På 1800-talet var ökan en självklar del av livet i Stockholms skärgård. De öppna båtarna användes för både fiske och transporter och båtbyggarkonsten var högt värderad. En ny avhandling undersöker vad som sker med en hantverkstradition när traditionsbärarna inte längre finns kvar.

Som en följd av vattenkraftutbyggnaden under 1900-talet försvann vildlaxpopulationerna i flertalet norrländska älvar. Förlusten av laxen medförde även att kulturer kring laxfisket som gav lokal utveckling och gemenskap gick förlorade, visar en ny avhandling i historia.

Svensk grundskola vilar på principen om likvärdighet. Mot den bakgrunden undersöks i en ny avhandling hur historisk innehållskunskap kommuniceras med högstadieelever och vilka möjligheter detta skapar för elevers kunskapsutveckling.

Avhandlingen handlar om erfarenheter av att som barn ha vistats på barnpensionat. De var institutioner som under 1900-talet erbjöd familjer inackordering av barn för en kortare eller längre tid mot betalning och drevs främst av privata entreprenörer, parallellt med att den offentliga barnavården utvecklades.

Vad är viktig, eller signifikant, historia, hur avgörs det och av vem? Att synliggöra hur elever resonerar om signifikant historia ger värdefulla insikter i deras historiska tänkande. Trots detta är tankeredskapet historisk signifikans relativt outforskat i en svensk grundskolekontext.

En ny avhandling undersöker hur de svenska och norska ölkartellerna utvecklades för att möta överproduktion, nykterhetspolitik och statlig intervention åren 1906–1956. Studien visar hur kartellerna verkade i skärningspunkten mellan marknad och moral, vilket både begränsade och skapade möjligheter för dem och deras medlemmar.

En ny avhandling undersöker historieundervisningen i årskurs 4–6 med fokus på vilka värden och normer som (re)produceras hos elever i klassrummet. Syftet är att belysa historia som fostrande praktik och att förstå vilka ”vi” är och blir genom mellanstadiets historieundervisning.

En ny avhandling bidrar med ny kunskap om statarnas kamp och vardagliga motstånd i Stockholms län 1890–1919. Genom att kombinera olika typer av källmaterial analyseras skärpta klassmotsättningar vid storjordbruken omkring huvudstaden utifrån en historiematerialistisk ansats.

År 1727 gavs fyra lantbruksböcker ut i Sverige. De skrevs både för att bidra till lantbrukets förbättrande och för att förbättra eller cementera författarnas och läsarnas sociala ställning. I avhandlingen På samma klot? står författarnas försök att uppnå sina mål i fokus

Preventivmedel har länge rört sig i gränslandet mellan det nödvändiga och det tabubelagda. Trots strikta förbud mot annonsering och hårt reglerad försäljning under 1900-talet växte en svensk massmarknad fram, ofta med företagen som drivande kraft, visar en ny avhandling.

I denna avhandling används historiska perspektiv för att undersöka kulturarvsskapande processer kring pälsbranschen i Tranås mellan åren 1938 och 2025. Syftet är att öka förståelsen för hur kulturarv skapas på lokal nivå och belysa hur detta kan förstås utifrån lokala kontexter.

Amulettringar är en typ av metallföremål som dateras till vendel- och vikingatiden. Trots att de förekommer i många kontexter (såsom begravningar, bosättningar och kultplatser) har lite arkeologisk forskning ägnats åt dem. I Doing things with rings rekonstrueras och undersöks ritualer som involverar amulettringar.

De sydsvenska hushållen kunde kraftigt förbättra sina materiella förhållanden under den tidigmoderna perioden; de diversifierade sitt ägande av hushållsföremål och möbler, expanderade sina garderober och utökade kraftigt sitt utbud av köksattiraljer. Det visar en ny avhandling som nyttjar ett nytt dataset av bouppteckningar.

Eques Polonus är en mikrohistorisk studie av den polske adelsmannen Władysław Konstanty Wituski (1603–1655) och hans privata bibliotek. Hans bibliotek togs som krigsbyte under Karl X Gustavs polska krig och återfinns i dag på Skoklosters slott och i Riksarkivet.

Varför blev engångsplast så dominerande – och varför är det svårt att bli av med den? En ny avhandling tar ett historiskt grepp om plastens intåg i Sverige från sent 1940-tal, med start i Tetra Paks första mjölkförpackningar, självbetjäningsbutikerna och utvecklingen av det petrokemiska industriklustret i Stenungsund.

Avhandlingen Vi, de fördrivna är en studie av historiska erfarenheter som kommunicerats av de polska judar som kom till Sverige som flyktingar 1967–1972 på grund av den antisemitiska kampanjen i Polen som inleddes 1967. Syftet är att bidra med en fördjupad och mer nyanserad förståelse av den svenskpolskjudiska historien.

En ny avhandling i arkeologi behandlar bebyggelsen på Vikbolandet i Östergötland från år 200 till omkring 1600. En central fråga rör vad som hände med bebyggelsen under övergångsskedet till den yngre järnåldern. Den sociala strukturen, som de olika bebyggelseenheterna representerar, står också i fokus.

En ny avhandling undersöker den avgörande roll som militära entreprenörer och utländska soldater spelade för svensk krigföring, statsbildning och imperial expansion i början av 1600-talet. Militärt entreprenörskap visar sig ha varit ett effektivt och utbrett sätt att mobilisera resurser i det tidiga 1600-talets Sverige.

Trots ekonomisk tillväxt var många äldre i Västerbotten fortsatt fattiga under det industriella genombrottet. En ny avhandling visar hur de fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk, vilket förvärrade deras ekonomiska utsatthet.

Fornnordiska verser är rika på suggestiva ordpar som hjálm ok brynju (’hjälm och brynja’), gull ok gersímar (‘guld och skatter’) och hringa ok hróðrkvæða (’ringar och lovdikter’), där ljud, rytm och bildspråk flätas samman till kraftfulla uttryck. En ny avhandling utforskar hur skalders diktning vävde in dessa konstruktioner i verserna för att skapa suggestiva sekvenser och levande bildspråk.