Få kommuner redo för nya lagkrav på kulturvärden
Illustration: Riksantikvarieämbetet (CC BY)
Endast en fjärdedel av landets kommuner beskriver sina värdefulla kulturmiljöer i översiktsplanen i dag – stora arbetsinsatser väntar när nya krav i plan- och bygglagen ska hanteras. Det visar en ny rapport från Riksantikvarieämbetet.
En ny nationell uppföljning från Riksantikvarieämbetet visar att majoriteten av Sveriges kommuner saknar tillräckliga beskrivningar av kulturmiljöer och hur de ska hanteras i sina översiktsplaner. Sedan 1 december 2025 ska översiktsplanen redovisa vilka byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden som kommunen bedömer som särskilt värdefulla – och vilken hänsyn som krävs för att ta tillvara dessa värden.
– Att kraven på redovisning av kulturvärden har stärkts i plan- och bygglagen är mycket positivt, men innebär också stora utmaningar för kommunerna. Den här rapporten ger oss ett tydligt utgångsläge. Det gör att vi på ett mer träffsäkert sätt kan utforma och planera för stöd som ska underlätta i kommunernas arbete. Rapporten möjliggör också att vi kan följa utvecklingen över tid och säkerställa att det går åt rätt håll, säger riksantikvarie Susanne Thedéen.
Genomgången av översiktsplanerna i landets 290 kommuner visar stora variationer – från kommuner som pekar ut ett stort antal kulturmiljöer till kommuner som inte pekar ut några alls. I många planer saknas också motiveringar, beskrivningar av värdebärande karaktärsdrag och tydliga hänsynsbeskrivningar, vilket gör det svårt att förstå hur dessa värden ska hanteras i efterföljande plan- och byggprocesser.
Tre fjärdedelar av de kulturmiljöunderlag som kommunerna lutar sig mot är äldre än tio år. Det innebär att nyare bebyggelsemiljöer, som modernismens och postmodernismens områden, ofta helt saknas i underlagen. Dessutom förekommer ett 40-tal olika benämningar för värdefulla miljöer, något som gör det svårt att tolka vad som faktiskt är särskilt värdefullt enligt lagens definition.
– Vi är inte förvånade över att det finns stora variationer i hur kulturvärden redovisas i kommunernas översiktsplaner. Vi vet sedan tidigare att tillgången till kunskapsunderlag och kompetens varierar mycket. Men utvärderingen har tydliggjort hur stort arbetet som många kommuner står inför är. Vi tror att det är viktigt med ett stärkt statligt stöd så att varje kommun slipper uppfinna hjulet själva. Vi tror också att det underlättar för till exempel privatpersoner och byggföretag om kommunerna använder sig av liknande begrepp och värderingsskalor när de beskriver sina kulturvärden, säger utredaren Emy Lanemo.
Den samlade bedömningen är att kommunerna står inför en betydande arbetsinsats för att kunna redovisa kulturvärden i översiktsplanen i enlighet med de nya kraven i PBL. Det gäller dels de kommuner som helt saknar redovisningar av värdefulla lokala kulturmiljöer i sin översiktsplan. Men det gäller också många av de kommuner som på ett otillräckligt sätt beskriver sina värdefulla kulturmiljöer i översiktsplanen i dag.
En förutsättning för att kulturvärden ska kunna tas om hand är att det finns kunskap om vilka kulturvärden som finns i kommunen och även hur dessa ska hanteras vid förändringar. När en majoritet av kommunerna inte har samlade redovisningar av vilka byggnader och miljöer som är särskilt värdefulla, samtidigt som det nya regelverket för bygglov har börjat gälla, är risken stor att kulturhistoriska värden går förlorade.
Riksantikvarieämbetet arbetar med flera insatser som ska stödja kommunerna i arbetet med att leva upp till lagkraven. Syftet är att stärka kommunernas förmåga att hantera kulturvärden konsekvent, transparent och resurseffektivt i kommande planerings- och lovprocesser. Myndigheten utvecklar bland annat ett metodstöd för kulturhistorisk inventering av bebyggelse, ett beställarstöd för kulturmiljöunderlag i samhällsplaneringen samt dialog och kunskapsutbyte med kommuner genom seminarier och samverkan.
Rapporten kan laddas ned här.
(2026-02-12)
