Första världskriget kom i många avseenden att bli en vattendelare för hur man tänkt och pratat om människors utsatthet och lidande i samband med väpnade konflikter. Nu tillförs viktiga perspektiv på denna process sådan den tog sig uttryck i det neutrala Sverige 1914–1921. I fokus för analyserna står samtalet om krigsfångars utsatthet och deras kroppsliga och psykiska lidande.

Hur kommer det sig att vi har namn och varför ser det ut som det gör? Hur var namnet? tar upp både de stora utvecklings­linjerna och kuriösa exempel och rör sig mellan alla tider och platser för att fånga in namntraditionernas mångfald. Ett för­namn kan bestämmas utifrån veckodag, förfäder, vilka onda andar som ska luras eller vad modern ser när barnet föds.

En skildring av kyrkor, folk och präster i Fjärås och Förlanda församlingar. Kyrkorna ligger strategiskt längs en urgammal färdväg i norra Halland och författaren, som i dag själv är församlingsbo, tecknar med energisk upptäckarglädje och detaljrikedom bilden av tidens gång i dessa gamla gränstrakter.

Tiden kring sekelskiftet 1900, ibland kallad la belle epouqe, var en kort men intensiv period då den konstnärliga friheten var stor. Skönhet för alla var ett nytt ideal som fick betydelse för jugendtidens arkitektur. Det gällde inte bara de fina bostäderna utan också hyreshus i arbetarkvarteren. En doft av Wien, Paris och Berlin spreds i den svenska huvudstaden.

SS-ledaren Himmler föreställde sig ett övernationellt, storgermanskt styre i Nord- och Västeuropa efter andra världskriget. Den radikala visionen innefattade även Sverige, ett land som han ansåg utgjorde den germanska rasens främsta kärnland. För att kunna omsätta visionen i verklighet drev Himmler på en infiltration av olika delar i det svenska samhället.

Katedralen i Linköping är en av norra Europas bäst bevarade gotiska kyrkor. Under nästan 300 år pågick arbetet med detta gigantiska byggnadsverk. I Ett kostbart och ädelt verk berättas Linköpings domkyrkas 800-åriga historia.

De flesta runstenar i Uppland restes under en mycket kort period från slutet av 900-talet till början av 1100-talet, men runor har funnits under nästan 1 500 år. Vi finner dem också på vardagsföremål, kalenderstavar och magiska amuletter. Boken Tyde den som kan ger en överblick av Upplands över 1 300 runstenar.

Under 1800-talets åkte hundratals personer runt i svenska städer och erbjöd några ögonblicks förundran – ett magiskt avbrott i det vanliga livet. Med utgångspunkt i annonser i pressen undersöks hur underhållningsmarknaden såg ut i Sverige med genrer såsom magi, menagerier, panoramor, vaxkabinett och akrobatik.

När Per Adolf Norstedt 1823 tog över ett litet tryckeri i Stockholm började en lång historia, en historia som pågår än i dag i verksamheten på Sveriges äldsta förlag – Norstedts. I 200 illustrerade nedslag från dessa 200 år skildras såväl välkända som bortglömda böcker och miljöer, författare och medarbetare.

År 1940 vigdes John Cullberg till biskop i Västerås. Han var en då en uppmärksammad religionsfilosof med konservativ politisk förankring. Som biskop bekämpade han partipolitiseringen av Svenska kyrkan, stödde ett ökat engagemang och inflytande för lekmännen, röstade för att kvinnor skulle få prästvigas och gav hårt arbetande högkyrkliga präster sitt stöd.

Birgitta, Henrik och Klara är vanliga namn i dag, men hur är det med Adelgunda, Quirinus och Corona? I Helgonnamn i almanackan berättas om närmare 800 kända och okända helgon och legenderna bakom dem. Namnen har funnits med i tryckta svenska almanackor och kalendrar från 1500- till 1700-talet.

Med denna skildring av Norrmalms historia under 1600-talet lyfter Fredric Bedoire fram minnet av en förlorad stad som gick till spillo i efterkrigstidens stadsombyggnad. Norrmalm var landets enda planerade stenstad från tiden före 1800-talet med många av stormaktstidens främsta byggnadsverk. Tillsammans med sina byggherrar framträder dessa vid sidan av den stora massan anonyma trähus.

År 2001 grundades Nationella forskarskolan i historiska studier, en unik miljö där doktorander med historiska ämnen kan diskutera sina avhandlingar, åka på internationella utbyten, delta i kurser, skrivreträtter och internat, arrangera workshops och — inte minst — umgås, inspireras, utmanas och utvecklas.

Vad är det som har varit ovanligt gynnsamt för framväxten av innovationer i Sverige? Författarna närmar sig denna fråga genom att lyfta fram femtio betydelsefulla svenska innovationer – genom denna mångfald av nyskapande kan man skönja djupare mönster. Innovationerna i boken spänner över trehundra år och många är världskända.

Pionjärtiden 1918–1936 var en epok av svensk pansarhistoria då Sverige gick från ingen erfarenhet eller tillgång till stridsvagnar till ett stridsvagnsvapen. Teknisk kunskap, stridsteknisk insikt och handhavande byggdes upp av en mindre krets officerare och manskap.

Inför varje nytt år deltog bergsmännen i Falun i ett ritualiserat tärningsspel, ”Dobblet vid gruvstugan”, som avgjorde brytningsordningen och malmfördelningen i gruvan. Med detta spel som grund publicerade gruvskrivaren Gisle Jacobson 1613 boken Ett litet Tidhfördriff, en orakeltärningsspelbok på vers.

Ingen av Sveriges grannar har gett landet lika många anledningar till misstänksamhet och rädsla som Ryssland. Ryssen är den hävdvunne farlige främlingen. Vi har lärt oss att Ryssland är Fienden. Dick Harrison spårar Sveriges relation till Ryssland tillbaka till vikingatiden och berättelsen som träder fram är växlingsrik och mångfacetterad.

Även om Sverige inte drogs in i andra världskriget var den svenska militära beredskapen inte utan offer. Svenska soldater och sjömän omkom i olyckor såsom drunkningar, vådaskott och explosioner men även i självmord och sjukdom. Ett inte obetydligt antal stupade till följd av främmande makts handlingar.

När coronapandemin svepte fram våren 2020 uppmanade Svenska Arkivförbundet sina medlemmar till samtidsdokumentation. Målet var att fånga skeendet där och då medan det hände. De arkivaktiva önskade sig i sin tur handfasta tips i hur man samtidsdokumenterar. I Arkivsverige började man snart dela tips, verktyg och metoder med varandra. Den här boken föddes ur den processen.

Sommaren 1923 invigdes Stockholms stadshus – Ragnar Östbergs älskade arkitektoniska mästerverk med inspiration av nordeuropeisk tegelarkitektur, 1500-talets svenska vasaborgar och italienska stadshus och palats. Vi som byggde Stadshuset lyfter fram alla de medarbetare som på olika nivåer som passerade in genom arbetsplatsens grindar mellan 1911 och 1923.