Tekniska uppfinningar som fortfarande gör Sverige till ett ledande innovationsland

Historiskt sett har Sverige levererat en mängd uppfinningar som på ett eller annat sätt har revolutionerat världen, exempelvis pacemakern, respiratorn, ångmaskinen, primusköket, TetraPak, den bakåtvända bilbarnstolen och det sfäriska kullagret. Dessa uppfinningar är en stor anledning till att det svenska välståndet har frodats på det sätt som det har gjort och att Sverige har utvecklats som land på det sätt som det har gjort under de senaste århundradena.

Uppfinnings- och entreprenörsandan är fortfarande stark i Sverige och har hela tiden utvecklats till andra områden, något av de senare, i alla fall i ett tidsperspektiv som sträcker sig över ett sekel, är spelutvecklingsindustrin. Det är en bransch där svenskarna har legat och fortfarande ligger i framkant. Spel och spelplattformar utvecklas i en snabb hastighet och inte minst online-kasino med free spins utan omsättningskrav är under ständig utveckling. Det går inte att komma ifrån att grunden till den här utvecklingen troligen grundar sig i den innovationstradition som så länge funnits i Sverige. Och det intressanta är att den innehåller såväl kvinnor som män.

Många av de stora svenska uppfinnarna kom från knappa, för att inte säga fattiga, förhållanden och det sägs ju att nöden är uppfinningarnas moder, vilket mycket väl kan vara en grund till framgångarna. En av dem var Lars Magnus Ericsson, som senare grundade Ericssons, som föddes på en bondgård i södra Värmland, där han och familjen fick arbeta hårt för att klara sig. Han gick fem år i grundskolan, tillräckligt för att lära sig att räkna och skriva, och det blev hans enda formella utbildning. Nu var bristen på formell utbildning inget som hindrade honom och som 17-åring konstruerade han Sveriges första telefon. (Världens första telefon konstruerades som bekant av skotten Alexander Graham Bell). Ericsson uppfann sin telefon 13 år före Graham Bell, men till skillnad från Ericsson tog Graham Bell patent på sin uppfinning. Men Bells telefoner var inte patenterade i Sverige och de gick lätt sönder. Ericsson förbättrade designen på Bells klumpiga telefon och utvecklade konstruktionen, för att sedan börja sälja sina modeller. Resten är historia och LM Ericsson, som blev Ericsson och sedermera Sony Ericsson, är fortfarande en stor aktör inom telekombranschen.

På 1700-talet kom potatisen till Sverige och en av rotknölens svenska pionjärer var Eva de la Gardie. Grevinnan de la Gardie (gift Ekeblad) var kunnig inom och intresserad av vetenskap och skötte utöver det ett stort hem för många personer på familjegodset i Västergötland. I Eva de la Gardies experimenterande händer kom potatisen att används till mycket mer än bara ett näringsrikt livsmedel. Grevinnan kom bland annat på att potatisen gick att göra puder av. På 1700-talet använde både kvinnor och män puder till sina ansikten och de stora peruker som bar, och tack vare potatispudret slapp man använda det gamla som hade giftet arsenik som en beståndsdel. Under 1700-talet använde man även korn, råg och vete för att göra brännvin. Eva de la Gardie uppfann ett sätt att göra brännvin av potatis istället vilket gjorde att spannmålet kunde användas till brödbakning. Den 3 december 1748 blev Eva Ekeblad de la Gardie, blott 24 år gammal, invald som den första kvinnan i Vetenskapsakademien. Hennes uppfinningar har utvecklats och lever vidare än i dag.