Avhandlingen Ägare och kapital är en fallstudie som undersöker praktiker av klass och kön hos kapitalägare i Sverige under perioden 1918-1939, utifrån exempel från två av tidens mäktigaste familjer: Broström och Wehtje.
Den teoretiska utgångspunkten är ett försök att ur ett intersektionellt perspektiv förena en klassanalys utifrån Eric Olin Wrights modell med Bourdieus begrepp socialt och kulturellt kapital, kombinerat med analyser av genus framför allt inspirerade framför allt av Raewyn Connells begrepp hegemonisk maskulinitet och analyser av rasism utifrån Robert Miles begrepp rasifiering. Det undersökta materialet utgörs i huvudsak av personliga brev och affärskorrespondens vilka analyserats i en kvalitativ textanalys.
Undersökningens har fyra centrala teoretiska poänger. För det första att klass är svårt att definiera utifrån kulturella kriterier, då variationen i kulturella praktiker gör att gruppen kapitalägare framstår som svårfångad och motsägelsefull. Istället argumenteras för en uppdelning i klass som position, som i linje med Wrights modell definieras utifrån relationen till produktionsmedlen, och klass som praktik vilket undersöks utifrån Bourdieus kapitalmetafor.
Undersökningens andra poäng är att lyfta fram spännvidden i de maskulinitetspraktiker som blir synliga i materialet, något som bekräfta Demetriakis Demetrious utveckling av begreppet hegemonisk maskulinitet till att förstås som ett hegemoniskt block, där de maskulinitetsuttryck som knyts till gruppen kapitalägare förstås som föränderliga och motsägelsefulla.
En tredje poäng är att lyfta fram begreppet moralisk ekonomi som ett redskap för att fånga in de motsägelsefulla praktiker och normsystem som styrde kapitalägarnas ekonomiska agerande. Undersökningen betonar också den emotionella dimension som kapitalägarna gav uttryck för i relation till teknik och administration, något som understryker behovet av att analysera hur känslor och normer påverkar ekonomiska överväganden.
En fjärde poäng berör det handlingsutrymme som kvinnor hade inom familjerna, där undersökningen visar att även om en genushierarki som premierade underordnade femininitetskonstruktioner upprätthölls, så fanns det ett visst utrymme för självständigt agerande och alternativ kvinnligheter från några av de här undersökta kvinnorna.
Pål Brunnström:
Ägare och kapital. Klass och genus hos kapitalägare i Sverige 1918-1939
Historiska institutionen, Lunds universitet
Disputation: 5 december 2014
Opponent: fil.dr Birgitta Jordansson, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet
