Forskning

Så anpassades Sveriges säkerhetspolitik under 1900-talet

Så anpassades Sveriges säkerhetspolitik under 1900-talet

Avhandlingen Småstat i brytningstid undersöker hur Sveriges säkerhetspolitik anpassats till nya förutsättningar efter 1900-talets stora konflikter: första världskriget, andra världskriget och kalla kriget. I varje period analyseras ett utrikespolitiskt initiativ, en anslutning till en internationell organisation och ett försvarsbeslut.

Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell

Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell

Före franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som vetenskapliga modeller. Det visar en ny avhandling i idé- och lärdomshistoria.

Kön viktigare än stånd i 1600-talets adelsbegravningar

Kön viktigare än stånd i 1600-talets adelsbegravningar

Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. En ny avhandling om adelsbegravningar på 1600-talet visar att ålder, civilstånd, merit och rang spelade in, men framför allt fick männen mer storslagna begravningar än kvinnorna.

Medeltida helgonrelikvarier i Norden

Medeltida helgonrelikvarier i Norden

Helgonrelikernas närvaro var en helig kraft som omfattade allt från den rent religiösa upplevelsen till politikens och ekonomins sfärer i det medeltida samhället. Upplevelsen av denna närvaro skedde genom relikvarierna, som hörde till medeltidens värdefullaste och visuellt mest imponerande föremål. I Norden har relikvariernas historia dock hittills varit nästan okänd.

Drottningen – från landsmor till idealbild

Drottningen – från landsmor till idealbild

I avhandlingen Könets krona analyseras representationen av svenska drottningar under 200 år: från 1600-talets stormaktsenvälde till 1800-talets medborgarsamhälle. Bilden av drottningen har präglats av kontinuitet men också av förändring.

Den yngre järnålderns gravskick i Uppland

Den yngre järnålderns gravskick i Uppland

Gravar från yngre järnåldern är några av de vanligaste fornlämningarna i östra Svealand, men få studier av gravskicket beaktar de senaste arkeologiska undersökningarna. En ny avhandling visar hur flera förändringar skapade ett unikt gravskick som under sen vikingatid varken kan kategoriseras som hedniskt eller kristet.

Att lära datorer läsa historiska dokument

Att lära datorer läsa historiska dokument

I en ny avhandling i informationsteknologi studeras möjligheterna att analysera, visualisera och söka i samlingar av handskrivna dokument genom datoriserad bildanalys och maskininlärning (AI).

Spåren efter elitens maktstrategier i yngre järnålder

Spåren efter elitens maktstrategier i yngre järnålder

Under vendel- och vikingatid var det viktigt för eliten att bygga stort, monumentalt och vida synligt. Dyrbarheter skulle slösas inför andra och ville du ha en ledande position i samhället skulle du vara generös med gåvor och gästabud, modig, beryktad och ha en ädel härkomst. Däremot var krig och plundring inte en uttalad maktstrategi i de västra delarna av nuvarande Sverige.

Nej, rika betalade inte mer skatt på 1970-talet

Nej, rika betalade inte mer skatt på 1970-talet

En vanlig bild är att det svenska folkhemmets ”gyllene era” förde med sig höga straffskatter på höginkomsttagare. I själva verket uppvägdes de av konsumtionsskatter och arbetsgivaravgifter – som var högre i den nedre halvan av inkomstfördelningen, visar en ny avhandling i ekonomisk historia.

Metallhantverkets organisation i södra Skandinavien under bronsåldern

Metallhantverkets organisation i södra Skandinavien under bronsåldern

Avhandling Gjutningens arenor tar fasta på de platser där man vid arkeologiska undersökningar funnit spår efter tillverkning av bronsföremål. Bronsålderns metallhantverk är förhållandevis lite studerat och det har varit oklart under vilka former bronshantverket organiserades i bebyggelsen och i samhället.

Familj, fostran och fortlevnad i sekelskiftets företagsdynastier

Familj, fostran och fortlevnad i sekelskiftets företagsdynastier

Med utgångspunkt i två svenska företagarfamiljer, Ekman och Wallenberg, undersöks familjens betydelse för företagets verksamhet under 1800-talets andra hälft fram till 1900-talets första decennier. Dels undersöks förhållandet mellan familj och företag för att åstadkomma framgång och kontinuitet och dels studeras arkivens roll för kunskapsproduktionen inom det företagshistoriska fältet.

Vetenskapliga modeller och politiska reformer under efterkrigstiden

Vetenskapliga modeller och politiska reformer under efterkrigstiden

Avhandlingen Kulturgeografin tar plats i välfärdsstaten visar hur en grupp geografer reformerade sitt ämne genom att engagera sig i planeringsfrågor och hur de samtidigt gjorde sig oumbärliga för det politiska arbetet med att reformera det svenska samhället under efterkrigstidens första decennier.

Hjärtat styrde 1500-tals-människans tankar

Hjärtat styrde 1500-tals-människans tankar

Hjärtat är vår mest välbekanta symbol för känslor. Så var det också på 1500-talet, men till skillnad från oss menade man då att hjärtat som fysiskt organ faktiskt producerade känslor och tankar. En ny avhandling i historia visar att människans hjärta blev allt viktigare för 1500-talets människor.

På 1100-talet kom rågen till södra Finland

På 1100-talet kom rågen till södra Finland

Under medeltiden fick kornet sällskap av rågen i Finland. Det visar en doktorsavhandling vid Åbo universitet där kostvanor och handel i södra Finland år 1000–1900 undersökts med hjälp av både arkeologiskt och historiskt material.

Samhällsinformationen som lösning och problem under 1960- och 1970-talen

Samhällsinformationen som lösning och problem under 1960- och 1970-talen

I dag är “nudging” ett hett politiskt ämne, det vill säga hur staten försöker ”knuffa” människor till att göra – för samhället – önskvärda val. Men den här typen politik har en längre historia. En ny avhandling belyser 1960- och 1970-talets motsvarighet till “nudging”: samhällsinformationen.

Med rätt belysning börjar stenarna berätta

Med rätt belysning börjar stenarna berätta

Stenar och berg kan berätta om forna tiders civilisationer. Att se gamla stenar bara som orörliga och stumma vittnen till människans historia är ett misstag. Bara man har rätt teknisk utrustning så går historien att dechiffrera, hävdar Claudia Sciuto i sin avhandling inom arkeologi.

Norska flyktingar förändrade den svenska flyktingpolitiken

Norska flyktingar förändrade den svenska flyktingpolitiken

En ny avhandling visar hur den svenska flyktingpolitiken successivt förändrades under andra världskriget. Den gick från att präglas av en stor restriktivitet i början av kriget, då ett stort antal norrmän och tyska desertörer avvisades och i många fall fördes till tyska koncentrationsläger eller norska läger, till att bli ett villkorslöst mottagande under de sista krigsåren.

Genetiska studier av jordbruksväxternas historia

Genetiska studier av jordbruksväxternas historia

Växtmaterial med ursprung i Skandinavien och Finland uppvisar potential för att kunna analyseras genetiskt. Tidsperioden som omfattas av genetiska studier av åldrade växtmaterial från regionen kunde därmed expanderas från sent 1800-tal till tidigt 1600-tal, visar en ny avhandling.

Vanligt att flytta redan på 1600-talet

Vanligt att flytta redan på 1600-talet

”I gamla dagars Sverige blev man kvar i sin hembygd”. Det är bilden många har av bondesamhället. Men det är en felaktig bild och en missuppfattning. Tvärt om var 1600-talets svenskar mycket rörliga. Att byta boplats var till och med en nödvändig beståndsdel i deras sätt att fungera, visar en ny avhandling från Södertörns högskola.

1970-talets syn på jämlikhet banade väg för 1990-talets skolpolitik

1970-talets syn på jämlikhet banade väg för 1990-talets skolpolitik

De skolpolitiska reformer som genomfördes runt 1990 har kallats för ett systemskifte och beskrivits som en förflyttning högerut. En ny avhandling visar dock att 1990-talsidéerna om en ökad valfrihet för individen går att spåra redan i 1970-talets mer vänsterpräglade skolpolitik och den tidens idéer om jämlikhet.

Annonser

Browgame Cosmetics e-ville.com Julesweathers Apotek365

Dagens datum

  • Den 22 oktober 1973 greps reportrarna Jan Guillou och Peter Bratt samt fd IB-agenten Håkan Isacson efter att ha avslöjat den hemliga underrättelsetjänsten IB.