Forskning

Elever uppfattar att de tillhör ett gemensamt ”vi” och att det är sin egen historia de får lära sig i skolan, oavsett vad de har för bakgrund. Det visar en ny avhandling om historieundervisning vid Mälardalens högskola.

Mäns och kvinnors idealbilder av varandra stämmer inte överens. Så har det varit under lång tid. I en ny avhandling har tusentals kontaktannonsörer 1890–1980 studerats.

Vilken roll spelade filmen på svenska regementen under 1900-talets första decennier? Varför började officerare att göra film till den militära utbildningen? Hur visades filmerna och hur såg de ut – dessa tidiga filmer som syftade till att orientera och instruera militärer och värnpliktiga? Dessa frågor behandlas i en ny avhandling i filmvetenskap.

Avhandlingen Do you have a TV? utgår från ett kulturhistoriskt perspektiv i en undersökning av tre sammanlänkande aspekter på tidig svensk television: 1950-talets tablåläggning och programplanering, influenser från USA, samt televisionens etablering i svenska hem och svenskt vardagsliv.

Under början av 1900-talet var läroverken vägen till vidare akademiska studier och till en hög samhällsposition. Att bli relegerad kunde därför få stora konsekvenser för de ungdomar som mötte detta öde. En ny avhandling undersöker bestraffningssystemet vid de högre läroverken 1905–1961 utifrån förvisningsstraffet som prisma.

Argumentationsövningar på latin, disputationer, var viktiga inslag i den svenska gymnasieskolan från 1600-talets början ända in på 1800-talet. Likaså var de tryckta avhandlingarna, dissertationerna, viktiga som medel för att knyta kontakter och skapa nätverk. Det visar en avhandling som granskat svenska gymnasieavhandlingar.

Mellan 1870 och 1930 sjönk barnafödandet i Sverige från cirka 4,5 till 1,8 barn per kvinna. Detta var en konsekvens av att gifta par använde sig av barnbegränsning i en högre utsträckning än någonsin förut. Denna ökade användning av barnbegränsning spreds i sociala nätverk, mellan grannar eller mellan medlemmar i folkrörelsen, visar en ny avhandling.

En ny avhandling belyser de svenska befästningar som belägrades under åren 1702–1710 i stora nordiska kriget. Studien visar att det svenska befästningssystemet vid början av stora nordiska kriget var behäftade med allvarliga strukturella fel, framför allt var att befästningarna var byggda vid platser som inte direkt kunde nås från Östersjön.

Åderlåtning, teorin om att smittor spreds via luftburna ångor och klimatmedicin var under 2 500 år tre grundpelare i västerländsk medicin. Men så under ett par decennier under 1800-talets mitt – långt innan den vetenskapliga medicinen slagit igenom – försvann de. Alla tre samtidigt. Inte för att de motbevisats eller för att annan medicin framstod som mer effektiv, utan av helt andra skäl. Vilka?

”Mot lärdomens topp”. Så formulerades ambitionen att bli professor av en av de få som nådde målet. Denna avhandling är en kollektivbiografi över deltagarna i denna akademiska tävlan i Sverige under 1900-talets första hälft, med tonvikt vid dem som disputerat för doktorsgraden i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen.

I avhandlingen Allianser och illusioner framhålls hur ett korporativt samarbete mellan socialdemokratiska regeringar och LO format viktiga delar av den svenska skattepolitiken fram till 1991.

Avhandlingen Health, cattle and ploughs behandlar hur övergången till att främst utnyttja boskapens sekundära produkter (såsom mjölk, dragkraft, gödsel och ull) i stenålderns slutskede och bronsålderns början har påverkat människans hälsa.

Även om den största delen av de svenska runinskrifterna ristades under vikingatiden utgjorde runorna ett levande skriftsystem under hela medeltiden. I en ny avhandling behandlas för första gången det svenska medeltida runmaterialet som helhet. De använda runformerna har inventerats, deras bruk har kartlagts och använts för att dra slutsatser både om dåtidens talade språk och om skriftspråkets utveckling.

En ny avhandling undersöker kulturell anpassning bland kust- och skärgårdsbor i sydvästra Finlands och Ålands skärgård. Olika skärgårdsområden jämförs med varandra för att identifiera regionala skillnader och tidsmässiga förändringar 1700–1900. Undersökningen baseras på 315 bouppteckningar som transkriberats och delvis preparerats för databehandling.

I en ny avhandling undersöks framväxten av tillfälliga utställningar på Nationalmuseum 1866–1966. Denna utställningsform dök upp på konstmuseerna under 1800-talets slut som del av en mer publiktillvänd diskurs och i dag betraktas de som en integrerad del av museiverksamheten. Men så har det inte alltid varit.

Avhandlingen Låtsaskrigen belyser krigsspelens långa historia. Undersökningen löper över 200 år och visar hur förvånansvärt mycket i krigsspelen som är sig likt trots den omfattande tekniska utvecklingen på området.

Hur var det senmedeltida svenska riket militärt organiserat och hur förändrades samhällets militära institutioner under perioden 1450–1550? I avhandlingen I rikets tjänst studeras den tidigmoderna statens framväxt i Sverige genom att undersöka den militära utvecklingen under denna period.

I det stora projektet Svensk stad, som publicerades på 1950-talet, studerades den svenska stadsmiljöns historia mellan 1845 och 1945. Nu kartläggs och tolkas projektet historiografiskt i en ny avhandling, som bland annat visar projektets ambitioner att utveckla metoder för efterkrigstidens stadsplanering.

I en ny avhandling undersöks hur gruvarbetarstrejken 1969–1970 görs meningsfull i minnen och berättelser från dess deltagare och från aktörer inom strejkens solidaritetsrörelse. Avhandlingen visar att de historiska aktörernas egna bidrag kan användas för att skapa ny kunskap om en av det sena 1900-talets viktigaste händelser.

Hur har människor i Sverige beskrivit sin omvärld historiskt? Hur har man värderat olika typer av kunskap och hur har man förklarat nya och okända delar av världen? I en ny avhandling studeras geografiska omvärldsuppfattningar under 1600-talet och visar på ett rikt material av kartor och reseberättelser som beskriver en gammal, en ny och en okänd värld.