Kompositioner i en italienskt orienterad stil med rik och djärv harmonik och infallsrika och individualistiska kompositoriska lösningar – en exklusiv hovmusik. Så karakteriserar Lars Berglund i sin avhandling den vokalmusik som kompositören Christian Geist skrev under sin tid vid Karl XI:s hov.

Christian Geist (1650-1711) var en kompositör av tysk börd som 1670 fick anställning som musiker vid Karl XI:s hov. Under 1670-talet komponerade han en rad vokala verk för det svenska hovkapellet. Hans musik beledsagade högtidligare gudstjänster och viktiga ceremonier vid det kungliga hovet. I sin avhandling visar Lars Berglund att Geist komponerade musik till exempelvis festligheterna kring Karl XI:s regeringstillträde 1672, till det kungliga bröllopet på Skottorp 1680, till hovets nyårsfiranden på Jacobsdahl och till en rad kungliga nattvardsgudstjänster. I sitt avhandlingsarbete har Lars Berglund studerat och analyserat dessa kompositioner i sitt historiska sammanhang.

Geist komponerade i en exklusiv, italienskt orienterad stil. Hans musik kännetecknas av en rik och djärv harmonik och infallsrika kompositoriska lösningar. Särskilt anmärkningsvärda är hans tonsättningar av latinska andaktsdikter, troligen komponerade för kungliga nattvardsgudstjänster. Geist har tonsatt dessa texter som komplexa, stilmässigt differentierade och rikt harmoniserade sakrala arior eller ariakantater, som innehåller långa avsnitt i en fritt gestaltad, expressiv stile recitativo omväxlande med ensemblesektioner i en blandning mellan aria- och concertostil.

I analyserna av dessa kompositioner utgår Lars Berglund från ett genreteoretiskt och problemhistoriskt perspektiv i traditionen från den tyske musikforskaren Carl Dahlhaus. Perspektivet kopplas tre centrala moment i 1600-talets musikåskådning: För det första tanken att musikens uppgift i första hand var att uppfylla en bestämd social funktion och att underordna sig de musikaliska genrenormer och regler som förknippades med denna funktion; för det andra tanken att musikens uppgift var att avbilda eller framställa den mänskliga själens affekter, eller textens sakliga eller allegoriska innebörder, och för det tredje en värdering och förståelse av musiken som går utöver dessa två och som Lars Berglund menar yttrar sig i en hög grad av individualisering av de enskilda verken och ett medvetet spel med dåtidens musikaliska genrenormer och konventioner.

Lars Berglund kan i sina analyser visa att Geists kompositioner i ovanligt hög grad utmärks av en sådan individualisering, och detta kan förknippas med musikens funktion som exklusiv hovmusik vid ett kungligt hov. En viktig ambition i avhandlingen är dock att försöka lyfta fram de enskilda kompositionernas egenart, snarare än att betrakta dem som historiska dokument.

Lars Berglund:
Studier i Christian Geists vokalmusik
Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet
Disputation: 18 maj 2002
Opponent: professor John Bergsagel, Köpenhamns universitet