En ny avhandling om bebyggelsenamn i Hackås och Ovikens socknar i Jämtland visar att ortnamn är ett källmaterial som i många fall tar oss längre tillbaka i Sveriges historia än både medeltida brev och vikingatida runinskrifter, och studier av dem avslöjar både namnens ursprungliga betydelser och det sammanhang där de tillkommit.

En ny avhandling om skatteförvaltningens bokföring i Sverige vid mitten av 1500-talet visar att svenska kronan under Gustav Vasa utvecklade ett bokföringssystem som baserade sig på charge and discharge-bokföring, vilken förekom i många sammanhang i det medeltida och tidigmoderna Europa.

I avhandlingen Medeltiden materialiserad riktas uppmärksamheten mot den medeltida materiella kulturen och hur denna aktiverats, cirkulerat och använts i minnesarrangemang i ett långtidsperspektiv. Fokus kretsar kring medeltida kyrkor, kyrkplatser och kyrkliga inventarier i Ranrike, det medeltida namnet på norra Bohuslän.

En undersökning av hur marknadisering introducerades som idé i offentliga verksamheter i Sverige från 1970-talets början till omkring år 2000. Marknadisering definieras som processen att göra verksamheter som inte tidigare var marknads-organiserade eller marknadsstyrda mer marknadsliknande, och att detta framförallt handlade om offentliga verksamheter.

Avhandlingen Att höra det förflutna till undersöker hur adeln, en grupp i sådan hög grad påverkad av det äldre samhällets värld av privilegier, börd och ståndsuppdelning, kunde fortsätta att existera även under och efter 1800- och 1900-talets moderna genombrott.

I avhandlingen Folkhemmets styvbarn tecknas en ny bild av humanioras historia i Sverige. Med ett brett perspektiv på kunskapspolitiken 1935–1980 visas hur humanioras legitimitet i välfärdssamhället utmanades redan på ett tidigt stadium – långt före vänsterradikaliseringen och den nyliberala vågen.

För vanliga människor på 1600-talet var kroppen ett viktigt verktyg. Den skulle vara frisk och stark för att kunna utföra tunga jobb. Men också för att tillägna sig religionen på rätt sätt. Det visar en ny avhandling i historia om kroppsuppfattning på 1600- och 1700-talen.

Vad är värdet på akademiska publikationer och resultat? Hur bör de värderas? Och vad påverkar värderingen av dessa publikationer? Detta är de huvudsakliga frågorna i den ekonomisk-historiska avhandlingen Den efterfrågade vetenskapen.

För hundra år sedan blomstrade den svenska postorderhandeln. Människor tog del av bildrika postorderkataloger, storslagna reklamkampanjer och ständiga varuleveranser från bland annat Åhlén & Holm. En ny avhandling visar hur vardagslivet allt mer genomsyrades av kommersiella budskap och av möjligheten att genom postorderföretagen sätta sig i en förbindelse med en större värld.

Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp – och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet, som fokuserar på Frimureriets arkivering under 1700- och 1800-talen.

I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en kollega lösa en över 300 år gammal gåta gällande ett spel i det Augsburgska konstskåpet.

Avhandlingen Människooffer i myt och minne analyserar förekomsten av människooffer i fornnordisk religion. Huruvida rituellt dödande och offer av människor ska ha förekommit i fornnordisk religion har debatterats inom religionshistorisk och arkeologisk forskning sedan dessa ämnen etablerades som vetenskaper.

Under andra världskriget flydde fler än 30 000 människor från de baltiska staterna över Östersjön till Sverige. Än i dag finns de unika spåren av dessa dramatiska händelser kvar längs nästan hela den svenska ostkusten i form av mer eller mindre väl bevarade båtar. I en ny avhandling studeras dessa flyktbåtar och deras öden.

Få länder i världen kan mäta sig med Sveriges investeringar i och byggande av skyddsrum. Varifrån kom idén till civila skyddsrum och varför var det så viktigt att bygga en civil organisation för en verksamhet som i huvudsak var av militär karaktär? Det undersöks i avhandlingen Sheltered society.

Hur kom Sveriges hyresmodell till? Och hur kan vi ta lärdom om den strid som föregick uppkomsten av den? I avhandlingen En fackförening för hemmen studeras hyresgäströrelsens framväxt och maktkampen på hyresmarknaden i Stockholm och Göteborg 1875–1942. 

Denna avhandling handlar om den allra tidigaste användningen av keramik hos senmesolitiska jägar-samlargrupper runt Östersjön. Fokus ligger på tre ungefär samtidiga keramiktraditioner 5200–3900 f.Kr. och genom analys av fettrester från den mat som beretts eller förvarats i keramikkärl har det varit möjligt att undersöka skillnader i kärlanvändning dessa grupper emellan.

Mätbara resultat har blivit viktigare i historieundervisningen på högstadiet. Samtidigt gör tidspress att lärare prioriterar att undervisa om modern historia, visar en ny avhandling. Listan på vad lärare ska hinna gå igenom inom historieämnet har blivit längre och det upplevda utrymmet för eget inflytande på undervisningen har minskat.

I en ny avhandling har Jämtlands övergång från Norge till Sverige efter freden i Brömsebro år 1645 granskats. Slutsatserna motsäger den tidigare bilden av statsskiftet och påverkar synen på landskapets relation till Norge under äldre tid.

I avhandling Through the bone and marrow granskas den forskning som gjorts kring dans i den västliga kristna traditionen och teologin. Den visar att dans kan ha haft en viktig roll i den medeltida kyrkans liv både liturgiskt och teologiskt.

Fokusering på besökarens känsla snarare än avancerad teknologi. Så bör besöksansvariga för vikingabyar och andra historiska upplevelsecentra tänka enligt kulturgeografen Katherine Burlingame som skrivit en avhandling om hur man kan väcka liv i döda landskap. Men samtidigt som historiska platser levandegörs måste man akta sig för att disneyfiera dem, anser hon.