För mer än hundra år sedan frågade sig Sveriges makthavare hur ska framtidens polis skulle utformas. Polisväsendet var uppdelat på många lokala organisationer och upplevdes närmast oöverblickbart. Avhandlingen Polisfrågan i svensk politik analyserar reformarbetet från 1870-talet till förstatligandet av polisväsendet 1965.

Jordbruket är och var beroende av väder och klimat, men beroendet har varierat. Denna avhandling använder stora mängder av klimat- och jordbruksdata för att undersöka agrometeorologiska förhållanden i centrala och södra Skandinavien samt Schweiz och Spanien under den lilla istiden (1300–1850).

En ny avhandling belyser den fornsvenska höviska litteraturens närvaro i det medeltida profana textlandskapet med dess förändringar för att få en bättre förståelse av den höviska litteraturens funktion och betydelse över tid.

Kulturarvsinstitutioner omtalas ofta som samhällets kollektiva minne och vår länk till det förflutna. I en ny avhandling undersöks vad som avgör vilken bild av det förflutna de förmedlar och om fler än institutionerna kan få inflytande i de processer där kulturarvssamlingar blir till.

I en ny avhandling studeras synen på företag och därmed den roll som konstituerats för svenska privata företag i den svenska biståndspolitiken samt hur dessa kommer till uttryck i organiserandet av biståndsverksamheten 1946–2013.

En ny avhandling undersöker hur de tre städerna Århus, Torgau och Uppsala hanterade mötet med krigsfångar under stora nordiska kriget. Den visar att det var relativt enkelt för en främling – till och med en fiende – att uppnå en grundläggande tillhörighet i tidigmoderna städer, men steget till full tillhörighet var stort.

En ny avhandlingen studerar hur handelsnätverken som var verksamma inom Östersjöhandeln samspelade med och bidrog till att skapa den ekonomiska kulturen i Östersjöregionen. Den övergripande slutsatsen är att handelsnätverken var djupt inbäddade i de tidigmoderna städernas sociala strukturer.

Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti knyter sin nationalistiska politik till historiska visioner och händelser. Sätten de gör det på och vad de hänvisar till skiljer sig dock åt, visar en ny avhandling. Samtidigt försöker övriga partier fokusera framåt och dölja sin historia.

Det finns ett inbyggt problem i alla monarkier: reserverna. Släktingar som inte ärver kronan kan hjälpa eller stjälpa kungen. Det syns i dagens kungahus och var ännu tydligare i Sverige på 1500- och 1600-talet. En ny avhandling undersöker hur det gick till när Gustav Vasa skulle skapa en stabil monarki där hans släktingar styrde Sverige i generationer framåt.

I en ny avhandling studeras lanthushållsundervisningen på den svenska landsbygden under 1900-talets första hälft. Hur kom det sig att kvinnors kunskaper om att sköta ett hem på landet blev föremål för en särskild slags undervisning vid denna tid? Svaret ligger inte i förändrade kunskapsbehov, utan i ett behov av att styra kvinnorna inom jordbruket.

Från att aktivt ha lockats som arbetskraft till Sverige började invandrare klassas som problem. En ny avhandling i historia undersöker beslutsfattares syn på invandringen och integrationen under 1900-talets andra hälft.

I en ny avhandling undersöks pedagogen Emilia Fogelklous bildningsideal och pedagogiska visioner under perioden 1902–1931. Genom att undersöka de progressiva folkbildningssammanhangen där Fogelklou var verksam ger avhandlingen även ett bidrag till skol- och folkbildningshistorisk forskning.

En ny avhandling undersöker idéer om politiskt styrande och den mänskliga naturen som aktualiserades under sent 1700-tal. Tre projekt som sjösattes av kung Gustav III undersöks: Vasaorden, den nationella dräkten och Svenska Akademien. Den behandlar bland annat hur känslor och begär problematiserades och vilka mänskliga drivkrafter uppmuntrades.

Under stora delar av 1900-talet följde den nordiska publiken rapporteringen om hur idrottare från den egna nationen tävlade mot sina nordiska grannar vid olympiska vinterspel. En ny avhandling visar hur tidningarna med hjälp av ironi, humor och tävlingsnarrativ framställde Norden som en speciell sorts vinterolympisk lekgemenskap.

Berättelser om historiska epoker har förmedlats i olika tider och de kan visa hur minnet av epokerna har förändrats. En ny avhandling om berättelser rörande frihetstiden och Gustav III:s regeringstid visar hur historieförmedlingen i Sverige har genomgått stora förändringar under 1800- och 1900-talet.

Personliga relationer med tjänster och gentjänster var avgörande för all samhällsorganisation runt sekelskiftet 1600. Det visar en avhandling som fokuserat på en enskild adelsman, greven Abraham Brahe, i syfte att visa på större historiska förhållanden under perioden närmast före den egentliga stormaktstiden.

Utbildning anses vara ett av de viktigaste sätten för en individ att påverka sin sociala position. Men vid sekelskiftet 1900 hade endast en liten del av befolkningen tillgång till utbildning högre än folkskolenivå. Denna ordning var dock under snabb förändring. Bland de former av utbildning som fanns tillgängliga för ett större flertal var folkhögskolorna.

Festkulturen under 1700-talet var intensiv och påkostad. Men varför festade man? Och vad betydde festandet för samhällsutvecklingen? En ny avhandling i konstvetenskap vid Stockholms universitet sätter ljuset på den gustavianska tidens kulturella och sociala liv.

Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och Svenska kyrkan, visar en ny konstvetenskaplig avhandling.

Det svenska kulturlandskapet har förändrats av jordbrukets utdikningar, sjösänkningar och reglering av vattendrag. Inte minst under 1800-talet blev många våtmarker längs med åar och sjöar som tidigare använts till ängsmark upptagna till åkermark.