Svinhuvud-släkten i Aspeboda

Vad händer med en släkt under 500 år? Hur många ättlingar blir det? Vart tar de vägen?

Den här boken skildrar Svinhuvud-släktens historia från mitten av 1500-talet och några generationer framåt, men med tillbakablickar till 1300-talet och även berättelser om levnadsöden från nyare tid. Författaren bygger sin bok på en mycket omfattande forskning kring släkten och hennes databas rymmer i dag omkring 65 000 ättlingar till anfadern.

Bergsfogden Måns Nilsson från den lilla byn Aspeboda utanför Falun och hans dotterson landsdomaren Albrekt Hansson är centrala gestalter i berättelsen. En rätt stor del av Aspeboda sockens befolkning härstammar från Albrekt och hans hustru Bengta Nilsdotter. Många kända personer runtom i Sverige räknar också sina anor från dem.

Albrekts bror Per Hansson adlades och blev stamfar för ätten Svinhufvud af Qvalstad som ännu lever vidare i Finland. Även en del av Albrekts efterkommande hamnade så småningom där. Albrekt och Per har varsin finsk president bland sina ättlingar.

Författarens ger inblickar i talande och dramatiska händelser i vårt lands utveckling, som ättlingarna var en viktig del av. Bland dessa hittar man forskare, musiker och kulturarbetare, politiker, biskopar, några kungligheter med flera.

Elisabet Hemström var tidigare ansvarig för Dalasamlingen på Falu stadsbibliotek, är aktiv inom släkthistoriska föreningar och författare till en rad historiska skrifter.

Elisabet Hemström:
Svinhuvud-släkten i Aspeboda – anor och öden
Förlags AB Björnen
Utkom 2025