Stockholms ansikten 1860–1930

Se Stockholms historia i ansiktet! Pigor, grosshandlare, militärer, fabriksarbeterskor, adelsdamer, sjömän.

Kring 1860 utbröt cartomani i Stockholm. Ny teknik revolutionerade bildvärlden och porträttfotografiets guldålder inleddes. Ateljéer öppnade över hela staden och visitkortsalbum blev högsta mode. Visitkort spreds under korta artighetsbesök som en del av borgerskapets sociala liv. Porträtten manifesterade den moderna epokens ideal och urbana identiteter. Samtidigt blev kameran ett verktyg i myndigheters strävan att övervaka och kontrollera.

Porträtten har bevarats på Stadsmuseet i Stockholm. Fyrahundratusen ansikten. Lika många levnadsöden. I forskningsprojektet ”Stadens ansikten” lyfts tiotusentals glasnegativ för första gången från magasinshyllan och in i den digitala tidsåldern. Vad kan dagens teknik få bilderna att berätta?

I antologin Stadens ansikten delar forskare och experter med sig av arbetet med porträtten som material och som ingång till vardagsliv, sociala relationer och nya sätt att se sig själv och andra i ett föränderligt sekel. I Stadens ansikten förenas slutarögonblicket och hela livsspannet, den enskilda människans öde och den omvälvande modernitetens avtryck i staden.

Boken är ett resultat av projektet ”Stadens ansikten. Visuell kultur och social struktur i Stockholm 1870–1930”, som finansierats av Vetenskapsrådet 2021–2025.

Rebecka Lennartsson (redaktör):
Stadens ansikten. Porträttfotografi som material, metod och minne 1860–1930
Stockholmia förlag
Utkom 2026