Bristfälliga kunskaper om nationella minoriteters historia
Svenskar upplever att de har bristfälliga kunskaper om de nationella minoriteternas historia. Minst känner man till om tornedalingar, mest om samer. Yngre kan mindre än äldre. Samtidigt är de flesta positiva till att principiellt skapa historisk rättvisa genom politiska initiativ. Det visar en ny rapport från Forum för levande historia.
De nationella minoriteternas historia är en del av svensk historia och har ingått i läroplanen i två decennier. Ändå anger exempelvis 49 procent att deras kunskap om tornedalingarnas historia är mycket dålig. Motsvarande siffra för samernas historia är 23 procent. Yngre personer i åldern 18-29 år bedömer sina kunskaper som lägre än vad äldre gör.
– Det är förvånande eftersom många unga vuxna i dag har gått i skolan när kunskap om de nationella minoriteterna ingått i läroplanen. Dessutom är det inte så länge sedan de slutade skolan, säger rapportförfattare och historiker Oscar Österberg.
Rapporten visar även att svenskar är positiva till att skapa historisk rättvisa genom politiska initiativ, såsom offentliga ursäkter, sanningskommissioner och ekonomisk ersättning. Mer än hälften, 56 procent, är mycket positiva eller positiva, 25 procent är varken positiva eller negativa, och 11 procent är negativa och återfinns hos personer som är högutbildade eller står till höger politiskt sett.
Rapporten Minoritet i historien är baserad på resultatet från webbintervjuer med 3101 personer genomförda av Kantar Sifo våren 2020. Rapportförfattare är Oscar Österberg, historiker och forskningssamordnare vid Forum för levande historia. Den är framtagen för att bättre förstå det allmänna kunskapsläget när det gäller de nationella minoriteternas historia, dvs. judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar.
(2021-11-09)
Se även Nationella minoriteter reduceras till symboler (2019-04-12)
