Förändringar i Upplands äldsta bebyggelse
Uppländskt byggnadsskick och bebyggelseutveckling från sen bronsålder till tidig medeltid har Hans Göthberg studerat i sitt avhandlingsarbete. Byggnadernas storlek, konstruktion och funktion kan delvis förstås som en återspegling av agrar utveckling och social ställning. Merparten av de undersökta bosättningarna tillhör slutet av äldre järnålder och tyder på en hög bebyggelsetäthet i delar av Uppland.
Med ökat inslag av odling i människans ekonomi blev befolkningen också mer bofast. För svenska förhållanden är framför allt järnåldern en period av allt fastare bosättning med gårdar och begynnande bybildning. Det ledde till en mer stabil bosättning och bebyggelsebild. Från sen bronsålder över järnålder mot tidig medeltid förändrades husbyggandet, bland annat genom en funktionell rumsuppdelning av byggnaderna i till exempel bostad, fähus och förrådsutrymmen. Uppdelningen ledde småningom till det månghussystem vi känner från medeltida gårdsbildningar.
Hans Göthberg har i sitt avhandlingsarbete systematiserat resultat från utgrävningar i framför allt Uppland av bosättningar från slutet av yngre bronsålder till tidig medeltid. Han har därigenom utformat ett förslag till huskronologi baserad på de husfynd av varierad konstruktion, storlek, funktion och datering som frilagts vid utgrävningarna. Hans Göthberg diskuterar också förändringen i husbyggnadsskick i förhållande till den begynnande sociala differentieringen och om skillnader i byggnadernas storlek och utformning kan tänkas spegla skillnader i social status.
Den övervägande delen av de bosättningar Hans Göthberg studerat tillhör slutet av äldre järnålder och den förhållandevis rika förekomsten antyder att befolkningstätheten var hög redan då. Ur arkeologisk synvinkel är bosättningar ett komplement till gravfält när man vill få en bild av bosättningens utbredning och omfattning. En tidsmässig jämförelse mellan gravfälten och bosättningarna visar dock på att det finns en variation i hur stor andel av befolkningen som begravdes på järnålderns gravfält. Det kan i sin tur tyda på att begravningsrätten följde med social status. Tiden från slutet av yngre bronsålder till tidig medeltid innebar stora förändringar inte bara av byggnadernas konstruktion utan även i bosättningarnas placering, agrar utveckling, begravningar, befolkningsmängd, samhällsförhållanden som social differentiering och ideologi. Dessa förhållanden har på olika sätt påverkat bebyggelsen.
Hans Göthberg:
Bebyggelse i förändring. Uppland från slutet av yngre bronsålder till tidig medeltid
Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet
Disputation: 1 december 2000
Fakultetsopponent: Per H. Ramqvist, Umeå universitet
