Kristendom och modernitet i den tidiga svenska kvinnorörelsen

Avhandlingen Frigörelsens tider undersöker den tidiga svenska kvinnorörelsens idévärld i spänningsfältet mellan kristen tro och modernitet kring sekelskiftet 1900. Genom närläsningar av Lydia Wahlströms, Ellen Keys och Anna Söderbloms olika framställningar av den svenska kvinnans och kvinnorörelsens historia, författade mellan 1896 och 1920, visar Daniela Dahl hur deras texter utgjorde olika försök att förvalta en gudomlig, transhistorisk sanning om kvinnans betydelse i historien inom ramen för ett modernt samhällsprojekt.

Tidigare forskning har präglats av ett sekularistiskt perspektiv som förringat betydelsen av de religiösa inslagen i författarnas texter till förmån för en övergripande berättelse om religionens gradvisa nedgång. Genom ett postsekulärt perspektiv utmanar avhandlingen den linjära berättelse som präglat tidigare forskning om kvinnorörelsen och visar i stället hur religiösa kategorier och tidsuppfattningar aktivt formade kvinnliga intellektuellas förståelse av historia, framtid och frigörelse.

Att religiösa kategorier och tänkesätt var fundamentala i de tre författarnas framställningar blir särskilt tydligt för oss om vi ser till deras framställningar av historisk och evig tid. Avhandlingens analys utgår från tre centrala begrepp – personlighet, kraft och kall – vilka fungerade som länkar mellan historisk tid och evighet i författarnas respektive tolkningar av kvinnans historia och framtid.

Genom att analysera de konflikter som utspelade sig mellan författarna om de tre begreppen visar avhandlingen hur författarnas framställningar av kvinnans historia och framtid kan läsas som olika lösningar på ett och samma problem, nämligen hur kvinnans transhistoriska och gudomliga uppgift i människans historia bäst skulle förvaltas i en modern framtid. Genom att följa konflikterna kring de tre begreppen visar avhandlingen att kvinnors frigörelse i författarnas texter inte sågs som ett brott med kristendomen, utan som en förnyelse av dess frälsningshistoriska betydelse.

Avhandlingen visar hur ett centralt inslag i författarnas debatter var striden om sättet på vilket kristen tro och modernitet skulle sammanflätas. Wahlströms, Keys och Söderbloms respektive framställningar av kvinnans historia och framtid präglades av både en kristen och en modern tidslogik. Författarna delade övertygelsen att kvinnors historiska uppgift hade en gudomlig innebörd, men de framställde ingripandet av denna transhistoriska sanning i den historiska tiden på olika sätt. Avhandlingen visar att kvinnans frigörelse och kristendomens framtid i författarnas texter var ömsesidigt avhängiga varandra. Argumentet är att den tidiga kvinnorörelsens idévärld präglades av ett religiöst tänkande som rörelsen inte fullt ut kan förstås förutan.

Daniela Dahl:
Frigörelsens tider. Kristendom och modernitet i den tidiga svenska kvinnorörelsen 1896–1920
Institutionen för kultur och samhälle, Linköpings universitet
Disputation: 20 februari 2026