Gruvstad, militärstad, och vinterstad. Det är några av de namn som Kiruna har fått genom åren. I en avhandling från Umeå universitet visar idéhistorikern Fredrick Backman hur Kiruna även har blivit en rymdstad. Hans studie bidrar till ökad kunskap om den roll som samspelet mellan vetenskap, teknik och plats har i samhällets utveckling.

Avhandlingen analyserar hur det vetenskapliga intresset för norrsken och andra fenomen i den nära rymden lade grunden till rymdverksamheten i Kiruna, med förgreningar till övriga samhälleliga funktioner. Denna utveckling skedde i nära samspel med själva platsen Kiruna som med tiden kom att förändras på olika sätt och få en slags identitet som “rymdstad”.

Att städer, regioner och andra platser kan utmärka sig på olika sätt är ingen nyhet. I Sverige finns exempelvis regionerna Ostriket, Glasriket och Höga Kusten, och städer såsom björkarnas stad Umeå, polkagrisstaden Gränna och textilstaden Borås. Dessutom finns några platser som förknippas specifikt med vetenskap och teknik, såsom IT-området Kista i Stockholm, forskningsbyn Ideon i Lund och teknikbyn Luleå Science Park.

I rymdstaden Kiruna handlar det om rymdverksamheten. Fredrick Backman undersöker hur det från början var just vetenskap och teknik men senare även andra ingredienser såsom affärsverksamhet, utbildning, och turism som bidrog till att skapa Rymdstaden. Analysen visar hur utvecklingen drivits fram av en kombination av olika individer och grupper inom en rad olika samhälleliga funktioner, inklusive politiker, forskare, entreprenörer, journalister och konstnärer.

Fredrick Backman:
Making Place for Space. A History of ’Space Town’ Kiruna 1943-2000
Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet
Disputation: 8 maj 2015
Opponent: professor Sven Widmalm, Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet