En ny avhandling konfigurerar och tolkar livsberättelser om Lydia Wahlström, historiker och välkänd offentlig person i Sverige under 1900-talets första hälft, som en källa till att utveckla teologiska perspektiv som fördjupar förståelsen av vad det innebär att försvara och stärka den enskilda människans frihet och ansvar.

I en ny avhandling undersöks relationer mellan människor och djur i den gropkeramiska kulturen 3300–2300 f.Kr. Det görs genom en undersökning av de djurliknande och människoliknandeler figurer som har hittats på många gropkeramiska boplatser i studieområdet.

En ny avhandling visar att ny teknik och rationalisering ofta möttes av kritik och protester från arbetarna. De ansåg att arbetsgivarna genom nya tekniker försökte ta kontroll över produktionen, vilket ledde till en dragkamp om hur tekniken skulle användas inom industrin och hur arbetet skulle organiseras.

Hur har Norrlands landsbygdsbefolkning flyttat? Det studeras i en ny avhandling i historia där flyttrenderna under 170 år undersökts. Det är en lång historia av både förändring och kontinuitet där samhällsekonomin oftast satt ramarna.

Arkeologi erbjuder möjligheten att undersöka samhälleliga reaktioner på miljörisker på olika platser i nordvästra Europa i olika tider. En ny avhandling visar hur integrationen av arkeologiska och miljömässiga big data kan berika förståelsen för mänskliga svar på miljöutmaningar.

Vad kan byggnadsmaterial och renoveringsprocesser berätta om museer? En ny avhandling studerar arkitektoniska och materiella förändringsprocesser vid nationalmuseer i norra Europa. Den bidrar också med en historisk studie av museet som renoverings- och byggplats.

En ny avhandling i kulturmiljövård undersöker inredningsmålningarna i gårdar i Hälsingland 1750–1800. Förutom byggnaderna har även målarna och de som mottog måleriet kartagts. Kunskaperna kan komma att hjälpa framtida konservatorer.

I en ny avhandling visas hur musik och i synnerhet visor bidragit till att skapa och uttrycka kulturell tillhörighet bland estlandssvenskar. I anknytning till detta undersöks vilka idéer som låg bakom formandet av ett gemensamt estlandssvenskt kulturarv.

Avhandlingen har den privatägda trädgården i Sverige under 1900-talets första årtionden i fokus. En trädgård för rekreation hade tidigare varit förbehållet de övre samhällsskikten, men genom egnahemsrörelsen och andra satsningar för mindre bemedlade fick fler tillgång till en egen täppa för både nytta och nöje.

Avhandlingen Upplysningens ljus i Norrland undersöker förekomsten av upplysningsidéer i mellersta Norrland under 1700-talet, med fokus på fyra kunskapsaktörer: en biskop och tre lektorer vid gymnasiet i Härnösand.

Vatten krävs för att producera kärnenergi och förhindra olyckor, men teknikerna för att hantera allt vatten och ånga har inte fått mycket uppmärksamhet. I en ny avhandling studeras, ur ett historiskt perspektiv, hur dessa komponenter och deras risker hanterades och styrdes av nationella och internationella aktörer.

I en ny avhandling undersöks tre släktforskningsupplevelser som utgår från en svensk kontext och fungerar som exempel av det som på engelska kallas för public pedagogical spaces. Avhandlingen analyserar vilka narrativ som framträder och deltagarnas förhandlingar av dessa.

Skolorna i Sverige expanderade åren 1620–1649. Nya skoltyper introducerades, trivialskolor inrättades i flera städer och de första gymnasieskolorna. Sammantaget ökade antalet lärare och elever avsevärt i hela riket. Hur detta egentligen gick till behandlas i en ny avhandling.

Predikningar var ett av de viktigaste kommunikationsmedlen mellan präster och åhörare. De publicerades i postillor och i en ny avhandling undersöks vilka föreställningar om hushåll, barn och äktenskap som förmedlades i postillor 1686–1770.

I en ny avhandling i arkeologi studeras bosättningar och rörlighet bland jägar- och samlarsamhällena i norra Sverige under perioden 2000 f.Kr–0 med fokus på deras användning och hantering av sten.

Under det sena 1800-talet blev tron på andar på modet genom den så kallade spiritismen. Hur detta tog sig uttryck i Stockholm lyfts fram i en ny avhandling. Det blev aldrig några mängder av svenska spiritister, men det bildades olika spiritistiska sällskap och spiritismen var ett ämne som diskuterades flitigt.

Syftet med avhandlingen Textila konstmöten är att skapa förståelse för den textila konstens kunskapscirkulation med utgångspunkt från Konstslöjdanstalten vid Kulturen i Lund 1897–1932. Inriktningen är på dess historiska kontext, organisation och textila produktion.

I juni 1810 skakades Stockholm av ett blodigt upplopp. Begravnings-processionen för kronprins Karl August förvandlades till en våldsam konfrontation mellan massan och militären. Under oroligheterna dödades riksmarskalk Axel von Fersen. I en ny avhandling presenteras ett antal nya perspektiv på Fersenska upploppet.

I avhandlingen Afterlives undersöks judiska och icke-judiska polacker som överlevde den nazistiska förföljelsen och kom till Sverige 1945 som så kallade repatriander och som hade kopplingar till Polska källinstitutet i Lund.

Sedan millennieskiftet har studieresor till Förintelsens minnesplatser vuxit fram som en gräsrotsrörelse inom den svenska skolan, och bidragit till att omkring var fjärde svensk tjugoåring besökt museet Auschwitz-Birkenau. Trots omfattningen har arbetet med studieresorna tidigare varit obeforskat i Sverige.