Genom maskininlärning kan AI tränas att snabbare analysera handskrivna historiska dokument som kyrkböcker, domböcker och mantalslängder. Florian Westphal vid Blekinge Tekniska Högskola har utvecklat metoder som gör träningsprocessen fyra gånger så effektiv.

Avhandlingen Dress matters behandlar den komplicerade relationen mellan kläder och den sociala ordningen i det tidigmoderna Europa. Trots den ogynnsamma ekonomin i 1600-talets Reval fanns både viljan och förmågan att skaffa dyra och estetiskt tilltalande kläder som inte var rent funktionella, och detta inte bara bland den sociala köpmanseliten.

I avhandlingen Världen, Sverige och barnen granskas framväxten av den svenska välfärdsstaten i ljuset av internationell påverkan och kunskapsutbyten med andra länder. Avhandlingen handlar om barnavårdsavdelningen inom Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet och den reformpolitik som fördes inom avdelningen under 1920- och 1930-talen.

Hur såg vardagen ut för pigor och drängar i början av 1600-talet? Avhandlingen Tjänstefolk beskriver livet för den som levde i underordning och visar att tjänstefolkssystemet kan ha varit etablerat i Stockholm och Sverige något tidigare än vad tidigare forskning har antagit.

Den gängse bilden av samisk kultur i historieforskningen är att den varit likriktad och utan större influenser utifrån under århundraden. En ny avhandling i arkeologi om matkulturen i Sápmi ger nu en annan bild av samisk historia. Bland annat har ren inte alltid varit vanligt på menyn. Det visar att kulturen i Sápmi varit mycket mer varierad än man tidigare trott.

Den idéhistoriska avhandlingen Kiär hustru, wackra barn, bodde i ett palais studerar identitet och materialitet i Carl von Linnés hushåll. I de olika delstudierna diskuteras vilken bild Linné ville skapa inför omvärlden av sig själv, sin familj och sin verksamhet, men också hur han faktiskt levde i praktiken.

Med rapporteringen från februarirevolutionens Frankrike 1848 spreds berättelser om en politiskt uppvaknande arbetarklass till den svenska debatten. I denna avhandling är Stockholm skådeplatsen för en studie av de meningsstrider som följde på arbetarnas inträde som politiska aktörer i den offentliga diskursen.

Personer som överlevt koncentrationsläger har i tidningar, radio och tv skildrats enligt vissa föreställningar och har betraktats som både nyttiga och potentiellt farliga av samhället. En ny avhandling undersöker de roller förintelseöverlevarna tilldelats i den svenska offentligheten, exempelvis ”det sårbara offret” och ”det modiga vittnet”.

I avhandlingen Personlig och kyrklig förnyelse studeras vad “Vadstenamötena för personlig och kyrklig förnyelse” 1943–1985 var för att bidra till förståelsen av Svenska kyrkan under 1900-talet. 

Fönster, ljus och utsikt är självklara delar av inomhusmiljöer idag. Under medeltiden var istället rummen mer eller mindre mörka, med få eller inga väggöppningar utöver dörren. I avhandlingen Rum utan utsikt studeras hur människor förhöll sig till fönster, ljus och belysning i inomhusmiljöer under medeltiden.

Har eller inte har, det är frågan. I en ny språkvetenskaplig avhandling vid Göteborgs universitet undersöks när verbet har och hade i bisatser började vara möjligt att utelämna. Och det ges en förklaring till spridningen av utelämnandet: Den omfattande språkkontakten med dåtidens högtyska.

I avhandlingen Om historieämnets politiska dimension används pragmatisk utbildningsfilosofi och diskursteoretiska perspektiv på historia, politik och populism för att belysa de utmaningar som följer av historiens och historieundervisningens omstridda karaktär.

Avhandlingen Burial textiles sätter arkeologiska textilier på kartan och visar att de var utomordentligt betydelsefulla på många olika sätt i det forntida samhället. Avhandlingen studerar textilier från gravar i Mälardalen år 500–800 e.Kr. och bygger på tre fallstudier med fokus på textilier tillsammans med andra gravföremål.

Svenska språket var friare på medeltiden än vad det är i dag. I alla fall om man studerar användningen av verb och objekt och hur de förhåller dig till varandra. En bok har köpt och har köpt en bok var båda helt godtagbara varianter. Ordföljdens utveckling fram till dagens svenska beskrivs i en ny avhandling framlagd vid Uppsala universitet.

En ny avhandling visar hur lekmän i Svenska kyrkan organiserade sig för att motverka samhällets sekularisering. Det var en strävan som inkluderade både demokratisering i form av ökat inflytande för lekmännen och skapandet av patriarkala hierarkier i kyrkan. Genom att tillämpa nya teorier på ett tidigare outforskat material utgör avhandlingen ett bidrag till det växande forskningsfältet om kristen manlighet.

Den offentliga förvaltningen måste hela tiden balansera olika mål mot varandra. Förutom krav på effektivitet krävs också att verksamheten sköts efter vissa principer. Förvaltningen ska vara opartisk, saklig och transparent. Ansvarighet ska kunna utkrävas. I en ny avhandling studeras hur Uppsala kommun hanterade dessa avvägningar vid byggupphandlingar 1870–1975.

På 1740-talet påverkades den europeiska allianspolitiken av österrikiska tronföljdskriget. Olika allianspolitiska alternativ aktualiserades under riksdagen 1746–1747, vilket avspeglade sig i ett ökat engagemang inom diplomatkåren i Stockholm. I avhandlingen Diplomatins ideal och praktik undersöks diplomati som en social praktik skapad av enskilda aktörer.

För män med prostataproblem var kastrering länge en behandlingsmetod. Men besluten om kastrering i början av 1900-talet grundade sig i att man trodde att mannens prostata motsvarade kvinnans livmoder. En ny avhandling från Linköpings universitet vänder på föreställningen om mannen som norm i medicinhistorien.

De svenska skärgårdarna förknippas ofta med en traditionsbunden allmogekultur som under många sekler levt på jakt och fiske. Men om man undersöker historiska källor och arkeologiska lämningar börjar istället mönster framträda som visar att skärgårdarna i själva verket utgjort ett samhälleligt, socialt och kulturellt dynamiskt mellanrum.

Avhandlingen Tariffs, trade, and economic growth in Sweden 1858–1913 undersöker effekterna av den svenska tullpolitiken på handel och ekonomisk tillväxt under andra halvan av 1800-talet, då Sverige också industrialiserades. Samtidigt som ekonomin utvecklades skiftade tullpolitiken från en liberal till en protektionistisk politik och detta skifte sammanföll med en högre tillväxttakt i ekonomin.