Natur & Kultur.

I dag är det biopremiär för Stockholm Bloodbath. Mikael Håfström har regisserat filmen och i rollistan återfinns Alba August, Sophie Cookson, Claes Bang (Kristian II) och Adam Pålsson (Sten Sture).

Nättidningen Svensk Historia inbjuder alla läsare att vara med och rösta fram Årets bok om svensk historia 2023. Välj bland åtta nominerade böcker – och få chansen att vinna en av dem!

Efter några skakiga år är totalsiffran för svenska museibesök tillbaka på toppnivå. Museerna hade drygt 6 procent fler besök 2023 jämfört med 2022 och den digitala museiboom som fick extra fart under pandemin fortsätter.

Riksantikvarien Joakim Malmström avslutar sin tjänst vid Riksantikvarieämbetet efter knappt tre år. Han ska i stället bli generaldirektör för Skolverket.

Hovrätten skärper straffet för tre män som plundrat flera vrak längs Ölands kust till fängelse i mellan 12 och 16 månader. Tingsrätten dömde dem till samhällstjänst och böter, rapporterar SVT  Nyheter.

Sedan den senaste istiden har Skandinavien varit med om två nästintill totala befolkningsutbyten. Den senaste stora folkvandringen syns fortfarande tydligt i vår nutida genpool, visar en ny studie som publicerats i Nature.

Genom att analysera data från forntida DNA i världens största genbank har ny forskning kunnat avslöja de förhistoriska mänskliga genpoolerna i västra Eurasien. Resultaten presenterades i tidskriften Nature i dag.

För 6 000 år sedan var Europa täckt av skog, men under de följande 3 500 åren höggs delar av skogen ner för att göra plats för en växande befolkning vilket påverkade klimatet.