Arvid Fuhre var verksam under 1900-talets första hälft, en period av framgång för svensk arkitektur som stilmässigt gick från nationalromantik via Swedish Grace till modernism. Hans byggnader återfinns i Norrland, på västkusten och i Skåne.

Traces of Existence handlar om Judiska museets arbete med att lyfta fram oberättade och bortglömda historier om judiskt liv på sex platser runt om i landet: Stockholm, Karlskrona, Norrköping, Falun, Borås och Marstrand.

I boken analyseras Raoul Wallenbergs insatser under andra världskriget och hur hans försvinnande hanterades i Sverige, Ungern och USA. Hur gick det till när han gick från att bli en inrikespolitiskt infekterad fråga i Sverige via en internationellt erkänd förebild till att bli en personifikation av humanitet under Förintelsen likaväl som ett svenskt utrikespolitiskt varumärke?

År 1873 inrättades Generalstaben – en elit av särskilt utbildade officerare som skulle leda arméns utveckling av krigsplanläggning, mobiliseringsplaner och större övningar. År 1937 ersattes den med Försvarsstaben och Arméstaben, och 1994 etablerades dagens Högkvarter. Generalstabsofficerarna har fortsatt att prägla stabernas arbete, och deras roll i försvaret under 150 år lyfts fram i denna bok.

Barksätters egendom i Sörmland donerades år 1983 till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien av Mary Francke Gustafson. Den förvaltas enligt donatorns önskemål vilket innebär att den bevaras i nuvarande omfattning för att möjliggöra forskning inom jordbruk, skogsbruk och husdjursskötsel.

Helsingborgs museums årsbok, Kring Kärnan, utgår det här gången från två unika föremål i museets samling. Den bygger på Eleonora Jepsons dagböcker som utifrån ett kvinnligt perspektiv beskriver två resor till Ostindien med segelfartyg 1857–1861.

Gotländskt Arkiv 2023 gör bland mycket annat nedslag i den psykiatriska vården på gamla S:t Olofs mentalsjukhus i Visby, besöker krigssjukhusen i Lärbro och Rama, undersöker läkeörternas betydelse och får vetskap om både veneriska sjukdomar och det stora pestutbrottet som for över världen på 1700-talet.

Louis De Geer är en betydelsefull person i svensk historia. Han var nederländare och handelsman i stor skala – och kom att spela en viktig roll under Gustav II Adolfs tid och krig, men också efter kungens död i Tyskland.
Louis De Geer var leverantör till konungariket Sverige men också förmedlare och vidareexportör av svenskt järn och koppar.

Hur kan människor leva tillsammans i en stad även med skillnader vad gäller geografiskt ursprung, traditioner och religion? Göteborg har alltid varit en mångkulturell stad och har en lång och innehållsrik judisk historia, inte minst under 1800-talet då judar var högst delaktiga i stadens ekonomiska, kulturella och politiska liv. Plats i staden lyfter fram en berättelse om judisk invandring och integration i staden.

I Boktryckarnas ädla konst presenterar bokhistorikern Anna Perälä tillfällesdikter skrivna för boktryckare och deras gesäller 1605–1764. Persondikterna berättar, ofta med glimten i ögat, om privatpersonernas liv, det gedigna hantverket och hela boktryckarbranschen.

Alla företag har en unik historia. Rätt hanterad blir den en strategisk tillgång som företag och organisationer kan utnyttja för sin tillväxt. Det visar en ny bok som bygger på Centrum för Näringslivshistorias snart 50-åriga erfarenhet av affärsstödjande historiebruk – history marketing.

Nu berättas för första gången utförligt historien om Svenska kyrkan i utlandet. I centrum står församlingarna i London, Paris, Berlin, Köpenhamn, Oslo, Helsingfors och Buenos Aires. De bildade vid sidan av sjömansvården och turistkyrkan grunden för den utlandskyrkliga verksamheten under nästan hela 1900-talet.

I augusti 1939 flög affärsmannen Birger Dahlerus i skytteltrafik mellan Berlin och London för att försöka stoppa andra världskriget. Efter kriget gav han ut en bok med sin version av agerandet. När arkiv nu öppnats i Europa kan hela historien berättas – och fylligare än den bild Dahlerus själv ville teckna.

Adeln i Finland har befunnit sig i händelsernas centrum i över 700 år. Som svenska rikets lojala försvarare och regentens högra hand har de ägnat sig åt politiskt maktspel, lukrativa allianser och strategiska äktenskap, men också åt bildning, konst och socialt ansvar.

Hagströmerbiblioteket vid Karolinska Institutet i Stockholm innehåller en av världens främsta samlingar av äldre böcker och planschverk inom medicin och närliggande områden. I Läkekonst & vetenskap bjuder Ove Hagelin, bokexpert och skapare av biblioteket, in till upptäcktsfärd bland betydelsefulla medicinska och vetenskapliga verk i samlingarna.

Boken En förvandlad stad. Stockholm förr och nu är en visuell tidsresa där historien och nuet går hand i hand. Gamla unika arkivbilder får sällskap av nytagna bilder på samma plats. Karl Kadhammar har utvecklat det här samspelet på Instagram i många år och nu har han gjort en bok med sina allra bästa kombinationer.

Sommaren 1945 fördes tusentals överlevande från Bergen-Belsen till Sverige i en stor räddningsaktion. Mottagandet av de medtagna och ofta sjuka flyktingarna ansågs innebära risker för smittspridning, som hanterades genom upprättandet av en medicinsk spärr av närgångna kroppsliga undersökningar, DDT-behandlingar mot ohyra och kontroller av de överlevandes sexuella hälsa och moral.

Drottning Silvia har sedan 1976 funnits i offentligheten vid kung Carl XVI Gustafs sida. Vi har sett henne i sidenklänningar och glittrande tiaror på Nobelmiddagar och statsbesök. Men få känner till vad hon gjort utöver de kungliga plikterna. I en personlig reportagebok och med intervjuer med nyckelpersoner får läsaren på nära håll följa drottningens arbete – ända in i de slutna styrelserummen.

Under 1900-talet blev KPI till ett allt mer oumbärligt redskap för att förstå och styra samhällsekonomin, men det går inte att mäta inflation utan att värdera varors kvalitet. Varors värde är den första historiska studien som klarlägger hur detta ”kvalitetsproblem” har hanterats i praktiken, i arbetet med att räkna fram Sveriges KPI.

Att Sverige en gång i tiden hade ett statligt institut för rasbiologi är väl känt, liksom att det bedrevs omfattande rasforskning i Sverige. Men vad hände efter 1930-talet? I Vetenskapen som försvann? görs den första systematiska undersökningen av svensk rasforskning från 1930-talets mitt och fram till början av 1970-talet.