Duellanternas död söker svar på frågan hur och under vilka historiska omständigheter som den äldre inhemska hederskulturen i Sverige kom att uppmärksammas som ett problem, förklaras för otidsenlig och slutligen förpassas till det förflutna. I blickfånget står det kritiska samtal om dueller och duellanter som fördes i svensk press 1770–1920.

Det är mer än 60 år sedan mellanölet lanserades med buller och bång, men det blev bara en parentes. Endast under tolv år kunde svenskarna köpa ölet i vanliga livsmedelsaffärer. Mellanölet var en del av tidsandan, konjunkturerna var goda, ungdomsgenerationen var stor och många olika friheter stod på programmet. Men mellanölet fick också klä skott för många av tidens problem.

År 1968 blev en grupp unga svenska män och kvinnor som besatta av kulturrevolutionen i Kina och bildade en hårdför maoistisk sekt: Rebellrörelsen. När de insåg att Sverige inte var redo för revolutionen vände de sig inåt, stängde in sig i olika lägenheter, som de kallade celler, för att fördjupa sig i Maos tänkande. Cellerna blev till klaustrofobiska terrorkammare där medlemmarna kritiserade och förtryckte varandra.

1800 års riksdag i Norrköping och kröningen av Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden skildras oftast som misslyckade och närmast löjeväckande tillställningar. Riksdagen och den kostsamma kröningen blev till ett skrattretande spektakel där precis allt gick fel. Beskrivningen har traderats av historiker sedan 1800-talets första hälft. Men hur sann är den?

Arkiv har i århundraden varit centrala för staters, organisationers och människors sätt att dokumentera, minnas och skapa ordning – från medeltida kanslier och offentliga ämbetsverk till dagens digitala informationsmiljöer. Antologin Vad är arkivvetenskap? är en introduktion och ett bidrag till den pågående diskussionen om arkivens roll i samhället.

Vad döljer sig bakom Selma Lagerlöfs Jerusalem? Berättelsen om bönderna från Nås som flyttade till det fattiga Jerusalem upphör aldrig att fascinera. Här visas hur fakta och fiktion har blandats samman i synen på verklighetens utvandrare från Nås. Där eftervärlden ser oskuldsfulla människor som lät sig luras visar källorna på en betydligt mer komplex process.

Ragnar Lodbrok är den mest legendariska av våra sagovikingar – drakdräpare, härförare och kung. Katarina Harrison Lindbergh ger den klassiska sagan nytt liv i modern språkdräkt. Med respekt för källorna och levande berättarton gör hon Ragnar Lodbroks öde tillgängligt för dagens läsare.

Varför är Sverigedemokraterna intresserade av historia när så få andra politiska partier i vår samtid verkar vara det? Vilken historia är det som lockar och hur görs den till politiska poänger? Svaren finns i deras nationalistiska ideologi. Här ses historien genom ett särskilt prisma där nationalismen avgör hur händelser och personer framträder.

I den här handledningen får man lära sig hur bokstäver kunde se ut, vilka förkortningar som användes och hur centralt begrepp ska förstås – allt med fokus på 1600-talet. Man får också en översikt över olika typer av källmaterial, bortom den vanliga kyrkobokföringen.

Att lära sig hantera historiska källor är som att komma in i en ny värld. Det är det närmaste vi kan komma för att göra en tidsresa till förgångna personer, platser och skeenden. Denna bok introducerar nycklar till det förflutna för alla som forskar om kyrkohistoria eller vill utforska hur kristen tro tagit sig uttryck i det förgångna.

Rikslikaren studerar konsekvenserna av det som ledningen för Dagens Nyheter själv benämnt som agendasättande journalistik. De agendasättande ambitionerna följs bakåt i tiden, till Olof Lagercrantz dagar och tidningens positionering som organ för 1970-talets vänsterradikalism.

Tidskriften Arkeologi i Östergötland 2026 bjuder på aktuella arkeologiska nyheter från Östergötland. Artiklarna är skrivna av lokalt verksamma arkeologer och andra forskare, som var och en har valt att lyfta fram en plats, ett fynd eller en företeelse som särskilt engagerat dem.

Släktforskning känns ibland som kurragömma — personer vi söker verkar ha försvunnit spårlöst. Men vart tog de vägen? I boken Kurragömma ger Ted Rosvall konkreta metoder, smarta genvägar och nya källor som hjälper dig att hitta de där ”omöjliga” släktingarna.

Ingen fråga tycks så seglivad och omtvistad inom svensk politik som kärnkraftens vara eller icke vara. Boken Att dagtinga med sin övertygelse visar hur kärnkraften genom åren fyllts med politisk laddning från de mest oväntade håll, beroende på hur de politiska vindarna blåser för dagen.

Errol Norstedt alias Eddie Meduza retade gallfeber på de svenska kulturjournalisterna och bojkottades på nöjessidorna. Hans inspelningar spelades sällan i radio och i TV-rutan var han mer eller mindre bannlyst. Ledtemat i hans låtar, sex, sprit, bilåkande och politikerförakt, gav honom en trogen publik, framförallt på den svenska landsorten.

Under 1900-talets första hälft spelade extern finansiering en avgörande roll för att initiera och forma nya vetenskapliga discipliner vid Stockholms högskola. Genom bidrag från internationella aktörer som Rockefeller Foundation och lokala mecenater skapades moderna forskningsmiljöer inom områden som experimentell zoologi och empirisk samhällsvetenskap.

Boken presenterar 101 flygplan som tjänstgjort i flygvapnet sedan 1926 – från tidiga propellerdrivna modeller till jetflygplanen som gjorde Sverige känt som flygteknisk stormakt. Här skildras också det kortlivade svenska bombflyget, kalla krigets satsning på attackflyg, de stora förlusterna av flygförare och spaningsflygets avgörande roll.

Sverige är ett kontorsland. På 1900-talet fanns här flest tjänstemän per capita i världen. Kontoret är en resa genom 400 år av svenskt kontorsliv. Boken är en kulturhistoria om kontorsbyggnader och livet innanför deras fasader. Men det är också berättelsen om personerna som format kontoret.

I det tidigmoderna Sverige var Åbo en av de viktigaste universitetsstäderna. Åbo var också ett centrum för handel och administration med täta kontakter till det övriga Europa och resten av världen. Med universitetet i Åbo som utgångspunkt undersöks hur Åbo, Uppsala och Stockholm växelverkade under närmare 200 år. Hur rörde sig människor, idéströmningar, pengar och produkter mellan städerna?

Flottningsbåtar var under lång tid en daglig syn i svenska vattendrag från tidig vår till sen höst. De byggdes i tusental runt om i Sverige och var en förutsättning för att kunna bedriva flottning i sjöar och älvar. I historieböckerna har flottningsbåtar varit en bortglömd och nästan helt odokumenterad del av svensk sjöfarts- och industrihistoria.