Hur Såg Den Första Datorn ut och Vem Uppfann Den?

Datorns historia är en fascinerande resa genom mänsklig innovation och teknisk utveckling. Från enkla mekaniska räknemaskiner till dagens kraftfulla datorer har utvecklingen gått i en svindlande takt. Men hur såg egentligen den första datorn ut? Och vem var geniet bakom denna revolutionerande uppfinning? I denna artikel utforskar vi datorns ursprung, dess tidiga utseende och de banbrytande personerna som formade vår digitala värld.

Vad är en dator

En dator är i grunden en elektronisk maskin som kan ta emot, bearbeta, lagra och presentera data enligt förprogrammerade instruktioner. Dagens datorer kännetecknas av komponenter som processor, arbetsminne, lagringsutrymme och olika in- och utmatningsenheter.

Begreppet ”dator” myntades först i slutet av 1960-talet av den svenske professorn i datalogi, Börje Langefors. Innan dess kallades dessa maskiner för matematikmaskiner, elektronhjärnor eller datamaskiner. Det engelska ordet ”computer” betyder ursprungligen ”räknebiträde” – en ofta kvinnlig yrkesgrupp som utförde matematiska beräkningar manuellt.

För att en maskin ska klassificeras som en dator i modern bemärkelse behöver den vara programmerbar, kunna utföra beräkningar automatiskt och hantera data digitalt. Detta skiljer moderna datorer från tidiga mekaniska räknemaskiner som krävde konstant mänsklig interaktion.

Historien bakom den första datorn

Datorns historia sträcker sig längre tillbaka än många tror. Redan på 1830-talet konstruerade den brittiske matematikern Charles Babbage en ångdriven datorliknande maskin kallad ”The Analytical Engine” (Den analytiska maskinen). Denna maskin förblev dock endast en idé med konstruktionsritningar och programmeringsförslag, då Babbage aldrig lyckades bygga en fungerande version.

Blaise Pascal uppfann redan 1642 den första mekaniska räknemaskinen som kunde addera och subtrahera. Tre decennier senare konstruerade Gottfried Wilhelm von Leibniz en maskin som även klarade multiplikation och division. Dessa tidiga uppfinningar lade grunden för framtida utveckling.

Under andra världskriget accelererade utvecklingen av datorer dramatiskt. Behovet av att snabbt kunna utföra komplexa beräkningar för militära ändamål, som att knäcka fiendens koder och beräkna projektilbanor, drev fram innovationer som skulle forma den moderna datorn.

I Storbritannien arbetade Alan Turing vid Bletchley Park med att utveckla maskiner för att avkoda tyska krypterade meddelanden. Detta resulterade i apparaten Colossus, som ofta beskrivs som den första storskaliga elektroniska datorn och var i bruk 1943.

Vem uppfann den första datorn i världen?

Frågan om vem som uppfann den första datorn har inget enkelt svar, eftersom det beror på hur man definierar en dator. Flera pionjärer utvecklade under 1940-talet olika maskiner som alla var först med något av det vi idag förknippar med datorer.

Konrad Zuse i Tyskland byggde Z3 från 1941, som ofta omnämns som världens första programmerbara, helt automatiska digitala dator. Den var elektromekanisk och använde reläer istället för elektronrör, men räknade digitalt med ettor och nollor som dagens datorer.

Samtidigt utvecklade amerikanerna John Atanasoff och Clifford Berry vid Iowa State University ABC-datorn (Atanasoff-Berry Computer). Den var den första elektroniska och digitala datorn, testad framgångsrikt 1942, men projektet lades på is när Atanasoff kallades in för krigstjänstgöring.

I Storbritannien utvecklades under andra världskriget den topphemliga datorn Colossus, som stod färdig 1944 och användes för kryptering och avkodning av tyska meddelanden. Colossus var programmerbar, elektronisk och digital, men förstördes efter kriget och blev allmänt känd först på 1970-talet.

ENIAC (Electronic Numerical Integrator And Computer), färdigställd 1946, nämns ofta som världens första dator. Den var elektronisk, digital och programmerbar, och användes bland annat för att utveckla vätebomben. ENIAC anses ofta som startpunkten i datorhistorien, eftersom det var utifrån den som datorn senare kom att utvecklas i kommersiella versioner.

Hur såg den första datorn ut?

De första datorerna skulle knappast kännas igen som datorer idag. De hade varken tangentbord, skärm eller datormus. Istället var de enorma maskiner som fyllde hela rum och krävde konstant underhåll.

ENIAC, som stod färdig 1946, var 30 meter lång, 3 meter hög och 1 meter bred. Den innehöll 17 468 elektronrör, 70 000 motstånd och 100 000 kondensatorer. Trots sin imponerande storlek hade den en beräkningskapacitet som idag inte överträffar en enkel miniräknare.

Programmering av dessa tidiga datorer skedde genom fysisk omkoppling av kablar och inställning av reläer, inte genom mjukvara som vi känner den idag. En enda beräkning kunde ta timmar att förbereda och minuter att utföra.

Zuses Z3 från 1941 var något mindre men fortfarande en imponerande konstruktion. Den bestod av flera skåp fyllda med elektromekaniska reläer och kunde utföra en beräkning per sekund, vilket var revolutionerande för sin tid men extremt långsamt jämfört med dagens standarder.

Generationer av datorer

Datorns utveckling brukar delas in i generationer baserat på den teknologi som användes. Varje generation representerar ett betydande teknologiskt framsteg som dramatiskt förändrade datorernas kapacitet, storlek och användningsområden.

Första generationen (1940–1956)

Den första generationens datorer (ca 1940-1956) kännetecknades av användningen av elektronrör. Dessa datorer var enorma, energikrävande och genererade mycket värme. ENIAC, UNIVAC I och IBM 701 är typiska exempel från denna era.

Dessa maskiner programmerades huvudsakligen i maskinkod eller lågnivåspråk, och data matades in via hålkort eller hålremsa. Datorerna användes främst för militära beräkningar, vetenskaplig forskning och grundläggande databehandling för stora organisationer.

Den första svenska datorn var BARK (Binär Aritmetisk ReläKalkylator), en programmerbar elektromekanisk, digital dator som togs i drift 1950. Sverige blev därmed det fjärde landet i världen att utveckla en egen dator, efter Tyskland, Storbritannien och USA.

Andra generationen (1956–1963)

När John Bardeen, Walter Brattain och William Shockley vid Bell Labs uppfann transistorn 1948 (vilket de senare mottog Nobelpriset i fysik för) lade de grunden för den andra generationens datorer (ca 1956-1963).

Transistorerna ersatte elektronrören, vilket gjorde datorerna mindre, snabbare, mer pålitliga och energieffektiva. Den första transistorbaserade datorn var TX-0, utvecklad vid MITs Lincolnlaboratorium.

Under denna period utvecklades även högre programmeringsspråk som FORTRAN och COBOL, vilket gjorde programmering mer tillgänglig. Den första svenska elektroniska datorn BESK (Binär Elektronisk Sekvenskalkylator) från 1953 tillhör denna generation.

Tredje generationen (1964–1971)

Den tredje generationens datorer (ca 1964-1971) introducerade integrerade kretsar, uppfunna 1958 av Jack Kilby på Texas Instruments och Robert Noyce på Fairchild Semiconductor. Dessa kretsar kombinerade flera transistorer på en kiselbricka.

Datorerna blev ännu mindre, snabbare och billigare. IBM System/360, lanserad 1964, var den första standardiserade datorserien med maskiner i olika prestandaklasser. Operativsystem blev allt viktigare, och tidsdelning möjliggjorde att flera användare kunde arbeta på samma dator samtidigt.

Under denna period började datorer användas mer inom företag för administrativa uppgifter, och de första stegen mot nätverk och distribuerad databehandling togs.

Fjärde generationen (1971–1980s)

Den fjärde generationens datorer (ca 1971-1980-talet) definierades av mikroprocessorn – en hel CPU på ett enda chip. Intel 4004, utvecklad 1971, var den första kommersiellt tillgängliga mikroprocessorn.

Denna innovation ledde till utvecklingen av persondatorer som Apple II (1977), IBM PC (1981) och Macintosh (1984). I Sverige utvecklades ABC80 och senare ABC800-serien av Luxor AB.

Grafiska användargränssnitt, som först utvecklades vid Xerox PARC och senare populariserades av Apple, revolutionerade hur människor interagerade med datorer. Mjukvara blev en allt viktigare del av datorindustrin, med företag som Microsoft i spetsen.

Femte generationen (nutid och framtid)

Den femte generationens datorer (1980-talet och framåt) kännetecknas av massiv parallellbearbetning, artificiell intelligens, kvantberäkning och avancerad miniatyrisering. Dagens datorer är miljontals gånger kraftfullare än de första elektroniska datorerna.

Moderna processorer innehåller miljarder transistorer på en yta mindre än en fingertopp. Molnbaserade tjänster, Internet of Things (IoT) och mobil databehandling har förändrat hur vi använder och interagerar med datorer.

PC-tillverkande företag arbetar 2025 på att bygga in AI-funktionalitet i nyproducerade datorer. Den processor som används för detta är NPU (Neural Processing Unit) och är designad för maskininlärningsalgoritmer, som ett komplement till grafikprocessorn och huvudprocessorn.

Datorutbildning och certifieringar i modern tid

Med datorns ständiga utveckling har behovet av specialiserad kunskap och certifiering ökat. För den som vill arbeta inom IT-branschen eller fördjupa sin förståelse för datorer finns idag en mängd utbildningsvägar och certifieringar.

Comptia

CompTIA (Computing Technology Industry Association) erbjuder några av de mest respekterade certifieringarna inom IT-branschen. Särskilt comptia a+ certifieringen är en utmärkt startpunkt för den som vill bygga en karriär inom IT-support och teknisk service.

Denna certifiering täcker grundläggande datorkunskap, felsökning, nätverksteknik och säkerhet. Den är erkänd världen över och ger en solid grund för vidare specialisering inom olika IT-områden.

För den som vill fördjupa sig ytterligare finns CompTIA Network+, Security+ och Cloud+ som bygger vidare på grundkunskaperna och specialiserar sig inom respektive område.

Cloud Computing

Cloud computing representerar ett paradigmskifte i hur vi använder datorkraft. Istället för att förlita sig på lokala datorer, utnyttjar molntjänster kraftfulla servrar på distans för att lagra data och köra program.

Certifieringar inom cloud computing, som AWS Certified Solutions Architect, Microsoft Azure Administrator och Google Cloud Professional Cloud Architect, har blivit allt viktigare på arbetsmarknaden.

Dessa utbildningar lär ut hur man designar, implementerar och hanterar molnbaserade lösningar för företag och organisationer. Kunskaper inom detta område är mycket eftertraktade i dagens digitala arbetsmiljö.

JAVA

Java är ett av världens mest populära programmeringsspråk, känt för sin plattformsoberoende natur och breda användningsområden. Från webbapplikationer och mobilappar till företagssystem och inbäddade enheter används Java överallt.

För den som vill lära sig programmera är ett java developer program en utmärkt väg in i programmeringsvärlden. Dessa program erbjuder strukturerad inlärning från grunderna till avancerade koncept.

Oracle, skaparen av Java, erbjuder officiella certifieringar som Java SE Programmer och Java EE Developer. Dessa certifieringar validerar kunskaper inom Java-programmering och är högt värderade inom IT-branschen.

AI

Artificiell intelligens (AI) representerar nästa stora steg i datorns evolution. Från självkörande bilar till virtuella assistenter och avancerad dataanalys förändrar AI hur vi interagerar med och använder datorer.

Utbildningar inom AI och maskininlärning har blivit allt populärare, med kurser som täcker allt från grundläggande koncept till avancerade tekniker som djupinlärning och neurala nätverk.

Certifieringar som TensorFlow Developer Certificate, Microsoft Certified: Azure AI Engineer Associate och IBM AI Engineering Professional Certificate ger formell validering av kunskaper inom detta snabbt växande område.

Sammanfattning

Datorns historia är en fascinerande berättelse om mänsklig innovation och teknisk utveckling. Från Charles Babbages analytiska maskin på 1830-talet till dagens kraftfulla AI-drivna enheter har datorn genomgått en remarkabel evolution.

Från att ha varit exklusiva verktyg för militären och stora forskningsinstitutioner har datorer blivit en integrerad del av vårt dagliga liv. Denna resa, från gigantiska räknemaskiner till smarta enheter i våra fickor, representerar en av de mest betydelsefulla teknologiska revolutionerna i mänsklighetens historia.