Korsettkriget – en kamp om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet

Hallwylska museet
13 mars 2026 – 10 januari 2027

De fyra klänningarna från fyra olika decennier. Deras olika siluetter visar hur olika tiders ideal formar kvinnokroppen genom korsettering. Foto: Jens Mohr/SHM

I utställningen Korsettkriget – en kamp om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet på Hallwylska museet får besökarna följa hur korsetten hamnade i centrum för en omfattande och hetsig debatt om kvinnans roll i samhället.

Korsettkriget har producerats av Kvinnohistoriskt museum i Umeå där den visades 2021–2022. Den har utvecklats i nära samarbete med Henric Bagerius, historiker vid Örebro universitet. För att skapa en visuellt rik utställning har den nu kompletterats med dräkter och korsetter från Hallwylska museets egna samlingar. Besökaren får också se dräkter från Carl Larssongården formgivna av Karin Larssons och Hallwylska museet har även lånat in ett par korsetter och en reformdräkt från Skansens klädkammare.

Korsetten är ständigt återkommande i modet om än i varierad form. Hallwylska museet ställer därför även ut nytillverkade korsetter och dräkter som inte tidigare visats av den norska designern Ove Harder Finseth.

Kampen började en februaridag i Stockholm år 1885 när en grupp kvinnor förklarade krig mot korsetten och en livlig debatt blossade upp som därefter kom att kallas Korsettkriget. Debatten handlade om hur korsetten begränsade kroppen och plagget blev en katalysator i en större diskussion, om kön, klass och identitet.

Olika idéer fanns om vad det innebar att vara kvinna och hur kvinnans roll skulle se ut i ett alltmer demokratiskt samhälle. Tiden var inne för en frigörelse från korsetten som försvårade andningen och begränsade rörelsefriheten. Debatten ledde till att dräktreformrörelsen växte fram.

Det ligger nära tillhands att tänka att korsettens dagar var räknade när kvinnor tog en ny roll i samhället. Med de billigare korsetterna som började tillverkas i nya material hittades en ny målgrupp i arbetarklassen. Utställningen bygger på forskning och boken Korsettkriget. Modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet av Henric Bagerius.

– Kvinnors relation till korsetten var komplex och motstridiga tolkningar av korsetten existerade samtidigt. Till exempel var det flera ledande personer i kampen för kvinnlig rösträtt som försvarade korsetten och även de som var kritiska kunde ha svårt att själva lägga bort sin korsett, säger Henric Bagerius.

Långt in på 1900-talet var varianter av korsetten en självklar del av kvinnors kläder. I dag syns dess arv i utformningen av våra underkläder, som bygelbehån och dekorativa bodies sydda i spets. Vi formar i dag våra kroppar efter ett något annorlunda ideal och med andra metoder. Idealet med en fast och slät figur har överlevt in i våra dagar – om än i nya former.

– Också i dag finns ett dubbelt förhållande till korsetten. Den kan vara ett kraftfullt plagg att uttrycka sig genom, som kan signalera en utmanande djärvhet och kontroll samtidigt. På modevisningar och i media ser vi att den ännu är ett levande inslag. Ett gemensamt drag mellan då och nu är att man genom sin kroppssiluett vill signalera självdisciplin, säger utställningens producent Emelie Höglund.