Helt nya sätt att göra DNA-analyser har öppnat nya möjligheter inom arkeologin. Bland annat har forskare lyckats ta fram en fullständig DNA-sekvens från en 4000 år gammal människa från Grönland. Den 21-22 oktober samlas ledande forskare inom detta område i Göteborg för att diskutera potentialen med DNA-analyser inom arkeologin.
– Under de senaste 3-4 åren kan man tala om en revolution när det gäller möjligheterna att analysera gammalt DNA, och resultaten bidrar redan till att ändra många uppfattningar om forntiden och människors mobilitet, säger professor Kristian Kristiansen, vid Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet.
Forskningen kring gammalt DNA började redan på 1980-talet och den fick en stor uppmärksamhet i början av 1990-talet. Detta bland annat tack vare Steven Spielbergs film "Jurassic Park". Då var det PCR-tekniken som gjorde det möjligt att få fram genetisk information från fynd av ben och annat gammalt organiskt material. En del stora framsteg gjordes, som exempelvis fick forskarna fram DNA-sekvenser från neandertalmänniskor. Det har också med stor framgång gjorts undersökningar av olika utdöda djurarter som mammut och grottbjörn, samt av ursprunget till våra dagars husdjur som nötkreatur och hund.
Trots de stora framgångarna är molekylärgenetiska metoder fortfarande sällan använda vid undersökningen av arkeologiska fynd. Detta beror till stor del på att det varit i det närmaste omöjligt att få autentiska och tillförlitliga resultat vid undersökningar av förhistoriska människor. Detta eftersom PCR-metoden är så känslig att det är omöjligt att skydda proverna mot kontamination av modern DNA.
Under de senaste åren har nya metoder inneburit en revolution i undersökningen av gammalt DNA. Det rör sig om metoder som utvecklats vid kartläggningen av det mänskliga genomet. De medger att man nu snabbt kan få fram mycket stora mängder genetisk information, vilket gör det möjligt att statistiskt utvärdera resultaten och därigenom kunna avgöra om det är autentiska eller inte. Samma metoder har också gjort det möjligt att i ett och samma jordprov kartlägga artsammansättning i sedan länge försvunna ekologiska system.
Den 21-22 oktober samlas ledande forskare inom området för ett möte med arkeologer. Deltar gör bland andra: Eske Willerslev och Tom Gilbert från Center for GeoGenetics i Köpenhamn, som bland annat gjort den banbrytande undersökningen av hela arvsmassan hos en 4000 år gammal grönländare. Agnar Helgason, deCODE Genetics, Reykjavik, som bland annat har jämfört den tidigaste befolkningen på Island med dagens islänningar och visat på stora förändringar under 1000 års tid. Anders Götherström och Helena Malmström som nyligen har publicerat en uppmärksammad studie där de hävdar att dagens befolkning i Skandinavien inte härstammar från de som invandrade hit kort efter istidens slut.
