Under 1900-talet etablerades Stockholm slott som ett betydelsefullt konst- och kulturhistoriskt monument och nationellt kulturarv. Genom tillkomsten av nya museer och en organiserad visningsverksamhet har samlingarna och miljöerna gjorts tillgängliga för alla medborgare. En ny avhandling i konstvetenskap belyser utvecklingen och motiven för insatserna.

Hur kan en breddad förståelse av museet, med dess meränmänskliga aspekter, vara en del av utvecklingen mot en museiverksamhet som bättre förmår spegla vår samtid, särskilt i frågor som rör klimat och miljö? Det är frågor som ställs i en ny avhandling i museologi vid Umeå universitet.

Samer var först ut med att tävla på skidor och fick lära upp övriga svenskar. Men när skidsporten blev en del av den svenska nationsbygget passade samerna inte in i bilden. I avhandlingen På skidor i kulturella gränsland kastar forskaren Isak Lidström ljus över en bortglömd del av svensk idrottshistoria.

Hur har statens syn på och reglering av religiösa samfund förändrats över tid? Och hur kan vi förstå den motsägelsefulla bild som i dag präglar synen av minoritetssamfunden, där de lyfts fram som en viktig resurs, men också som en påtaglig risk. I en ny avhandling studeras religionspolitiken i Sverige 1952–2019.

Hur kan historiska byggnader bli mer energieffektiva, samtidigt som de kulturhistoriska värdena bevaras? Svaret ges i en avhandling som presenterar en ny metod för att sammanfoga klimatmål och kulturvärden i historiska byggnadsbestånd.

Ellen Key var förgrundsgestalt för den progressiva pedagogik som ville skapa en ny typ av människa vid 1900-talets början. Det skulle ske genom en nydanande pedagogik och uppfostran, men människan skulle även ”förädlas” med hjälp av eugenik, en vetenskap som strävade efter släktets biologiska förbättring genom en medveten och selektiv reproduktion.

Under 1880-talet blev nordiska kvinnliga konstnärer alltmer synliga på konstscenen, samtidigt som de verkade inom en nästan uteslutande manlig sfär. Genom fördjupade analyser av utvalda målningar utforskar hur nordiska kvinnliga målare presenterade sig själva och varandra i sina yrkesroller, hur de lanserade sina verk, övervann hinder och skrev in sig i konsthistorien.

Från strävsam arbetskraft till vänliga invånare som tar del av stadens evenemang. Så har den officiella bilden av göteborgaren förändrats från 1930-talet och framåt i kommunala reklam- och informationsfilmer. En ny avhandling i filmvetenskap visar hur bilden av Göteborg har skiftat i relation till stadens politiska, ekonomiska och kulturella förändringsprocesser.

Arktis har länge uppfattats som en statisk, tidlös och avskild ödemark. Denna uppfattning gäller även renar, som setts som en del av både den arktiska miljön och urfolkens traditionella levnadssätt. En ny avhandling argumenterar istället för att renen har genomgått ett antal grundläggande betydelse-förskjutningar i svenska Sápmi under det senaste århundradet.

I en tid då kungamakten och kristendomen var unga i landet ställdes den etablerade sociala och politiska ordningen på ända. För den gamla västgötska aristokratin blev påkostade gravmonument ett effektivt redskap i en kamp för att hålla kvar sitt inflytande. För tidens ”uppkomlingar” blev gravmonument ett sätt att bygga position, stärka sammanhållning och skaffa sig inflytande.

Den svenska folkskolans etablering under 1800-talets senare del innebar att en ny arbetsmarknad växte fram där blivande lärare behövde rekryteras till det stadigt växande antalet skolor. Vilken klassbakgrund hade de kvinnor och män som blev lärare? Och hur påverkade yrkesvalet möjligheterna till en eventuell familjebildning bland de kvinnliga lärarna? Det är några av frågorna som ställs i en ny avhandling.

Arkeologen Clara Alfsdotter har i sin avhandling analyserat forntida skelett och studerat nedbrytning av lik i olika miljöer. Syftet har varit att öka kunskapen om vad som hänt vid och efter tillfället för döden. Resultaten har stor potential att utveckla polisens forensiska arbete vid till exempel brottsplatsundersökningar.

Under den mellersta järnåldern sker fundamentala förändringar inom många delar av samhället. I jordbruksbygderna i Mellansverige syns dessa förändringar i en omorganisation av boplatserna och nya bosättningsmönster, förändrade begravningsritualer, byggnationen av storskaliga monument, ökad militarisering och social stratifiering liksom en ökning av importföremål.

När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet beskrevs hantverket som det vackraste av alla fruntimmer-handarbeten, till nytta och nöje för medel- och överklasskvinnan. Några årtionden senare hade mönstren nått modejournalerna. En ny avhandling undersöker hur de förändringarna påverkade handarbetet.

En ny avhandling om bebyggelsenamn i Hackås och Ovikens socknar i Jämtland visar att ortnamn är ett källmaterial som i många fall tar oss längre tillbaka i Sveriges historia än både medeltida brev och vikingatida runinskrifter, och studier av dem avslöjar både namnens ursprungliga betydelser och det sammanhang där de tillkommit.

En ny avhandling om skatteförvaltningens bokföring i Sverige vid mitten av 1500-talet visar att svenska kronan under Gustav Vasa utvecklade ett bokföringssystem som baserade sig på charge and discharge-bokföring, vilken förekom i många sammanhang i det medeltida och tidigmoderna Europa.

I avhandlingen Medeltiden materialiserad riktas uppmärksamheten mot den medeltida materiella kulturen och hur denna aktiverats, cirkulerat och använts i minnesarrangemang i ett långtidsperspektiv. Fokus kretsar kring medeltida kyrkor, kyrkplatser och kyrkliga inventarier i Ranrike, det medeltida namnet på norra Bohuslän.

En undersökning av hur marknadisering introducerades som idé i offentliga verksamheter i Sverige från 1970-talets början till omkring år 2000. Marknadisering definieras som processen att göra verksamheter som inte tidigare var marknads-organiserade eller marknadsstyrda mer marknadsliknande, och att detta framförallt handlade om offentliga verksamheter.

Avhandlingen Att höra det förflutna till undersöker hur adeln, en grupp i sådan hög grad påverkad av det äldre samhällets värld av privilegier, börd och ståndsuppdelning, kunde fortsätta att existera även under och efter 1800- och 1900-talets moderna genombrott.

I avhandlingen Folkhemmets styvbarn tecknas en ny bild av humanioras historia i Sverige. Med ett brett perspektiv på kunskapspolitiken 1935–1980 visas hur humanioras legitimitet i välfärdssamhället utmanades redan på ett tidigt stadium – långt före vänsterradikaliseringen och den nyliberala vågen.