Drottning Kristina ansåg att hennes Sverige var fyrkantigt och inte avlångt. Sverige växte på 1600-talet ut till ett Östersjövälde och en betydande maktfaktor på den europeiska arenan. Samtidigt fanns det svenska ambitioner att få fotfäste på andra kontinenter.

Hur var det möjligt att en statsbildning i periferin blev en europeisk stormakt och varför fick stormaktstiden ett så abrupt slut? I fjärde volymen av Sveriges historia ägnas stor uppmärksamhet åt vardagen hemma i Sverige för vanliga bönder och borgare, män och kvinnor i skuggan av de nära nog ständiga krig som fördes under en tid som i klimathistorien kallas lilla istiden. I ett bistert klimat blev utmarken en viktig resurs i bondens ekonomi, när kronans krav på resurser blev allt svårare att undgå. Staten blev starkare och förvaltningen byggdes ut så att den blev den mest effektiva i hela Europa och intressant för grannstaterna att kopiera.

Ett intressant drag i Sveriges 1600-tal är öppenheten. Personer med kontakter, kunskap och kapital flyttade in och uppkomlingen kunde kröna sin framgång med ett adelskap. Religionen var en ständigt närvarande tolkningsram och kyrkan hade en stark position i ett Sverige där den rena läran stod i centrum. Mot slutet av seklet blev kungen enväldig men i förhållandet mellan styrande och styrda fanns ändå rum för en dialog som fångat forskarnas intresse.

Norstedts Sveriges historia skall omfatta åtta delar. De första delarna, om tiden 13000 f Kr-600 e Kr och 600-1350 kom ut 2009 och 1350-1600 förra året. Huvudredaktör är Dick Harrison.

Nils Erik Villstrand är finländsk historiker, fil.dr 1992. Han har varit chef för Svenska litteratursällskapets arkiv och museidirektör vid Österbottens museum. Han utnämndes 2000 till professor i nordisk historia vid Åbo Akademi. Som forskare har Villstrand främst ägnat sig åt tidigmodern tid i det svenska riket och Österbottens historia.

Nils Erik Villstrand:
Sveriges historia 1600-1721
Norstedts
Utkom 2011