Barn till personer som har yrken med hög status, höga inkomster eller lång utbildning är i genomsnitt längre än barn till personer som har yrken med lägre status, lägre inkomster eller kortare utbildning. Skillnaderna är små i Sverige idag, men var mycket större under 1800-talet. Ny forskning från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet visar på historiska samband mellan levnadsvillkor och längd.

Levnadsvillkorens inflytande på hur långa människor blir är den viktigaste orsaken till att vi idag är olika långa i olika delar av världen. Det är också orsaken till att människor i Sverige var kortare för 100 eller 200 år sedan än idag. Medellängden för svenska män var minst 12 centimeter kortare i början av 1800-talet än idag.

I sin avhandling har ekonomhistoriken Stefan Öberg undersökt hur de sociala skillnaderna ändrades från början av 1800-talet fram till mitten av 1900-talet. Detta är den första studie som undersöker ämnet, med information om familjebakgrund för så gott som alla i en viss befolkning.

Studien baseras på uppgifter från mönstringen till den allmänna värnplikten, vars föregångare infördes i Sverige redan 1812. Underlaget utgörs av fler än 6 000 män. Uppgifterna har kopplats till demografiska data, som vad männens föräldrar jobbade med, om föräldrarna ägde jord och hur många syskon de hade. Resultaten visar ett tydligt samband mellan sociala villkor och längd.

– Söner till jordägare var i genomsnitt längre än andra under början och mitten av 1800-talet. Söner i familjer med mycket jord var också längre än söner i familjer med mindre jord. Detta visar att det var en fördel att ha möjlighet att producera sin egen mat. Allra längst var söner till pappor med olika tjänstemannayrken. De utgjorde den längsta gruppen under hela den undersökta perioden. På andra änden av skalan utgjorde hantverkarnas söner den kortaste gruppen, berättar Stefan Öberg.

– Resultaten visar också att de som bodde tillsammans med fyra syskon var två–tre centimeter kortare än de som var enda barnet. Det tyder på att det var ont om resurser i familjer med många barn.

Sambandet mellan antalet syskon och längden minskade över tid, liksom skillnaderna överlag har gjort i takt med att befolkningens levnadsvillkor förbättrats. Medellängden ökar fortfarande i Sverige, men numera mycket långsamt. Annat är det med vikten, som Stefan Öberg också har studerat:

– Medelvikten har fortsatt att öka i högre grad än medellängden. Vi kan se att BMI-talen i Sverige började stiga och andelen överviktiga att öka när män födda på 1950-talet mönstrade. De sociala skillnaderna i BMI-tal under mitten av 1900-talet var ungefär likadana som idag. Det vill säga att problemen med övervikt är större bland personer med lägre utbildning eller arbetaryrken, än bland personer med högre utbildning eller tjänstemannayrken, säger Stefan Öberg.

Stefan Öberg:
Social bodies. Family and community level influences on height and weight, southern Sweden 1818-1968
Institutionen för ekonomi och samhälle, Göteborgs universitet
Disputation: 4 april 2014