Avhandlingen Tools of the trade undersöker förändringar i svensk och dansk medicin genom att studera medicinska redskap och hur de har beskrivits och diskuterats i svenska och danska läkartidskrifter 1855–1897.

Avhandlingen Essays on Stockholm’s real estate market 1730–2020 undersöker utvecklingen på Stockholms fastighetsmarknad de senaste 300 åren. Den använder det rika källmaterialet med information om fastighetstransaktioner för att kartlägga prisutvecklingen samt att analysera vilka som var aktiva på marknaden.

Under de gångna 150 åren har olika generationer av forskare närmat sig vikingatidens djurornamentik med frågor som varit lika mångfacetterade som de material som de studerade. En ny avhandling fokuserar på figurknoppspännen av Birkatyp som kan sägas byta skepnad i takt med att betraktaren byter perspektiv.

I avhandlingen Drömmen om en gränslös fred studeras vilka vilka idéer som drev den svenska förgreningen av Världsmedborgarrörelsen, och hur dessa idéer växte fram, utvecklades och tynade bort i relation till omgivande politiska situationer.

En ny avhandling behandlar utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Ajvide genomgick en stor förändring från jaktstation till gravplats, vilket pekar på att gropkeramiska lokaler kan vara långt mer komplexa än de ofta ger sken av.

Digitaliserade visningar av våra kulturmiljöer kan ge fler människor en möjlighet att känna koppling till sitt kulturarv. Men stora förändringar behövs för att museernas digitala satsningar ska bli jämlika och nå en bredare publik, visar en ny avhandling.

I början av mars disputerade Anders Nersäter, till vardags gymnasielärare i samhällskunskap och historia, med en avhandling om elevers förmåga att att värdera och tolka historiska källor.

När pluralböjningen avskaffades i svenskan vid mitten av 1900-talet var det ingen unik förändring, utan slutet på en större process som hade påbörjats redan under urnordisk tid. I hela den nordiska språkfamiljen har utvecklingen gått mot färre verbformer, visar en ny avhandling.

Medicinska kontroverser är ofta återkommande i dagens offentlighet och medielandskap. I en ny avhandling studeras en sådan kontrovers som utspelade sig i Sverige på 1980- och 1990-talet: amalgamkontroversen som bidrog till att förändra föreställningar om sjukdom, hälsa och vad det innebär att vara patient.

Under 1900-talets första hälft förändrades samhälle och kyrkoliv i Sverige på många sätt. Under denna tid växte en högkyrklig rörelse fram i Svenska kyrkan. Präster och lekfolk på olika platser i landet bildade sammanslutningar, ofta av ordensliknande karaktär. Den högkyrkliga rörelsens framväxt undersöks i en ny avhandling.

På flera av universitetets museer finns konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i samlingar vid den medicinska fakulteten. De användes bland annat som resurser i undervisning och forskning för att omsättas i mödravården.

Denna avhandling undersöker mötet mellan Stockholms invånare och den så kallade polisbetjäningen som tillhörde Kungliga Poliskammaren, Sveriges första polisorganisation, under sent 1700- och tidigt 1800-tal.

Den tidigare ärkebiskopen Anders Wejryd har disputerat på en avhandling hur den stora, självständiga hjälporganisationen Lutherhjälpen försvann och blev en del av Svenska kyrkans internationella arbete.

Spåren av vårt industriella kulturarv i järn och stål syns över hela Sverige, men många objekt riskerar att gå förlorade när kunskap om autentiskt målerihantverk saknas. En ny avhandling visar hur kulturhistoriskt värdefulla objekt kan bevaras och underhållas, på ett både hållbart och historiskt relevant sätt.

Ända sedan renässansen har medaljen varit en del av konsten och den visuella kulturen. Medaljen var ett medium som bidrog till att befästa minnet och legitimiteten av personen som avbildades, medan den samtidigt kunde användas som gåva, bäras som ett smycke, samlas, diskuteras och användas som historisk källa.

Medan stora uppror utmanade den politiska eliten runtom i Europa uteblev den omvälvande revolten i det svenska riket under 1600-talets första hälft. Under denna tid var den inrikespolitiska situationen dock skärpt och regeringens rädsla för oro ständigt närvarande, visar en ny avhandling.

Avhandlingen Det digitala uppdraget ger ny kunskap om den uppdragsarkeologiska kunskapsproduktionens förutsättningar att skapa relevant kunskap i ett digitaliserat system. Syftet är att bygga en vetenskaplig grund för vidare utveckling av det uppdragsarkeologiska systemets digitalisering.

Skölden hör till de mest ikoniska föremålstyperna förknippade med skandinavisk vikingatid, men inom det arkeologiska forskningsfältet har sköldar ägnats sparsamt med forskningsintresse, trots att de uppträder frekvent i flera olika typer av källmaterial. Avhandlingen Vikingatida sköldar tar ett helhetsgrepp på de olika källmaterialens sköldar i relation till varandra och det omgivande samhället under vikingatid.

I en ny avhandling studeras hur svenska läkare navigerade inom ideologiernas kraftfält. Fokus ligger på läkarna som medverkade i att underlätta flyktingmottagande och motarbeta tyskt politiskt inflytande i Sverige under 1930-talet, samt på svenska kvinnliga läkare som blev frontfigurer för kampen för världsfred.

Axel B. Svensson var en av grundarna av missionssällskapet Bibeltrogna Vänner och stod i sällskapets ledning fram till sin död. Han var också redaktör för tidskriften Nya Väktaren. I dessa båda roller spelade Svensson en aktiv roll i 1900-talets svenska kyrkohistoria.