Under maj och juni görs en ny stor arkeologisk utgrävning i Sigtuna. Syftet med utgrävningen är att undersöka en så kallad gravgård samt kulturlager från 1000- och 1100-talet som kommer att ge ny kunskap om hur man levde och hur man såg på döden under tidig medeltid, i en tid när kristendomen höll på att etablera sig på allvar.

Den arkeologiska utgrävningen kommer att äga rum alldeles nära en parkeringsplats i närheten av Sigtuna busstation där en bensinmack tidigare har huserat. År 2008 genomfördes en arkeologisk förundersökning av området då man hittade 21 gravar varav 16 undersöktes. Årets undersökning tar vid där förundersökningen slutade, och nu räknar man med att undersöka ett 40-tal gravar.

-Varje tillfälle att få mer kunskap om Sigtunas äldre historia är mycket värdefull för att få en tydligare bild av de som levde i Sigtuna runt år 1000, säger Ted Hesselbom, museichef Sigtuna Museum.

Begreppet gravgård betecknar en tidig kristen begravningsplats utan tillhörande kyrkobyggnad. Ordet uppkom första gången vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Nunnan i Sigtuna och myntades av tidigare museichefen Sten Tesch. En gravgård har likheter både med äldre gravfält och med kyrkogårdar, men passar inte riktigt in i någon av de beskrivningarna. Fenomenet är med största sannolikhet inte exklusivt för Sigtuna utan bör ha funnits på fler ställen i landet men de är svåra att definiera och andra begrepp kan ha använts.

Vid arkeologiska undersökningar i Broby Bro i Täby, har gravar som påminner om Sigtunas gravgårdar hittats och möjligen är gravgårdarna utformade efter mönster från Sigtuna. Nu hoppas man på resultat som visar att det finns kopplingar mellan de båda platserna.

Målsättningen med undersökningen är att klargöra vilka som begravts på platsen. Det vill säga, hur religiös var man och på vilket sätt? Varifrån kom de gravlagda, från staden, närområdet eller från helt andra platser? Kan vi se spår efter fysiska trauman eller våldsskador? Har de varit sjuka eller friska? Är det män eller kvinnor eller både och som är begravda? Hur har man livnärt sig? Det rör sig alltså om att få svar på frågor som rör människors liv, vardag och död i den då unga staden Sigtuna.

Vid den här tiden får kristendomen fäste ordentligt och en mycket intressant fråga är vilken typ, eller vilka typer av kristendom som tillämpades vid den här tiden i Sigtuna. Historiska källor vittnar om ett starkt västligt/katolskt inflytande, medan tidigare undersökningar även visar att här funnits påverkan från en östlig, ortodox kristendom.

Det finns en runinskrift som antyder att man fört hit döda från landsbygden, texten på den lyder: ”Sven…rista stenen…som förde henne till Sigtuna”. Stenen stod ursprungligen i Sank Pers kyrkoruin i Sigtuna, men finns nu på Historiska museet i Stockholm. Kan det vara så att de som gravlagts här har förts hit från landsbygden, eller har det varit stadens invånare som är begravda på platsen?

I undersökningsområdets västra del finns dessutom ett lager med hornspill, dvs. rester efter hornhantverk. Arkeologerna vill veta hur detta lager förhåller sig till gravgården, om det är äldre, yngre eller samtida. Och de vill förstå vad man har gjort där.