Rikedom, konsumtion och flit 1570–1860

Denna avhandling nyttjar ett nytt dataset av bouppteckningar från tidigmoderna hushåll i södra Sverige. Genom en analys av hushållens tillgångar kartläggs utvecklingen av förmögenhet och materiell levnadsstandard under den tidigmoderna perioden, mellan 1570 och 1860. Tillsammans skildrar avhandlingens fyra artiklar samt kappa en betydligt mer ekonomiskt dynamisk tidigmodern period – särskilt 1700-tal – än vad som ofta antagits i svensk historieskrivning.

De sydsvenska hushållen, oavsett socioekonomisk tillhörighet, kunde kraftigt förbättra sina materiella förhållanden under den tidigmoderna perioden; de diversifierade sitt ägande av hushållsföremål och möbler, expanderade sina garderober med fler och mer varierande klädesplagg, och utökade kraftigt sitt utbud av köksattiraljer såsom kokkärl och porslin. I städerna är huvuddelen av dessa förbättringar synliga för praktiskt taget alla hushåll redan från mitten av 1700-talet, medan utbredningen av dessa varor på landsbygden visade sig långsammare. Även om tydliga och betydande förbättringar är synliga även där från mitten av 1700-talet, så var det inte förrän 1800-talet då en majoritet av landsbygdens befolkning fick tillgång till de flesta av dessa förbättringar.

Medan städernas köpmän, liksom de flesta bönder, med frihetstidens reformer förbättrade sin politiska och ekonomiska ställning under 1700-talet, så möttes den snabbt växande och proletariserande gruppen av stads- och landsbygdsarbetare i stället av ständigt ökande levnadskostnader. För att möta denna ekonomiska osäkerhet så ökade både bonde- och arbetarhushålls på landsbygden sin produktivitet. Detta skedde främst genom en diversifiering av hushållsproduktionen, mestadels protoindustriellt textilarbete, vilket gjorde det möjligt för dem att kraftigt öka kvinnor och barns arbetsinsats. Utöver att ge en extra inkomstkälla, vilken hjälpte att motverka de ökade levnadskostnaderna, så borde denna diversifiering också ha bidragit till att knyta dessa hushåll på landsbygden till stadens köpmän, och via dem till vidare handelsnätverk genom vilka de kunde förvärva de tillverkade varor som utgjorde grunden för periodens materiella förbättringar.

Även om det inte är ett definitivt bevis, ger resultaten som presenteras i avhandlingen ett preliminärt stöd för förekomsten av en Flitens revolution i det tidigmoderna Sverige. Till skillnad från vad de Vries föreslår i sin ursprungliga teori är detta dock inte en flitens revolution driven av efterfrågan på nya koloniala varor, såsom te, kaffe och socker. I stället så verkar detta ökade flit bland sydsvenska hushåll ha drivits av samspelet mellan de ökade levnadskostnaderna – vilket krävde en ökad arbetsproduktion för att överleva – och en minskning av kostnaden för konsumtionsrevolutionens tillverkade varor, vilket möjliggjorde ett storskaligt skifte av konsumtionsstrategier.

Marcus Falk:
Wealth, consumption, and industriousness. Evidence from Southern Sweden, 1570–1860
Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet
Disputation: 16 maj 2025