Kungliga nummerlotteriet 1771-1841

Dragning i Nummerlotteriet vid Indebetouska huset 1819. Från Stockholmskällan

Dragning i Nummerlotteriet vid Indebetouska huset 1819. Från Stockholmskällan

Kungliga nummerlotteriet grundades år 1771. Kung Adolf Fredrik hade 1769 tillsatt en utredning om att inrätta ett statligt nummerlotteri av genuesisk modell, men var död och hade efterträtts av sin son Gustav III när lotteriet inrättades 1771. Den första dragningen ägde rum den 20 februari 1773.

”Nummerlotteriets dragningar utgjorde under nära sjutio år ett af Stockholms folknöjen, både för dem som spelade och icke spelade på lotteriet. Hela samhället tänkte på den närmast förestående dragningen, talade och drömde om denna, och när hon slutligen inträffade, hvilket skedde hvar tredje onsdag, ilade man till Slottsbacken för att icke försumma någon del af högtidligheten.” [Ur Gamla Stockholm, 1882]

Det hade funnit föregångare till det nya nummerlotteriet. Under hela 1700-talet hade det arrangerats tillfälliga lotterier för att få in pengar till exempelvis kyrkor och skolor. År 1758 hade Adolf Fredrik låtit inrätta det första statliga lotteriet i Sverige, men det var egentligen inte ett lotteri utan var snarare premieobligationer. De som inte vann något i utlottningarna fick tillbaka sin insats och staten tjänade pengar på räntorna som kunde fås in under lotteritiden. Lotteriet lades dock ned redan 1759.

Kungliga nummerlotteriet var ett statskontrollerat lotteri och i och med att det inrättades 1771 tilläts inga konkurrerande lotterier. Den som ville spela på andra spel fick göra det i hemlighet. Numera behöver ingen spela i smyg, utbudet är ofantligt stort och det tillkommer hela tiden nya casinon.

Nummerlotteriet inordnades under ett särskilt ämbetsverk. Den lotteridirektion som tillsattes utgjordes av experter på finansförvaltning: presidenten i kammarkollegiet Carl Johan Cronstedt, statskommissarien Claes Wirell (adlad Lagerstråle), samt kammarråden Carl Stierngranat och Anders af Botin. Lotteriet blev en stor arbetsplats i Stockholm med som mest 70 anställda. Kung Gustav III tillsatte också poster för att hjälpa skalder och andra som behövde stöd. Mest känd av dem är Carl Michael Bellman som var sekreterare i Kungliga nummerlotteriet.

Nummerlotteriet var ett så kallat genuesiskt lotteri vilket innebar att spelarna satsade på nummer mellan 1 och 90. Man satsade på att ett, två, tre eller fyra nummer skulle återfinnas bland de fem dragna och vinsten blev mellan 15 och 64 000 gånger insatsen. Lotterna köptes i Nummerlotteriets hus på Svartmangatan 9 i Gamla Stan eller hos någon av de källarmästare, apotekare och andra som sålde på kommission.

Lotteridragningarna skedde var tredje onsdag. Till en början hölls de utanför Wrangelska palatset på Riddarholmen och senare på Kungliga slottets yttre borggård. Från och med år 1803 hölls de på Slottsbacken där det ställdes en tribun prydd med fru Fortunas bild framför Indebetouska huset. Vinnarna drogs fram av pojkar med förbundna ögon: “sedan att man flere gånger omwridit hjulet, uttages en lott af en barnhusgosse med förbundne ögon och handske på handen”.

Vid varje dragning fick även “fem av allmogens ogifta döttrar i åldern 15 till 24 år” hundra riksdaler till morgongåva vid sitt giftermål. Det var landshövdingarna som föreslog lämpliga flickor till lotteriet.

Trots förbud spelades det alltmer vid sidan av Kungliga nummerlotteriet, inte minst på marknaderna. Karl XIII utfärdade 1810 en kunglig varning emot ”äventyrliga spel” och skärpta fängelsestraff för den som arrangerade spel om pengar.

Det hann bli 1 143 offentliga dragningar innan Kungliga nummerlotteriet lades ned 1841 av moraliska skäl – ”på grund af den förderfbringande verkan som lotteriespelet utöfvar i moraliskt hänseende, i synnerhet på den fattigare befolkningen”.

Lotteriets fastigheter på Svartmangatan i kvarteret Cepheus köptes av Sundhetskollegium, dagens Socialstyrelsen.  I dag fungerar byggnaden som kontorslokal och den är byggnadsminnesmärkt sedan 1995. Nummerlotteriets hus förvaltas numera av Statens fastighetsverk.