Den 1-6 september äger det åttonde internationella symposiet om runor och runinskrifter rum i Nyköping. Nittio forskare från hela världen väntas delta i konferensen.

Konferensen hålls vart fjärde år, och nu har turen kommit till Sverige. Tema för årets konferens är "Reading Runes. Discovery, Decipherment, Documentation". De drygt femtio föredragen på konferensen representerar hela bredden i runforskningen. Så innehåller programmet föredrag som handlar alltifrån germanernas kontakter med det senantika Rom och nya fynd av vikingatida runstenar i Sverige och England till tolkningen av runor i senmedeltida isländska handskrifter.

– Konferensserien är den enda i sitt slag, säger organisationskommitténs ordförande Henrik Williams. Den ger oss runforskare en värdefull möjlighet att diskutera runfynd, nytolkningar och nya utmaningar när det gäller bevarandet av detta fantastiska kulturarv.

Totalt finns det över 6 500 runinskrifter i världen, varav drygt 3 500 i Sverige och 450 i Södermanland. De utgör unika källor till förmoderna kulturer, och används bland annat inom arkeologisk, historisk, religionsvetenskaplig och språkvetenskaplig forskning.

– Valet av Nyköping som konferensort är inte någon slump, förklarar Henrik Williams. Trakten är inte bara rik på runstenar utan här finns också några av Sveriges mest intressanta runristningar. Ett exempel på detta är stenen vid Aspa bro där vi för första gången möter ortnamnet Svitjod.

Symposiet i Nyköping arrangeras av Riksantikvarieämbetet och Uppsala runforum vid Uppsala universitet. Båda har en lång tradition av runforskning. Riksantikvarieämbetet är den myndighet som ansvarar för vården av runinskrifter som kulturarv. I detta ingår arbete med registrering av nyfynd, vetenskaplig granskning av inskrifterna, utveckling av vård- och dokumentationsmetoder samt publicering och forskning.

Vid Uppsala universitet bedrivs en mycket livaktig runforskning, både med språkhistorisk och arkeologisk inriktning. Universitetet står också som utgivare för två runologiska skriftserier samt Samnordisk runtextdatabas. Runtextdatabasen är idag den mest kompletta förteckningen över nordiska runinskrifter och ett oumbärligt hjälpmedel för både runforskare och en runintresserad allmänhet.