Det tidiga jordbrukets karaktär och dess ekonomiska och sociala betydelse är en omdiskuterad fråga bland arkeologer. Sedan tre år tillbaka har forskare från Göteborgs universitet genomfört arkeologiska undersökningar av en 5 000 år gammal boplats i Karleby utanför Falköping för att söka svaret. Under september fortsätter undersökningarna, bland annat med hjälp av så kallad georadar, ett slags ekolod skapat för användning på land.

– Projektet handlar om några centrala frågor om hur det tidiga jordbruket organiserades. De olika sätt människor på stenåldern för cirka 5 000 år sedan försörjde sig på påverkade hur landskapet var organiserat, men också vilka samhällen som kunde byggas upp, säger Tony Axelson, forskare och arkeolog vid Göteborgs universitet.

Utgrävningsplatsen i Karleby. Foto: Göteborgs universitet.

När det gäller jordbruksmetoderna finns två huvudsakliga teorier: å ena sidan teorin om ett kringflyttande långträdesbruk (svedjebruk), å andra sidan teorin om ett mera intensivt användande av marken, med permanent röjda ytor och kanske gödsling.

På samma sätt finns det radikalt motsatta åsikter om jordbrukets ekonomiska betydelse. Enligt en teori var det tidiga jordbruket av marginell betydelse, särskilt vad gäller sädesodlingen. Mot det talar teorier som säger att jordbruket snabbt fick ganska stort genomslag, och att sädesodlingen utgjorde en väsentlig del av försörjningen.

Diskussionen kring dessa frågor har byggt på tolkningar av djurbensavfall på boplatserna, makrofossil av sädeskorn och ogräsfröer, och i stigande utsträckning på isotopundersökningar av människoben. Under de senaste åren har dock nya metoder tillkommit, som ger mera direkta möjligheter att studera bland annat frågan om gödsling av åkrarna.

– Vi vill bidra till diskussionen genom att ta fram och analysera material från boplatsen vid Karleby Logården på Falbygden, som vi genom tidigare undersökningar vet har stor potential att ge relevant material.

En annan frågeställning handlar om cirkulationen av nötkreatur och får inom ett större område. Hittills gjorda undersökningar tyder på att ekonomierna i detta område inte varit enbart lokala utan byggt på utbyten och cirkulation av basresurser inom en större region. Genom de nya undersökningarna kommer arkeologerna att få fram ett stort djurbensmaterial som gör det möjligt att ge en betydligt mer detaljerad bild av denna regionala ekonomi.

En tredje frågeställning rör boplatsens storlek och inre organisation. Inom en mindre delområde har stolphål och gropar påträffats.

– Vid årets undersökning kommer vi inledningsvis att med georadar undersöka den planerade grävytan och beroende på resultaten utföra riktade provgrävningar inom området. Vår målsättning är att samla benmaterial och makrofossil för vidare analyser. Vi hoppas också kunna klarlägga om det finns rester efter hus på platsen och om de i så fall är av samma karaktär som de som tidigare påträffats inom projektet, säger Tony Axelson.

Under de två veckorna deltar ett tiotal arkeologistudenter i undersökningen. Den andra veckan (15-16 september) får de hjälp av elever från samhällsprogrammet vid Katedralskolans i Skara.

– Detta är femte året vi deltar i utgrävningar och det tredje i Karleby. Att eleverna tidigt kommer i kontakt med universitetet ökar sannolikheten att de väljer att läsa vidare efter gymnasiet. Inblick i forskningsprocessen ger dessutom kvalité åt den historiska utbildningen, säger Tomas Anderson, historielärare vid Katedralskolan.