Slott och politik i 1600-talets Sverige

Hur kom det sig att man byggde så många slott i 1600-talets Sverige? En vanlig förklaring är att de kom till för att manifestera den svenska stormakten. Men är det orsaken? Vi finner andra svar i det politiska ränkspelet. Detta betydelsefulla skede i svensk historia får en ny tolkning utifrån byggnadernas formspråk och deras byggherrar. Boken skildrar slottsbyggande i dess politiska och sociala sammanhang och släkternas betydelse. Det unika bildmaterialet är från början av 1900-talet.

Många av monumenten från 1600-talets guldålder var ännu i början av 1900-talet förfallna och bortglömda. Det var först 1908 som ett mera systematiskt inventeringsarbete påbörjades av en grupp unga arkitekter. De cyklade runt i landet, fotograferade, tecknade av och mätte upp gamla byggnadsverk. Ett arkiv byggdes upp med ritningar och fotografier, och det är ur detta som fotografierna till denna bok är hämtade. De unga arkitekternas studier för snart hundra år sedan löper på så sätt som en egen handling parallellt med huvudtexten.

Vi möter lämningar från en svunnen guldålder, ett kulturarv i förfall, men också monument i vardaglig användning: ett uppspänt badmintonnät framför ett slotts huvudfasad, en paradsängkammare ombyggd till kontor eller ett slottskapell som skafferi med skinkor hängande på väggarnas kalkmålningar. Det är oregisserade ögonblick från epoken innan restaureringsivern tar överhand och skapar stela museiinteriörer.

Fredric Bedoire:
Guldålder. Slott och politik i 1600-talets Sverige
Bonniers
275 sidor, inbunden, illustrerad
Utkom i september 2001