Böcker

Galjonsfigurens många öden och äventyr

Galjonsfigurer snidade i trä har en visuell kraft som nyttjades av redare och kungar under segelfartygens epok. Samma levande uttrycksfullhet lockar idag både privata samlare och besökare på maritima museer. De är också ett bra exempel på hur föremål kan vandra genom tid och rum, mellan olika sammanhang, och ha skilda och varierande betydelser.

Kung­li­ga bibli­o­te­ket i ord och bild

I en ny bok om Kungliga biblioteket kan vi se tillbaka på en 450-årig historia, och i ord och bild följa med från 1500-talets kungliga boksamlingar, via censur och tryckfrihet, till dagens digitala landskap.

Stockholm – vattnet, öarna och staden

Via mer än 200 fotografier, kartor och illustrationer får vi se Stockholm på ett nytt sätt. Boken är en upptäcktsfärd bland bebyggelse, kajer, öar, broar, kanaler och strandpromenader. Här finns skärgårdsbåtarna, seglingen, paddlingen, fisket, sjöfarten och arkitekturen liksom historien och geologin.

Mysteriet på Östersjön i det kalla krigets skugga

År 1948 stötte danska fiskare på ett nedisat, brandskadat fartyg utan besättning, vilket drev omkring i ismassorna på Östersjön. Det visade sig vara det svenska fartyget M/S Kinnekulle. Snart därefter försvann ett annat svenskt fartyg spårlöst, S/S Iwan. Båda hade lastat kol i Polen. Försvinnandena blev aldrig klarlagda.

Svenska entreprenörer under 400 år

I denna bok ges en bred exposé över entreprenörer i det svenska näringslivet – från Louise De Geer och Marie Sophie de la Gardie på 1600-talet till moderna entreprenörer som Barbara Bergström och Jan Stenbeck. Det diskuteras också hur politiska regelverk och andra omvärldsfaktorer kan främja eller motverka ett dynamiskt entreprenörskap.

Tenn och tenngjutare i Gästrikland och Hälsingland

Boken handlar om tennets historia med tyngdpunkt på verk av de elva tenngjutare som varit verksamma i Gästrikland och Hälsingland 1706–1866. Även tennets 1900-talshistoria tas upp. Tenngjutarna presenteras i biografier och allt sätts in i sitt sammanhang.

Gamla tiders sjukdomsnamn

I dödböckerna förekommer hundratals svenska sjukdomsnamn. I Gamla tiders sjukdomsnamn reder läkaren och släktforskaren Olof Cronberg ut de frågetecken som släktforskare ofta träffar på i sin forskning. Förutom en omfattande ordlista, finns sjukdomsbeskrivningar med såväl dåtida som moderna behandlingsmetoder.

Att färdas i gamla tider

Att färdas i gamla tider tas ett samlat grepp på det kognitiva landskapet, helt enkelt hur det har upplevts både på land, på vattendrag och vid kusten i äldre tid. Det gäller både barmarkstid och sommar på land och vatten, och vinterns landskap med snö och is, delvis på samma vatten.

Historien bakom Norrköpings kvartersnamn

Boken Norrköpings kvartersnamn berättar om ålder och bakgrund till namnen på Norrköpings drygt 1 300 kvarter som kan berätta mycket om stadens historia. De äldsta kvartersnamnen tillkom i början av 1700-talet när staden byggdes upp igen efter ryssarnas härjningar. Namnen speglar i hög grad den tidens Norrköping.

Lydia Wahlström – en central figur i kvinnorörelsen

I den första biografin över en av centralgestalterna i den svenska kvinnorörelsen får läsaren ta del av Lydia Wahlströms liv med dess många höjdpunkter: hon var den fjärde kvinnan som disputerade i Sverige, ledare för kvinnornas rösträttskamp, fick titeln professors namn år 1939 och var frontfigur för demokratiska värden under 1930- och 40-talen. Talarstolen liksom katedern var hennes älsklingsplatser.

Birkas skepp

Vikingatiden i Skandinavien började samtidigt som Birka grundades. Nordbornas skepp hade utvecklats och förbättrats i samspel med den ökande sjöfarten. Boken sätter in Birkas skepp i en omvärld av handelskontakter, den värld som skeppen rörde sig i. Birka framstår som en betydande sjöfartsstad i ett närmast världsomspännande handelsnät.

En bok om svenska pinnstolar

I boken Träsmak berättas för första gången den svenska pinnstolens uppkomst och utveckling. Det blir en resa genom tid och rum, från Småland på 1850-talet fram till idag, där läsaren möter formgivare, arbetare och fabrikörer som på olika sätt har utvecklat pinnstolen.

Lustenbåtarna på Klarälven

Under lång tid var flottningen en av de största industrierna i Sverige och sysselsatte som mest ett par tusen personer om året bara i Värmland. Lustenbåtarna som användes för bogsering av virke från Deje till Karlstadsområdet kom att bli karakteristiska för flottningen på Klarälven, som var Sveriges sista flottled. Här flottade man ända fram till 1991.

Gustav Vasa – en furste bland furstar

Han var adelsmannen som blev kung, katoliken som blev protestant och regenten som lade grunden till det moderna Sverige. Eftervärlden känner honom som Gustav Vasa – även om han själv aldrig kallade sig något annat än Gustav Eriksson. Historikern Olle Larsson har skrivit en ny biografi över 1500-talsfursten.

Brutal arkitektur

Sverige brutal är boken om arkitekturen som vi älskar att hata. Många har förfasat sig över det som byggdes i Sverige på 1960- och 1970-talen. Sorgen över det gamla och invanda som försvann grumlade länge blicken. Andra anser att dessa årtionden i själva verket rymmer många byggnader som är både funktionella, välbyggda – och fyllda av säregen skönhet.

Johan Skytte – stormaktstidens läromästare

Johan Skytte (1577–1645) var Gustav II Adolfs lärare, riksråd, diplomat och generalguvernör över svenska Livland. Han reformerade det svenska utbildningssystemet och var den förste som myntade ordet politik på svenska språket.

Född slav – död fri?

Trumpetaren och ”morianen” Richard Abrahamsson föddes i Boston, troligtvis 1764. Han kom till Sverige och rekryterades till Hertig Karls livregemente. Hans öde bidrar med kunskap till den föga utforskade historien om tidigt anlända afrosvenskar. Richard fick flera barn i två äktenskap, som kom att förena sig med andra minoritetsgrupper.

Den svenska Saarbataljonen

En svensk militärstyrka, Saarbataljonen, lämnade landet alldeles före jul 1934 för att i tyska Saar, gränsande till Frankrike och Luxemburg, ingå i en internationell fredsbevarande styrka. Om här skulle uppstå oroligheter i samband med en folkomröstning fanns det en överhängande risk för ett nytt krig.

Svenska Akademiens modernisering 1913–1977

Här är berättelserna om vad som skedde med Svenska Akademien internt och externt under de fyra ständiga sekreterarna som styrde under drygt sex decennier, 1913–1977: Erik Axel Karlfeldt, Per Hallström. Anders Österling och Karl Ragnar Gierow. Under denna tid började Börshuset användas av Akademien. Anders Zorn skänkte Gyldene Freden till Akademien, av vilket också följde det stora Bellmanspriset. Karlfeldt sörjde för ett bättre arbetsklimat i själva Akademien.

Sverige och kriget 1939–1940

Den första delen av Henrik Berggrens trilogi Landet utanför skildrar hur kända och mindre kända svenskars liv gestaltade sig under andra världskrigets första år. Framställningen går fram till den mörka sommaren 1940 då de tyska arméerna stod segerrika på den europeiska kontinenten och endast Storbritannien kämpade vidare.

Annonser

Dagensdatum

  • Den 20 april 1907 började de första majblommorna säljas i Göteborg till förmån för tuberkulossjuka.