Grannskap och demografi 1905–2022

Våra relationer med andra människor formar många delar av våra liv, särskilt i samband med viktiga beslut som val av utbildning, inträde på arbetsmarknaden och bildandet av par och familjer. Forskningen har länge fokuserat på familjens och föräldrarnas betydelse, men vi vet betydligt mindre om icke-familjära relationer, till exempel grannar i bostadsområden. En anledning är att data för den här typen av studier ofta är svåra att få fram.

Avhandlingen Familiar territory undersöker hur grannskap påverkar våra liv genom att utveckla befintliga, högkvalitativa longitudinella databaser med detaljerad geografisk information. Detta gör det möjligt att få en bild av människors närmiljöer genom livet. Med hjälp av avancerade metoder för rumslig analys skapas mått fram som fångar de sociala sammanhang där barn växte upp och där unga vuxna levde, och de följs vidare till parbildning och barnafödande senare i livet.

Avhandlingen knyter samman Sveriges historia och nutid. Den analyserar demografiska mönster i det tidiga 1900-talets Landskrona, en medelstor industristad i södra Sverige. Därefter följer den personer som bodde i staden som barn vid mitten av 1900-talet och spårar deras liv in i vuxen ålder. Slutligen studeras hur människor i hela landet bildar par i dagens Sverige.

Resultaten visar att bostadsområden tidigare var mindre socioekonomiskt segregerade än de är i dag. Samtidigt framkommer att närhet till högstatusgrannar hänger samman med att gifta sig, att gifta sig med någon med hög utbildning eller hög social status, samt att skjuta upp familjebildningen. Dessa mönster syns i stora drag oavsett social bakgrund, även om vissa effekter varierar beroende på sammanhang och vilket utfall som studeras.

Sammanfattningsvis lyfter resultaten fram den viktiga roll som kollektiva socialiseringsprocesser spelar i bostadsområden. Det handlar om hur människor påverkas av dem som finns runt omkring dem, både direkt och indirekt. Studierna visar att sociala interaktioner i bostadsområden är kopplade till demografiskt beteende senare i livet, även i miljöer där den socioekonomiska segregationen är relativt låg.

Mot bakgrund av ökande segregationstendenser i Sverige och i delar av övriga Europa bidrar avhandlingen till en bredare diskussion om bostadsområden och om hur icke-familjära sociala nätverk påverkar människors liv.

Vinicius de Souza Maia:
Familiar territory. Neighbourhood effects on union formation and fertility in Sweden, 1905–2022
Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet
Disputation: 14 november 2025