Årets hembygdsbok handlar om Gästriklands spelmän

För andra året i rad går Sveriges hembygdsförbunds utmärkelse Årets hembygdsbok till Gästriklands Kulturhistoriska Förening. Den här gången får föreningen priset för boken Gästriklands spelmän – om spelmän, händelser, platser och berättelser av Michael Müller.

– Jag är stolt över utmärkelsen, inte minst för att kulturhistoria och det lokala perspektivet ligger mig varmt om hjärtat. Folkmusik är en gränsöverskridande verksamhet och genre på många sätt. Alla åldrar och alla länder är del av den musiken som har lokala rötter och internationella influenser, säger Michael Müller till Nättidningen Svensk Historia.

Författaren Michael Müller är ordförande i Gästriklands Spelmansförbund samt redaktör för dess medlemstidning. Han har arbetat som producent för folk- och världsmusik på Region Gävleborgs kulturförvaltning.

Juryns motivering:
”I ett halvt sekel har författaren Michael Müller odlat sitt intresse för spelmansliv och folkligt musicerande. Boken om Gästriklands spelmän är ett imponerande livsverk som präglas av kärleken till musiken och kulturen. Inte mindre än 900 spelmän och musikanter har kartlagts. Lika intressant är bokens första del om folkmusikens kulturhistoriska sammanhang. Ett särskilt plus för utförligt register och hänvisningar för den som själv vill lyssna till musiken. En hembygdsbok som håller verkligt hög klass!”

– Utmärkelsen Årets hembygdsbok är ett erkännande av Gästriklands Kulturhistoriska Förenings ambitioner att i populär form publicera lokalhistorisk litteratur och sprida kunskap om landskapet Gästrikland. En förutsättning för vår utgivning av boken Gästriklands spelmän är det goda och kreativa samarbetet med författaren Michael Müller och formgivaren Dietmar Kämmerling, säger Carl-Magnus Gagge, ordförande i Gästriklands Kulturhistoriska Förening till Nättidningen Svensk Historia.

Utmärkelsen Årets hembygdsbok är instiftat av Sveriges hembygdsförbund för att uppmärksamma kulturhistorisk litteratur. Varje år ger förbundets 2 000 medlemsföreningar ut runt 1 300 skrifter som på olika sätt berättar om lokalsamhällenas människor, miljöer och utveckling men också om det immateriella kulturarvet.

– Med utmärkelsen vill vi uppmärksamma den kulturhistoriska litteratur som våra medlemsföreningar gör tillgänglig för en bred publik. Årets pristagare är verkligen en värdig vinnare, säger Jan Nordwall, generalsekreterare för Sveriges hembygdsförbund.

Vinnaren kommer att motta priset den 22 oktober i samband med en konsert med folkmusikern Sofia Karlsson i Musikhuset Sjömanskyrkan i Gävle. Dessutom kommer boken och föreningen uppmärksammas vid en digital konferens om lokalhistorisk forskning som Sveriges hembygdsförbund anordnar den 28 november.

Juryn har även gett hedersomnämnanden till följande böcker: Rodarve Museum Östergarn, utgiven av Östergarn-Gammelgarns Hembygdsförening, Selaön och sjöfarten, utgiven av Stallarholmens Hembygdsförening och årsskriften Hallandsbygd, utgiven av Varbergs och Ätradalens hembygdskretsar.

Årets hembygdsbok
2024: Från Gästrikland
2023: Lau – livet i en strandsocken
2022: Östra skärgården i Blekinge – natur och kultur under 4 000 år
2020: Mariestads historia. Förhistorien och tillkomsten 
2019: Dräkternas Hälsingland
2018: Föreningen Svedala Barabygdens årsbok
2017: Smålands Taberg – historien om ett samhälle
2016: Ringamåla socken då – nu – sedan
2015: Marielund – Sommardröm vid Uppsala
2014: Kalmar lexikon – en bok om Kalmar kommun från då till nu
2013: Brännkyrka 1913–2013. Socknen som blev 51 stadsdelar
2012: Långlöt i bild – i vardag och fest
2011: Södra Ving – då och nu

(2025-10-15)