Storskalig transatlantisk student-, lärar- och forskarmobilitet är ett 1900-talsfenomen som har bidragit till att omforma internationella kulturella, ekonomiska och politiska relationer. Genom denna utveckling har USA förvandlats till ett mäktigt och inflytelserikt land på den globala scenen.

När de första stambanorna började att byggas i mitten av 1800-talet anlades planteringar som en komponent i järnvägssystemet: till prydnad, skydd och husbehov. En ny avhandling analyserar vilka händelser och ideal som präglade uppbyggnaden och nedskärningen av den statliga järnvägens planteringsverksamhet.

Efter Karl XI:s död aktiverades ett väloljat maskineri för att skapa allmän uppslutning bakom kungamakten och enväldet. Landssorg proklamerades och i hyllningstexter på vers uppmanades undersåtarna att uppvisa uppriktig sorg och senare samma år anbefalldes i stället stor glädje över Karl XII:s tillträde.

År 1962 beslutade riksdagen om införandet av nioårig enhetsskola, grundskolan. Beslutet hade föregåtts av utredningar, debatter och en försöksverksamhet och det förändrade ett hundraårigt skolsystem. Denna avhandling studerar etableringen av grundskolan i Arvika och Storfors kommuner.

I sin avhandling gör historikern Niklas Hill en djupdykning i det svenska föreningslivets demokratisyn och granskar vilka idéer och normer som förmedlas i drygt 130 föreningshandböcker perioden 1949–2010.

Under mitten av 1800-talet började föreningar som benämndes som vegetariska att formeras i västvärlden. Med grundandet av Svenska vegetariska föreningen år 1903 blev Sverige en del av denna rörelse. Den här avhandlingen handlar om den vegetarism som Svenska vegetariska föreningen och dess förgrundsgestalt Johan Lindström Saxon representerade.

Under 1400-talet etablerades många Birgittinkloster, bland annat Nådendal i Åbo stift, Marienkrone i Stralsund och Mariendal utanför Tallinn. I avhandlingen Birgittine landscapes undersöks processerna bakom klostergrundläggningar samt organiseringen av klostrens ekonomi och hur de interagerade med sin omgivning.

En ny avhandling undersöker hur ansvar för flickor som ansågs vara i behov av tvångsuppfostran förhandlades mellan det offentliga och civilsamhälle under tiden för den moderna socialpolitikens utformning. Det studeras också de metoder som användes vid uppfostringsanstalten Viebäckhemmen 1905–1947.

1730-talets moraliska veckoskrifter var frihetstidens nya media och handlade bland annat om hur samhället hotades av en livsstil à la mode. En ny avhandling visar att det offentliga samtalet formades med ett könskodat språk och att det efterhand bidrog till marginaliseringen av hushållet i samhället. I stället fick mode, lystnaden efter det nya, alltmer plats.

Avhandlingen Klassriket undersöker 1900-talets viktigaste sociala indelningssystem – socialgruppen, som trots stor betydelse i administrativa, vetenskapliga, kommersiella, politiska och mediala sammanhang ägnats lite uppmärksamhet i historisk forskning.

Hur kom det sig att den svenska staten blev framgångsrik trots 1400-talets många inbördeskrig och olika gruppers särintressen? Hur lyckades man hålla ihop ett till ytan tämligen stort rike, och hur nådde statsmaktens företrädare ut till lokalsamhället? Detta undersöks i avhandlingen Nätverksstaten.

Hur ska det kulturarv som skapas vid arkeologiska undersökningar bli meningsfull kunskap? Enligt de nationella målen ska kulturarvet bidra till hållbarhet, delaktighet och inkludering, men i verkligheten resulterar det ofta endast i redovisning av fakta om det förflutna, visar en ny avhandling.

I en ny avhandling studeras utvecklingsekonomiska frågor under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Flera forskningsområden undersöks empiriskt, t.ex. betydelsen av politiska institutioner, human- och infrastrukturinvesteringar, och väderrelaterad spädbarnsdödlighet.

Idrotten lyser med sin frånvaro hos de stora kulturarvsinstitutionerna i Sverige. Samtidigt är de lokala idrottsmuseerna, som istället är bärare av idrottens kulturarv, utpräglade manliga miljöer.

Avhandlingen Tools of the trade undersöker förändringar i svensk och dansk medicin genom att studera medicinska redskap och hur de har beskrivits och diskuterats i svenska och danska läkartidskrifter 1855–1897.

Avhandlingen Essays on Stockholm’s real estate market 1730–2020 undersöker utvecklingen på Stockholms fastighetsmarknad de senaste 300 åren. Den använder det rika källmaterialet med information om fastighetstransaktioner för att kartlägga prisutvecklingen samt att analysera vilka som var aktiva på marknaden.

Under de gångna 150 åren har olika generationer av forskare närmat sig vikingatidens djurornamentik med frågor som varit lika mångfacetterade som de material som de studerade. En ny avhandling fokuserar på figurknoppspännen av Birkatyp som kan sägas byta skepnad i takt med att betraktaren byter perspektiv.

I avhandlingen Drömmen om en gränslös fred studeras vilka vilka idéer som drev den svenska förgreningen av Världsmedborgarrörelsen, och hur dessa idéer växte fram, utvecklades och tynade bort i relation till omgivande politiska situationer.

En ny avhandling behandlar utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Ajvide genomgick en stor förändring från jaktstation till gravplats, vilket pekar på att gropkeramiska lokaler kan vara långt mer komplexa än de ofta ger sken av.

Digitaliserade visningar av våra kulturmiljöer kan ge fler människor en möjlighet att känna koppling till sitt kulturarv. Men stora förändringar behövs för att museernas digitala satsningar ska bli jämlika och nå en bredare publik, visar en ny avhandling.