Svenska makthavare och härskare genom historien

Vår nuvarande kung Carl XVI Gustaf är känd för sina roliga hattar snarare än sin makt. Men Sveriges konstitutionella monarki påminner oss ändå om vår historia som monark där kungar var mäktiga och härskade över landet.

Den moderna regeringen består av demokratiska val av politiker till riksdagen som sedan beslutar om lagar och formar myndigheter som hanterar olika delar av landet, allt från arbetsdomstolen till konsumentverket till Spelinspektionen och statens energimyndighet.

Men trots att Sverige är så kontrollerat har vi också en hel del frihet som individer. Även om svenska aktörer i Sverige regleras av Spelinspektionen har exempelvis individer rätt till att välja casinon utan svensk licens – här är en guide till att spela utan Spelpaus helt lagligt. Svenskar har också allemansrätt, religionsfrihet och demonstrationsfrihet.

Hur Sverige blev så fritt men ändå centralt reglerat är en lång historia. Låt oss börja vår resa kring tusen år tillbaka.

Under vikingatiden och tidiga medeltiden var kungamakten svag och lokal. Det fanns alltså flera småkungar som hade lokal makt, men Sverige saknade regering som styrde över hela Sverige. Makten var inte heller ärftlig utan kungar valdes av stormän. Lagar var då muntliga och lokala. Kristendom började införas från omkring år 1000 vilket långsamt förändrade både lagstiftning och kulturen.

De första kungarna som började få mer centraliserad makt var Erik Segersäll (som regerade från 970-995) och hans son, Olof Skötkonung (som regerade från 995-1022).

Grunden till ett enhetligt rike lades på riktigt av Birger Magnusson (ofta kallad Birger jarl) som levde från 1210 till 1266. År 1248 blev han jarl, med främst makt efter kungen, Erik Eriksson. Birger grundade Stockholm, stiftade rikslagar och introducerade handel med Tyskland som stärktes Sveriges ekonomi.

Detta var alltså första gången som Sverige fick skriftliga, centraliserade lagar. Bland de viktiga lagarna han stiftade var kvinnofrid, hemfrid, tingsfrid och kyrkofrid. Han gav även döttrar arvsrätt. Han förstärkte försvaret, byggde borgar och lade grunden för ett organiserat rike.

Kalmarunionen – en union mellan Danmark, Norge och Sverige under en gemensam monark – bildades i 1397 av den första svenska kvinnliga makthavaren, regerande drottningen Margareta.

Men dansk dominans orsakade konflikter och ledde till uppror. Svenska riksrådet styrde ofta i kungens frånvaro. i 1520 skedde det välkända blodbadet i Stockholm då danske kungen Kristian II avrättade över 90 svenska adelsmän. Detta ledde till uppror och inbördeskrig, och Kalmarunionen avslutades 1523, då Gustav Vasa kröntes till svensk kung.

Gustav Vasa fortsatte centraliseringen av staten som Birger jarl hade påbörjat 300 år tidigare.

Efter att Kalmarunionen avskaffades infördes monarki i form av arvkungadöme. En reformation skedde också under Gustav Vasas regerande år – staten tog kontroll över kyrkan och förstatligade egendomar och skapade en mer byråkratisk och centralstyrd stat som påminner om den vi har än idag. Nu infördes riksskatt och fogdar.

Även om kungamakten nu var större än någonsin hade adeln fortfarande makt.

Sverige blev en militär stormakt under stormaktstiden från 1611-1718, då Sverige deltog i det trettioåriga kriget och styrdes av Gustav II Adolf som fortsatte att stärka statens organisation.

Svenska greve och statsman Axel Oxenstierna införde ett avancerat ämbetsverkssystem, såsom länsindelning, kollegier och riksarkiv. Skatterna hade nu höjts rejält, eftersom skatter användes till krig.

Kungamakten var nu mycket stor, men samtidigt hade riksdagen inflytande. När Karl XII dog i 1718 tog stormaktstiden slut.

Nu började istället frihetstiden – kungamakten blev nu mycket mindre och istället var det riksdagen som fick verklig makt i form av fyra stånd. Makten delades upp från störst till minst till adel, präster, borgare och bönder.

Nu fanns två politiska partier, hattarna – mer ambitiöst och med ett äventyrligt krigsprogram – och mössorna – mer konservativt och försiktigt.

År 1766 stiftades Tryckfrihetsförordningen som avskaffade censur och gav alla frihet att uttrycka tankar, fakta och åsikter i tryck utan godkännande. Denna förordning var den första av sitt slag i världen. Korruptionen blev dock vanligare, vilket gjorde att många såg behov att återgå till ett starkt styre igen.

Och det var så Gustavianska enväldet började. Riksdagen fanns kvar, men återigen stärktes kungamakten. Liberalisering i flera områden såsom konst och religion skedde dock – kungen hade makt, men folk fick behålla frihet i åsikter, konst och religion.

När kungen Gustav III mördades blev sonen Gustav IV Adolf kung, men han var inte omtyckt av folket. År 1809 förlorade Sverige Finland till Ryssland och Gustav IV Adolf avsattes.

Karl XIII blev kung. Nu började makten delas upp mellan riksdag, kung och domstolar. Riksdagen bestod som förr av fyra stånd, men nu med mer makt.

Hans adopterade son Karl XIV Johan regerade efter honom och moderniserade ekonomin men höll Sverige utanför krig. Industrialiseringen började kring 1850 och kom med urbanisering och liberalisering. 1866 reformerades riksdagen. Ståndsriksdagen avskaffades och istället infördes tvåkammarriksdagen som ledde till gradvis utökad rösträtt för män.

Men demokratin började införas på riktigt under 1900-talet. I 1917 infördes parlamentarism, vilket alltså innebar att regeringen måste ha riksdagens stöd i sina beslut. 1921 infördes allmän rösträtt för både män och kvinnor – men det fanns dock fortfarande begränsningar för de med skuld eller fattigvårdsstöd.

I 1974 skapades en ny regeringsform och monarken fråntogs all politisk makt. I 1995 gick Sverige med i EU efter en folkomröstning där majoriteten röstade ja.

Den första kvinnliga statsministern var Magdalena Andersson 2021 – kring 600 år sedan den första kvinnan, drottning Margareta, regerade.

Då är vi tillbaka i dagtiden. Numera är Sveriges makt mycket central och byråkratisk, styrd av regeringen ledd av vår statsminister som röstas fram genom demokratiska partier. I 2018 firade demokratin 100 år, och den kungliga familjen är älskad men maktlös till förmån för folkets vilja.