Idéhistoriska perspektiv på bildning
Att främja barns och elevers bildning är ett uppdrag för skola, förskola och fritidshem. Bibliotek, folkhögskolor och studieförbund ska främja folkbildning för en bred allmänhet. Men ordet bildning har använts i så många olika sammanhang, och med så många olika innebörder, att ingen enda definition kan sammanfatta alla. Vill man förstå vad bildning innebär eller kan innebära behöver man förstå begreppets historia.
Boken Skola för bildning beskriver hur begreppet har förändrats, med nedslag i tankeströmningar och debatt från sekelskiftet 1800 fram till i dag. Den klassiska tyska bildningstanken, med företrädare som Humboldt, Schiller och Fichte, betonade personlighetsdaning som grunden för ett fritt samhälle.
Bildning och halvbildning var centrala begrepp när Geijer och Tegnér deltog i folkskoledebatten under 1800-talets första årtionden, och sedan återigen i diskussionerna om demokrati, folkbildning och skola kring sekelskiftet 1900. De senaste årtiondena har bildningstanken fått förnyad aktualitet. Vad kan visionerna om bildning och folkbildning betyda i dag?
Henrik Bohlin är professor i idéhistoria och docent i filosofi på Södertörns högskola i Stockholm.
Henrik Bohlin:
Skola för bildning. Idéhistoriska perspektiv på en nutidsfråga
Appell Förlag
Utkom 2025
