Varifrån kommer vår kärlek till spelet Risk?
Detta är en betraktelse över ett spel som förenar strategi, nostalgi och världsherravälde och som är mycket omtyckt. Inte minst bland personer som intresserat sig för historia.
Från Napoleons slagfält till vardagsrummet
För den som växte upp med världskartor på väggarna och drömde om att styra arméer över kontinenter, har spelet Risk en särskild plats i hjärtat.Spelet gavs ut 1957 och det var den franske filmskaparen Albert Lamorisse, som gav ut det under namnet La Conquête du Monde (”Erövringen av världen”). Spelet köptes snabbt upp av Parker Brothers och lanserades internationellt under namnet Risk: The Game of Global Domination.
Spelets grundidé – att erövra hela världen genom tur, skicklighet och allianser – låg rätt i tiden i efterdyningarna av andra världskriget och mitt under det kalla kriget. Kartan med sina generaliserade världsdelar indelade i olika zoner var en spegling av ett geopolitiskt tänkande som många kände igen.
Men Risk kom att bli mer än ett krigsspel för historiskt intresserade. Spelet blev ett kulturellt fenomen! Idag finns det lyxiga utgåvor av brädspelet. Det finns också versioner av Risk med ett större taktiskt djup än originalet. Risk kan även spelas online. Du kan hitta ett online casino utan Spelpaus på Card Player som har spelformer som låter dig uppleva samma typ kluriga spänning som Risk. Eller som kan vara ett alternativ om du vill ha en lugnare form av underhållning.
En bro mellan världar – bokstavligen
Något som Risk klarar men få andra spel uppnår är att det är tillräckligt enkelt för att kunna spelas av barn men samtidigt också tillräckligt komplext för att uppmuntra djupa strategier, bluffar och psykologiskt spel. Många som suttit sig ner för att spela Risk har i och med det tagit sina första steg in i de mer avancerade spelens värld. Mer avancerade strategispel som Twilight Struggle, Axis & Allies eller Europa Universalis kan sägas bygga vidare på Risk.
Risk kräver inga förkunskaper och det tar plats i samma rum som sällskapslivet. Det är inte ett nischspel för inbitna krigsspelare med hexagonkartor och komplexa regler – det är snarare strategispelens Monopol, tillgängligt, färgglatt och ibland brutalt utdraget. Det är fortfarande ett av de mest sålda brädspelen. Men precis som när det gäller Monopol finns det en del saker som ofta kritiseras när det gäller spelets mekanik. Många menar att slumpen, genom tärningsslag, har för stor roll och att en spelare som har otur i början riskerar att slås ut snabbt.
Nostalgins kraft
Men det finns också en annan, mer känslomässig aspekt av vår kärlek till Risk. För många var det det första ”vuxna” spelet de spelade. Inte bara ett frågespel eller en slumpbaserad lek – utan ett spel där beslut hade konsekvenser. Där man kunde förråda en vän för att ta Australien eller ingå skakiga allianser över köksbordet.
Minnet av kartan som sakta täcktes av färgade små plastarméer, eller av vredesutbrott efter ett oväntat tärningskast i Kamchatka, är en sorts vardaglig mytologi. Det är en del av många människors kulturella och familjära historia. Ett spel som bär spår av imperiebyggandets historia men som samtidigt förvandlats till ett avväpnat familjespel, där världsherravälde kan avgöras över en ostbricka.
