I en ny avhandling studeras hur svenska läkare navigerade inom ideologiernas kraftfält. Fokus ligger på läkarna som medverkade i att underlätta flyktingmottagande och motarbeta tyskt politiskt inflytande i Sverige under 1930-talet, samt på svenska kvinnliga läkare som blev frontfigurer för kampen för världsfred.

Axel B. Svensson var en av grundarna av missionssällskapet Bibeltrogna Vänner och stod i sällskapets ledning fram till sin död. Han var också redaktör för tidskriften Nya Väktaren. I dessa båda roller spelade Svensson en aktiv roll i 1900-talets svenska kyrkohistoria.

En ny avhandling som behandlar fynd från megalitgravar i främst Falbygden fokuserar på frågor kring mänsklig mobilitet, försörjning och behandling av de döda, och vad detta säger om de bakomliggande samhällena.

Grupper av jägare-samlare i Skandinavien påverkade sannolikt de vilda däggdjurpopulationerna under stenåldern genom överexploatering, selektiv jakt och förflyttningar av djur till platser där de inte funnits tidigare, visar en ny avhandling.

Under 1900-talets sista decennier påbörjades en omfattande förändring av bostadspolitiken, vilket innebar att en betydande del av allmännyttans hyreslägenheter privatiserades genom politiska beslut. Denna avhandling handlar om hur privatiseringar av allmännyttiga hyresrätter har legitimerats i den politiska debatten.

Den nya avhandlingen Maktens tal och talets makt handlar om hur Erik XIV och Johan III arbetade för att öka kronans legitima makt med hjälp av tal och propaganda. Hur skapades handlingsutrymme för kungen med hjälp av retorik? Vilka argument användes för att skapa legitimitet?

I avhandlingen Shifting dangers in the shape of threats and risks undersöks betydelsen av och inflytandet från skiftande säkerhetslogiker som tillsammans har format svensk säkerhetspolitik sedan 1980-talet. Inriktningen är på säkerhetsdiskursen som framträder genom försvarsbeslut och försvarsberedningsrapporter.

Hopträngda på ett stort örlogsskepp under 1600-talet kunde det finnas flera hundra människor i många olika befattningar: styrmän, skeppspojkar, amiraler, båtsmän, kaptener, präster, profosser, kockar och soldater. Olika sociala grupperingar, yrken, förmågor och åldrar fanns representerade. Om detta skeppssamhälle handlar en ny avhandling.

Under 1900-talet etablerades Stockholm slott som ett betydelsefullt konst- och kulturhistoriskt monument och nationellt kulturarv. Genom tillkomsten av nya museer och en organiserad visningsverksamhet har samlingarna och miljöerna gjorts tillgängliga för alla medborgare. En ny avhandling i konstvetenskap belyser utvecklingen och motiven för insatserna.

Hur kan en breddad förståelse av museet, med dess meränmänskliga aspekter, vara en del av utvecklingen mot en museiverksamhet som bättre förmår spegla vår samtid, särskilt i frågor som rör klimat och miljö? Det är frågor som ställs i en ny avhandling i museologi vid Umeå universitet.

Samer var först ut med att tävla på skidor och fick lära upp övriga svenskar. Men när skidsporten blev en del av den svenska nationsbygget passade samerna inte in i bilden. I avhandlingen På skidor i kulturella gränsland kastar forskaren Isak Lidström ljus över en bortglömd del av svensk idrottshistoria.

Hur har statens syn på och reglering av religiösa samfund förändrats över tid? Och hur kan vi förstå den motsägelsefulla bild som i dag präglar synen av minoritetssamfunden, där de lyfts fram som en viktig resurs, men också som en påtaglig risk. I en ny avhandling studeras religionspolitiken i Sverige 1952–2019.

Hur kan historiska byggnader bli mer energieffektiva, samtidigt som de kulturhistoriska värdena bevaras? Svaret ges i en avhandling som presenterar en ny metod för att sammanfoga klimatmål och kulturvärden i historiska byggnadsbestånd.

Ellen Key var förgrundsgestalt för den progressiva pedagogik som ville skapa en ny typ av människa vid 1900-talets början. Det skulle ske genom en nydanande pedagogik och uppfostran, men människan skulle även ”förädlas” med hjälp av eugenik, en vetenskap som strävade efter släktets biologiska förbättring genom en medveten och selektiv reproduktion.

Under 1880-talet blev nordiska kvinnliga konstnärer alltmer synliga på konstscenen, samtidigt som de verkade inom en nästan uteslutande manlig sfär. Genom fördjupade analyser av utvalda målningar utforskar hur nordiska kvinnliga målare presenterade sig själva och varandra i sina yrkesroller, hur de lanserade sina verk, övervann hinder och skrev in sig i konsthistorien.

Från strävsam arbetskraft till vänliga invånare som tar del av stadens evenemang. Så har den officiella bilden av göteborgaren förändrats från 1930-talet och framåt i kommunala reklam- och informationsfilmer. En ny avhandling i filmvetenskap visar hur bilden av Göteborg har skiftat i relation till stadens politiska, ekonomiska och kulturella förändringsprocesser.

Arktis har länge uppfattats som en statisk, tidlös och avskild ödemark. Denna uppfattning gäller även renar, som setts som en del av både den arktiska miljön och urfolkens traditionella levnadssätt. En ny avhandling argumenterar istället för att renen har genomgått ett antal grundläggande betydelse-förskjutningar i svenska Sápmi under det senaste århundradet.

I en tid då kungamakten och kristendomen var unga i landet ställdes den etablerade sociala och politiska ordningen på ända. För den gamla västgötska aristokratin blev påkostade gravmonument ett effektivt redskap i en kamp för att hålla kvar sitt inflytande. För tidens ”uppkomlingar” blev gravmonument ett sätt att bygga position, stärka sammanhållning och skaffa sig inflytande.

Den svenska folkskolans etablering under 1800-talets senare del innebar att en ny arbetsmarknad växte fram där blivande lärare behövde rekryteras till det stadigt växande antalet skolor. Vilken klassbakgrund hade de kvinnor och män som blev lärare? Och hur påverkade yrkesvalet möjligheterna till en eventuell familjebildning bland de kvinnliga lärarna? Det är några av frågorna som ställs i en ny avhandling.

Arkeologen Clara Alfsdotter har i sin avhandling analyserat forntida skelett och studerat nedbrytning av lik i olika miljöer. Syftet har varit att öka kunskapen om vad som hänt vid och efter tillfället för döden. Resultaten har stor potential att utveckla polisens forensiska arbete vid till exempel brottsplatsundersökningar.