För hundra år sedan blomstrade den svenska postorderhandeln. Människor tog del av bildrika postorderkataloger, storslagna reklamkampanjer och ständiga varuleveranser från bland annat Åhlén & Holm. En ny avhandling visar hur vardagslivet allt mer genomsyrades av kommersiella budskap och av möjligheten att genom postorderföretagen sätta sig i en förbindelse med en större värld.

Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp – och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet, som fokuserar på Frimureriets arkivering under 1700- och 1800-talen.

I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en kollega lösa en över 300 år gammal gåta gällande ett spel i det Augsburgska konstskåpet.

Avhandlingen Människooffer i myt och minne analyserar förekomsten av människooffer i fornnordisk religion. Huruvida rituellt dödande och offer av människor ska ha förekommit i fornnordisk religion har debatterats inom religionshistorisk och arkeologisk forskning sedan dessa ämnen etablerades som vetenskaper.

Under andra världskriget flydde fler än 30 000 människor från de baltiska staterna över Östersjön till Sverige. Än i dag finns de unika spåren av dessa dramatiska händelser kvar längs nästan hela den svenska ostkusten i form av mer eller mindre väl bevarade båtar. I en ny avhandling studeras dessa flyktbåtar och deras öden.

Få länder i världen kan mäta sig med Sveriges investeringar i och byggande av skyddsrum. Varifrån kom idén till civila skyddsrum och varför var det så viktigt att bygga en civil organisation för en verksamhet som i huvudsak var av militär karaktär? Det undersöks i avhandlingen Sheltered society.

Hur kom Sveriges hyresmodell till? Och hur kan vi ta lärdom om den strid som föregick uppkomsten av den? I avhandlingen En fackförening för hemmen studeras hyresgäströrelsens framväxt och maktkampen på hyresmarknaden i Stockholm och Göteborg 1875–1942. 

Denna avhandling handlar om den allra tidigaste användningen av keramik hos senmesolitiska jägar-samlargrupper runt Östersjön. Fokus ligger på tre ungefär samtidiga keramiktraditioner 5200–3900 f.Kr. och genom analys av fettrester från den mat som beretts eller förvarats i keramikkärl har det varit möjligt att undersöka skillnader i kärlanvändning dessa grupper emellan.

Mätbara resultat har blivit viktigare i historieundervisningen på högstadiet. Samtidigt gör tidspress att lärare prioriterar att undervisa om modern historia, visar en ny avhandling. Listan på vad lärare ska hinna gå igenom inom historieämnet har blivit längre och det upplevda utrymmet för eget inflytande på undervisningen har minskat.

I en ny avhandling har Jämtlands övergång från Norge till Sverige efter freden i Brömsebro år 1645 granskats. Slutsatserna motsäger den tidigare bilden av statsskiftet och påverkar synen på landskapets relation till Norge under äldre tid.

I avhandling Through the bone and marrow granskas den forskning som gjorts kring dans i den västliga kristna traditionen och teologin. Den visar att dans kan ha haft en viktig roll i den medeltida kyrkans liv både liturgiskt och teologiskt.

Fokusering på besökarens känsla snarare än avancerad teknologi. Så bör besöksansvariga för vikingabyar och andra historiska upplevelsecentra tänka enligt kulturgeografen Katherine Burlingame som skrivit en avhandling om hur man kan väcka liv i döda landskap. Men samtidigt som historiska platser levandegörs måste man akta sig för att disneyfiera dem, anser hon.

Avhandlingen Visuella textkonventioner i den tidiga vikingatidens runristningar fokuserar på hur betydelser uttrycks inte bara språkligt utan också visuellt i själva ristningens komposition. Denna aspekt av materialet uppmärksammas sällan eftersom studier av runinskrifter av tradition har riktats mot den språkliga tolkningen av runtecknen.

Avhandlingen Barnträdgårdens didaktik behandlar en del av barnträdgårdsrörelsens historia och rör sig mellan ämnesområdena förskoledidaktik och utbildningshistoria. Med bildandet av Svenska Fröbelförbundets tidskrift Barnträdgården kunde kunskaper och idéer om barnträdgårdsrörelsens innehåll och verksamhet spridas till barnträdgårdsledarinnor i Sverige och övriga Norden.

Designforskaren Maria Göransdotter undersöker i sin avhandling om bortglömda episoder i designhistorien kan öppna upp nya perspektiv för hur vi kan förstå och göra design i dag. Han anser att en ökad medvetenhet om de historiska värderingar som är inbäddade i designandets praktiker kan göra att vi upphör att reproducera de ideal som bidragit till den västerländska civilisationens rörelse mot en alltmer ohållbar framtid.

Flyttbara, varma och lätta att massproducera – och representerade alla sociala skikt i samhället. Trähusen hade en fundamental betydelse i det tidigmoderna Sveriges stadsmiljö visar en avhandling i arkeologi. Men stenhusen är oftast de enda historiska husen som bevarats.

Genom maskininlärning kan AI tränas att snabbare analysera handskrivna historiska dokument som kyrkböcker, domböcker och mantalslängder. Florian Westphal vid Blekinge Tekniska Högskola har utvecklat metoder som gör träningsprocessen fyra gånger så effektiv.

Avhandlingen Dress matters behandlar den komplicerade relationen mellan kläder och den sociala ordningen i det tidigmoderna Europa. Trots den ogynnsamma ekonomin i 1600-talets Reval fanns både viljan och förmågan att skaffa dyra och estetiskt tilltalande kläder som inte var rent funktionella, och detta inte bara bland den sociala köpmanseliten.

I avhandlingen Världen, Sverige och barnen granskas framväxten av den svenska välfärdsstaten i ljuset av internationell påverkan och kunskapsutbyten med andra länder. Avhandlingen handlar om barnavårdsavdelningen inom Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet och den reformpolitik som fördes inom avdelningen under 1920- och 1930-talen.

Hur såg vardagen ut för pigor och drängar i början av 1600-talet? Avhandlingen Tjänstefolk beskriver livet för den som levde i underordning och visar att tjänstefolkssystemet kan ha varit etablerat i Stockholm och Sverige något tidigare än vad tidigare forskning har antagit.