Fler än tusen örlogsskepp i ny databas

Ivan Šantić Ljubetić vid databasen Örloggen. Foto: Ada Fredelius/Vrak

På Östersjöns botten vilar hundratals bortglömda svenska örlogsskepp som förlist i stormar och strider eller sänkts avsiktligt – däribland Vasas systerskepp Äpplet. Nu blir denna glömda flottas historia tillgänglig för alla i den nya databasen Örloggen.

Inom ramen för forskningsprogrammet ”Den glömda flottan” har en omfattande kartläggning av alla kända örlogsskepp från 1400-talet slut till mitten av 1800-talet genomförts. Ytterligare 25 örlogsskepp har också identifierats, lokaliserats och dokumenterats i forskningsprogrammet. Resultatet har samlats i den nya, publika databasen Örloggen, där kunskapen nu blir tillgänglig för alla.

– Det finns inget land i världen som har så många bevarade örlogsskeppsvrak som Sverige. Vi hoppas och tror att Örloggen blir ett viktigt och användbart verktyg för både forskare och alla som är intresserade av att veta mer om dessa skepp, säger Jim Hansson, marinarkeolog på Vrak – Museum of Wrecks och projektledare för databasen.

I Örloggen finns i dag information om drygt 1 000 kända svenska örlogsskepp, alla med ett deplacement (vikten av det vatten som fartyget tränger undan) på minst 100 ton. Det går att få fram och ladda ner de uppgifter som finns om varje örlogsskepp. Bland annat kan man söka på flera olika kriterier, som skeppets namn, året det byggdes, byggnadsort och skeppstyp. Genom att filtrera kan man få exakt det man letar efter – något som tidigare inte varit möjligt.

Av skeppen i databasen har vraken efter ungefär 10 procent hittats och det finns indikationer på var ytterligare 16 procent kan finnas.

– Att vi har så många bevarade och upptäckta vrak är världsunikt och visar vilken fantastisk miljö vi har i Östersjön. Vår kunskap om var många av vraken finns visar att vi bedriver bra marinarkeologisk forskning och har välbevarade arkiv i Sverige, säger Ivan Šantić Ljubetić, intendent på Vrak och ansvarig för att sammanställa databasen.

Förhoppningen är att Örloggen även ska användas som ett verktyg för att identifiera än så länge okända vrak.

– Genom att undersöka den geografiska platsen och filtrera ut information som finns i databasen ska det gå att få goda indikationer, som gör det möjligt att avgränsa sin forskning, säger Ivan Šantić Ljubetić.

Att Örloggen är framtagen inom ett stort forskningsprogram med flera aktörer har flera fördelar anser Patrik Höglund, forskningssamordnare på Vrak och bitr. projektledare för databasen.

– Det har varit guld värt att flera forskare inom olika ämnesområden har kunnat bidra med sin kunskap in i databasen. Tanken är dessutom att den ska vara levande och ny kunskap ska föras in vartefter forskningen går framåt, säger han.

– Örloggen är till stor nytta för forskare som är intresserade av Östersjöns maritima förflutna men fungerar också som lättillgänglig ingång för turister, museibesökare, sportdykare och alla som är intresserade, säger Leos Müller, forskningsledare på Centrum för maritima studier, Stockholms universitet.

Databasen Örloggen finns på Vrak – Museum of Wrecks webbplats. Den är fri att använda för alla.

(2025-12-03)

Se även Vrak från 1600- och 1700-talen utanför Karlskrona identifierade (2025-09-28)