Ronny Ambjörnsson får Stora historiepriset

Ronny Ambjörnsson. Foto: Elin Berge

Ronny Ambjörnsson. Foto: Elin Berge

Stora historiepriset går 2017 till Ronny Ambjörnsson, professor emeritus i idéhistoria. Ronny Ambjörnsson är förutom idéhistoriker också författare och skribent. Hans breda bokproduktion omfattar flera litterära genrer, biografi, historia, filosofi, barnböcker och dramatik. Flera av hans böcker är översatta till andra språk.

Ronny Ambjörnsson kom till det nyligen inrättade universitetet i Umeå redan 1970 och verkade där fram till pensioneringen 2001. Han blev en pionjär inom sitt unga ämne. Ronny Ambjörnssons tidiga forskning handlade om Ellen Key och resulterade både i en licentiatavhandling 1967 och en doktorsavhandling 1974. 2012 släpptes hans biografi Ellen Key, en europeisk intellektuell.

Han blev docent i idéhistoria 1977 och professor 1981–2001, då han gick i pension. Genom sin forskning visar han att idéhistoria inte bara omfattar eliternas idéhistoria, utan även folkets idéhistoria. Hans böcker berör ämnen som arbetarrörelsens idévärld, klassresor, manligheter, trädgårdar och mycket mer.

Ronny Ambjörnsson är känd utanför de akademiska kretsarna både genom sina böcker som nått en bred läsekrets och som skribent i den svenska dagspressen, särskilt i Dagens Nyheter. Hösten 2017 släpps hans bok Visdomens hus, Muslimska idévärldar 600-2000, (Natur & Kultur) som är skriven tillsammans med Mohammad Fazlhashemi.

Juryns motivering:
”Ronny Ambjörnsson har under flera decennier bidragit till att såväl forskare som en bredare allmänhet har fått upp ögonen för vad de kanske annars inte hade sett. Redan i doktorsavhandlingen från 1974 uppmärksammade Ambjörnsson den då närmast osynliga Ellen Key, och han har även senare återvänt till henne. Under sina många år som professor i idéhistoria i Umeå verkade Ambjörnsson för utvecklingen av en folkets idéhistoria och öppnade därmed forskningsfältet för idéer bortom de lärdes och eliternas. Tack vare Ronny Ambjörnssons forskning vet vi i dag mer om bland annat människors undran, mansmyter och hemliga trädgårdar. Hans omfattande bidrag till kultur och samhällsliv visar tydligt på den humanistiska folkbildande traditionens fortsatta betydelse i samtiden.”

– Det är roligt att genom årets pristagare få uppmärksamma en del av den moderna historieforskningen som handlar om människor och växelverkan mellan människors föreställningsvärldar och idéer, vanliga liv och samhällsutvecklingen, säger Karin Lindvall, länsmuseichef på Sörmlands museum. Det är ju ett centralt område även för kulturhistoriska museer som Sörmlands museum.

Stora historiepriset är Sveriges största historiepris. Summan är på 50 000 kronor och priset kan inte sökas. Man blir tilldelad priset och en oberoende jury utser pristagaren. Det delas ut av Sörmlands museum och Nyköpings Kultur- och fritidsnämnd till historiker eller annan som, ”utan att göra avkall på fackmässig korrekthet, lyckats föra ut historiska kunskaper och forskningsresultat i en vidare krets så att intresset för ämnet ökat”.

Priset delas ut den 19 september i Nyköping.

Tidigare pristagare:
2016: Fredric Bedoire
2015: Heléne Lööw
2014: Maria Sjöberg
2013: Jonathan Lindström
2012: Elisabeth Mansén
2011: Svante Norrhem
2010: Yvonne Hirdman
2009: Bo Eriksson
2008: Eva Österberg
2007: Max Engman
2006: Marie-Christine Skuncke
2005: Anders Björnsson
2004: Maja Hagerman
2003: Gunnar Wetterberg
2002: Cecilia Björk och Laila Reppen
2001: Dick Harrison
2000: Mats G Larsson
1999: Arne Jarrick
1998: Karin Johannisson
1997: Michael Nordberg
1996: Hans Furuhagen
1995: Hans Villius och Olle Häger
1994: Aleksander Loit

(2016-05-01)