Gallupundersökningens väg in i svensk samhällsdebatt

Opinionsundersökningar känns självklara i dag – men deras historia är kort och fylld av debatt. Den nya avhandlingen Att avlyssna folkviljan visar hur Gallupundersökningen blev ett verktyg som förändrade synen på folkviljan och formade både politik och reklam i efterkrigstidens Sverige.

Eskil Vesterlund undersöker i sin avhandling opinionsundersökningens introduktion i Sverige under mitten av 1900-talet. Fokus ligger på Svenska Gallupinstitutet AB, som 1941 etablerades som landets första opinionsinstitut och som introducerade den urvalsbaserade enkätundersökningen som ett nytt medium genom vilket den allmänna opinionen kunde representeras. De hade i princip monopol på området till 1950-talets mitt, då de absorberades av det amerikanska marknadsundersökningsföretaget AC Nielsen. Med ett mediehistoriskt perspektiv och teoretisk inspiration från Science and technology studies undersöks Gallupundersökningen som ett nytt medium och ett medialt gränsobjekt som medierade samhället i olika kontexter.

– Opinionsundersökningsmetoden är inte något vi reflekterar över idag, vi tar det för givet, men den moderna opinionsundersökningen är inte ens hundra år gammal. Det är intressant att studera hur en ny teknologi, som detta var, sätter ramarna för hur vi förstår och upplever samhället, säger mediehistorikern Eskil Vesterlund.

Studien utgår från ett heterogent källmaterial bestående av bland annat tidningsartiklar, arkivmaterial och marknadsundersökningsrapporter. I studien behandlas opinionsundersökningar inte som källor till kunskap om den allmänna opinionen, utan som historiska kvarlevor formade av sina teknologiska, institutionella och politiska kontexter. Genom analyser av press, politiska debatter, marknadsundersökningstekniker och akademiskt mottagande analyseras det hur Gallupundersökningar producerades, cirkulerade och debatterades i olika sammanhang. Såväl undersökningarnas infrastrukturer – formulär, hålkort, intervjuare – som formerna för dess spridning och visualisering behandlas.

Eskil Vesterlund visar hur Gallupundersökningarna fungerade som en statistisk attraktion i pressen, politiska slagträn i debatter, verktyg för marknadsundersökning och föremål för metodologiska debatter i samhällsvetenskapen. Analysen av Gallupundersökningen som ett medialt gränsobjekt ger således ett perspektiv på samhällets förvetenskapligande som en icke-linjär process, med trafik i flera riktningar över samhällsvetenskapens föränderliga gränser.

– Likt diskussionen om AI idag fanns det både farhågor och stora visioner om vilka problem metoden kunde lösa, också inom politiken, säger Eskil Vesterlund.

Avhandlingen visar hur Svenska Gallupinstitutets undersökningar utgjorde ett nytt sätt att kvantifiera och visualisera samhället, samtidigt som de också gav upphov till förhandlingar över legitimiteten i dess representationsformer. Ett övergripande argument i avhandlingen är att 1940- och 1950-talets Gallupundersökningar inte bara speglade tidens opinioner, utan aktivt förändrade de epistemologiska villkoren för hur samhället kunde kännas till, diskuteras och styras i den svenska efterkrigstiden.

Eskil Vesterlund:
Att avlyssna folkviljan. Gallupundersökningen som ett nytt medium mellan press, politik, reklam och vetenskap, 1941–1955
Historiska institutionen, Lunds universitet
Disputation: 24 oktober 2025