Rekordmånga klassiska båtar k-märks
Motorkryssaren Naja, ritad av C.G. Pettersson och byggd 1916 vid Hästholmsvarvet i Nacka. Foto: P E Ennerling
Nu när båtsäsongen är i full gång har Sjöhistoriska museet presenterat årets k-märkta fritidsbåtar. Hela 21 båtar får i år den eftertraktade utmärkelsen – det högsta antalet sedan k-märkningen infördes år 2009.
Genom k-märkningen vill Sjöhistoriska uppmärksamma äldre fritidsbåtar som en värdefull del av vårt flytande kulturarv. Bland årets k-märkta båtar finns alla möjliga modeller: från campingbåtar och halvsalongsbåtar till eleganta motorkryssare i mahogny.
– Genom åren är jag alltid lika glad över blandningen av båtar. Den här gången finns både den typiska seglarskolebåten i glasfiberarmerad plast, parallellt med motorkryssare i mahogny. Och här finns en fin blandning av välkända konstruktörer, säger Fredrik Blomqvist, intendent på Sjöhistoriska museet.
Sju av årets k-märkta båtar är ritade av den legendariske konstruktören C.G. Pettersson, vars 150-årsjubileum uppmärksammas i år. Till exempel den uppmärksammade Lilian, byggd på Södra Varvet år 1916 med stålskrov och överbyggnader i mahogny. Lilian är i dag den största bevarade Pettersson-båten.
– Bland årets båtar vill jag också lyfta fram två ovanliga konstruktioner av den nyskapande ingenjören och uppfinnaren Fredrik Ljungström. Hans karakteristiska ribbskrov och den ostagade masten med inrullningsbart segel var långt före sin tid och är än i dag tekniskt fascinerande, säger Blomqvist.
K-märkningen handlar inte bara om båtarnas historia och kulturvärden. Sjöhistoriska vill uppmuntra både ägandet och användandet av de äldre båtarna. Att båtarnas ägare är engagerade och gör underhåll och reparationer med hänsyn till båtarnas kulturhistoriska värde väger tungt i bedömningen.
– Två av de fritidsbåtar som nu k-märks visades upp på Veteranbåtsmötet i Wasahamnen i år. Det är tack vare båtägarnas engagemang och möda som dessa flytande klenoder fortfarande rör sig på landets vatten och berikar även dem som inte har egen båt, säger Mats Djurberg, museichef på Sjöhistoriska museet.
Sedan 2009 har Sjöhistoriska museet k-märkt fritidsbåtar med särskilt kulturhistoriskt värde. Utmärkelsen bygger på frivillighet och det är båtägarna själva som ansöker om k-märkning. Samtidigt är det också ägarna som bär ansvaret för att vårda och bevara detta unika, levande kulturarv för framtiden.
De 21 fritidsbåtar som k-märks av Sjöhistoriska museet år 2026 är motorkryssaren Anitra (1929), motorkryssaren Annika (1959), motorbåten Carina (1970), motorbåten Diana (1937), motorkryssaren Elisabeth (1925), segelbåten Fair Lady (1947), motorkryssaren Gunilla (1956), motorkryssaren Ian (1928), segelbåten Juliette (1973), motorkryssaren Knorren (1927), motoryachten Lilian (1916), segelbåten Lillan (1921), motorbåten Margona (1934), segelbåten Moranne (1948), motorkryssaren Naja (1916), motorbåten Red Dragon (1936), kanotkryssaren Runa (1923), segelbåten Rödluvan (1943), motorkryssaren Shirley Marie (1957), motorbåten Strövaren (1937) och segelbåten Ådan af Ejdersviken (1955).
(2026-06-21)
Se även Nio fritidsbåtar får kulturstatus (2025-06-13)
