Sexualitetens historia i klassrummet

Historieundervisning erbjuder unika möjligheter för att tillsammans med elever undersöka hur normer och värderingar förändrats genom tiderna. Varför var våldtäkt inom äktenskapet lagligt till 1964? Hur har transpersoner behandlats under tidigt 1900-tal? Vad vet vi om könsnormer under vikingatiden och medeltiden? När uppfanns p-piller? Alla dessa frågor går att besvara genom historieämnet och belyser samtidigt hur vår samtid ser på liknande fenomen.

Medan tidigare forskning har behandlat sexualitet, samtycke och relationer inom biologi är det mindre känt om hur dessa teman förverkligas och förstås i historieundervisning, trots att det ska behandlas ämnesövergripande i skolan, vilket förordats sedan 1940-talet.

Denna avhandling undersöker hur historieundervisning kan fungera som en arena för meningsskapande kring genus, sexualitet, samtycke och relationer, och hur dessa processer samverkar med skolans demokratiska uppdrag. Den undersöker vilka diskurser som produceras och förhandlas i klassrum och vilken betydelse de har för elevers historiska förståelse. Studien bygger på klassrumsobservationer och intervjuer med lärare och elever i svenska gymnasieskolor. Med hjälp av ett poststrukturalistiskt och genusteoretiskt ramverk, inklusive Michel Foucault, Judith Butler och Sara Ahmed, används diskursanalys för att utforska hur meningsskapandet utvecklas i praktiken.

Analyserna identifierar sex sammanhängande diskurser: skam kopplat till kvinnors sexualitet; två normrelaterade diskurser som speglar spänningar mellan att förstärka och utmana normativa ordningar; och tre framtidsorienterade diskurser – utopiska, dystopiska och ambivalenta. Dessa diskurser avslöjar hur meningsskapandet sker i relation till diskurser, och hur elever navigerar i spänningar mellan identifikation med och distans till det förflutna. Lektioner som bygger på en normkritisk ansats tenderar att framkalla både engagemang och motstånd, särskilt i relation till maskulinitet och jämlikhet.

Studien visar att det är avgörande att införliva frågor om relationer och sexuell läggning inom historieundervisningen för att koppla samman elevers förståelse av det förflutna med samtida kamper kring mänskliga rättigheter, sexualitet och demokrati. Historieundervisningen kan synliggöra hur normer har utvecklats över tid, hur de fortsätter att forma levda erfarenheter och hur de kan omtolkas i framtiden. Resultaten efterlyser utbildningspolicyer och metoder som ser normkritik som en situerad, dialogisk process – och positionerar historieundervisning som en nyckelarena för att främja elevers förståelse av mänskliga rättigheter kopplade till sexualitet, samtycke och relationer i ett historiskt perspektiv.

Hära Jess Haltorp:
Sexualitetens historia i klassrummet. Normer, sexualitet och relationer i gymnasieskolans historieundervisning
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi, Uppsala universitet
Disputation: 12 december 2025