Forskning

Statsbildningsprocesser i senmedeltidens Sverige

Statsbildningsprocesser i senmedeltidens Sverige

Hur kom det sig att den svenska staten blev framgångsrik trots 1400-talets många inbördeskrig och olika gruppers särintressen? Hur lyckades man hålla ihop ett till ytan tämligen stort rike, och hur nådde statsmaktens företrädare ut till lokalsamhället? Detta undersöks i avhandlingen Nätverksstaten.

Svårt att göra arkeologiska kunskaper relevanta

Svårt att göra arkeologiska kunskaper relevanta

Hur ska det kulturarv som skapas vid arkeologiska undersökningar bli meningsfull kunskap? Enligt de nationella målen ska kulturarvet bidra till hållbarhet, delaktighet och inkludering, men i verkligheten resulterar det ofta endast i redovisning av fakta om det förflutna, visar en ny avhandling.

Maktskiftet på landsbygden och vägen mot industrialisering

Maktskiftet på landsbygden och vägen mot industrialisering

I en ny avhandling studeras utvecklingsekonomiska frågor under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Flera forskningsområden undersöks empiriskt, t.ex. betydelsen av politiska institutioner, human- och infrastrukturinvesteringar, och väderrelaterad spädbarnsdödlighet.

Medicinska redskap i Sverige och Danmark 1855–1897

Medicinska redskap i Sverige och Danmark 1855–1897

Avhandlingen Tools of the trade undersöker förändringar i svensk och dansk medicin genom att studera medicinska redskap och hur de har beskrivits och diskuterats i svenska och danska läkartidskrifter 1855–1897.

Fastighetsmarknaden i Stockholm 1730–2020

Fastighetsmarknaden i Stockholm 1730–2020

Avhandlingen Essays on Stockholm’s real estate market 1730–2020 undersöker utvecklingen på Stockholms fastighetsmarknad de senaste 300 åren. Den använder det rika källmaterialet med information om fastighetstransaktioner för att kartlägga prisutvecklingen samt att analysera vilka som var aktiva på marknaden.

Förvandlingar i vikingatidens djurornamentik

Förvandlingar i vikingatidens djurornamentik

Under de gångna 150 åren har olika generationer av forskare närmat sig vikingatidens djurornamentik med frågor som varit lika mångfacetterade som de material som de studerade. En ny avhandling fokuserar på figurknoppspännen av Birkatyp som kan sägas byta skepnad i takt med att betraktaren byter perspektiv.

Världsmedborgarrörelsen 1949–1968

Världsmedborgarrörelsen 1949–1968

I avhandlingen Drömmen om en gränslös fred studeras vilka vilka idéer som drev den svenska förgreningen av Världsmedborgarrörelsen, och hur dessa idéer växte fram, utvecklades och tynade bort i relation till omgivande politiska situationer.

Ajvides utveckling från jaktstation till gravplats

Ajvides utveckling från jaktstation till gravplats

En ny avhandling behandlar utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Ajvide genomgick en stor förändring från jaktstation till gravplats, vilket pekar på att gropkeramiska lokaler kan vara långt mer komplexa än de ofta ger sken av.

Digitala visningar av kulturarv når sällan en bred publik

Digitala visningar av kulturarv når sällan en bred publik

Digitaliserade visningar av våra kulturmiljöer kan ge fler människor en möjlighet att känna koppling till sitt kulturarv. Men stora förändringar behövs för att museernas digitala satsningar ska bli jämlika och nå en bredare publik, visar en ny avhandling.

Därför försvann verbens pluralformer

Därför försvann verbens pluralformer

När pluralböjningen avskaffades i svenskan vid mitten av 1900-talet var det ingen unik förändring, utan slutet på en större process som hade påbörjats redan under urnordisk tid. I hela den nordiska språkfamiljen har utvecklingen gått mot färre verbformer, visar en ny avhandling.

Debatten om amalgamförgiftning i det sena 1900-talets Sverige

Debatten om amalgamförgiftning i det sena 1900-talets Sverige

Medicinska kontroverser är ofta återkommande i dagens offentlighet och medielandskap. I en ny avhandling studeras en sådan kontrovers som utspelade sig i Sverige på 1980- och 1990-talet: amalgamkontroversen som bidrog till att förändra föreställningar om sjukdom, hälsa och vad det innebär att vara patient.

Den högkyrkliga rörelsen i Svenska kyrkan 1909–1946

Den högkyrkliga rörelsen i Svenska kyrkan 1909–1946

Under 1900-talets första hälft förändrades samhälle och kyrkoliv i Sverige på många sätt. Under denna tid växte en högkyrklig rörelse fram i Svenska kyrkan. Präster och lekfolk på olika platser i landet bildade sammanslutningar, ofta av ordensliknande karaktär. Den högkyrkliga rörelsens framväxt undersöks i en ny avhandling.

Foster och kvinnors bäcken i Uppsala universitets samlingar

Foster och kvinnors bäcken i Uppsala universitets samlingar

På flera av universitetets museer finns konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i samlingar vid den medicinska fakulteten. De användes bland annat som resurser i undervisning och forskning för att omsättas i mödravården.

Lutherhjälpen som försvann

Lutherhjälpen som försvann

Den tidigare ärkebiskopen Anders Wejryd har disputerat på en avhandling hur den stora, självständiga hjälporganisationen Lutherhjälpen försvann och blev en del av Svenska kyrkans internationella arbete.

Kulturarv hotas när hantverkskunskap saknas

Kulturarv hotas när hantverkskunskap saknas

Spåren av vårt industriella kulturarv i järn och stål syns över hela Sverige, men många objekt riskerar att gå förlorade när kunskap om autentiskt målerihantverk saknas. En ny avhandling visar hur kulturhistoriskt värdefulla objekt kan bevaras och underhållas, på ett både hållbart och historiskt relevant sätt.

Medaljer i Sverige under tidigmodern tid

Medaljer i Sverige under tidigmodern tid

Ända sedan renässansen har medaljen varit en del av konsten och den visuella kulturen. Medaljen var ett medium som bidrog till att befästa minnet och legitimiteten av personen som avbildades, medan den samtidigt kunde användas som gåva, bäras som ett smycke, samlas, diskuteras och användas som historisk källa.

Rädsla för bondeuppror i det tidigmoderna svenska riket

Rädsla för bondeuppror i det tidigmoderna svenska riket

Medan stora uppror utmanade den politiska eliten runtom i Europa uteblev den omvälvande revolten i det svenska riket under 1600-talets första hälft. Under denna tid var den inrikespolitiska situationen dock skärpt och regeringens rädsla för oro ständigt närvarande, visar en ny avhandling.

Annonser

Browgame Cosmetics e-ville.com Julesweathers Apotek365 Zandvoort

Dagens datum

Den 2 oktober 1941 utkom Vilhelm Mobergs tydligt antinazistiska roman Rid i natt.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!