Avhandlingen Familiar territory undersöker hur grannskap påverkar våra liv när det gäller exempelvis parbildning och barnafödande. Den analyserar demografiska mönster i det tidiga 1900-talets Landskrona och följer personer som bodde i staden in i vuxen ålder.

Historieundervisning har en viktig roll för att förstå dåtiden och nutiden men också hur och varför historia brukas utanför och inne i klassrummet. En ny avhandling följer en klass som hösten 2021 arbetade med Black Lives Matter-protester och rivningen av Columbusstatyer i USA.

En ny avhandling undersöker den tidiga svenska kvinnorörelsens idévärld i spänningsfältet mellan kristen tro och modernitet 1896–1920. Närläsning av Lydia Wahlström, Ellen Key och Anna Söderblom visar hur deras texter utgjorde olika försök att förvalta en gudomlig, transhistorisk sanning om kvinnans betydelse i historien inom ramen för ett modernt samhällsprojekt.

När Skåne blev svenskt 1658 stod staten inför ett svårt problem: Hur skulle man få in skatter från en befolkning som saknade förtroende för den nya överheten och levde i ett krigshärjat landskap? Svaret fanns inte främst i lagar, militär eller central styrning – utan i de lokala fogdarna och deras nätverk, visar en ny avhandling.

I över 200 år har hällristningar från den nordiska bronsåldern väckt forskarnas intresse. Trots det vet vi fortfarande förvånansvärt lite om de individer som högg dessa figurer i berget. En ny avhandling riktar fokus på personerna bakom ristningarna.

En ny avhandling undersöker opinionsundersökningens introduktion i Sverige under mitten av 1900-talet. Fokus ligger på Svenska Gallupinstitutet, som 1941 etablerades som landets första opinionsinstitut och som introducerade den urvalsbaserade enkätundersökningen.

Lärare är en tjänstemannagrupp som har haft stort inflytande på den skolpolitiska utvecklingen i Sverige. Men varför började lärare agera kollektivt? I en ny avhandling utmanas föreställningen att detta enbart berodde på folkskolans tillkomst år 1842 och den byråkratiska organisationsmodellens genomslag bland arbetstagare.

I en ny avhandling undersöks den historieundervisning som museipedagoger genomförde på fyra svenska kulturhistoriska museer 2015–2017. Syftet är att bidra med ny kunskap om museet som undervisningsmiljö, om vilka de didaktiska villkoren är som formar museernas historieundervisning.

Historieundervisning erbjuder unika möjligheter för att tillsammans med elever undersöka hur normer och värderingar förändrats genom tiderna. En rad frågor går att besvara genom historieämnet och de belyser samtidigt hur vår samtid ser på liknande fenomen, visar en ny avhandling.

På 1800-talet var ökan en självklar del av livet i Stockholms skärgård. De öppna båtarna användes för både fiske och transporter och båtbyggarkonsten var högt värderad. En ny avhandling undersöker vad som sker med en hantverkstradition när traditionsbärarna inte längre finns kvar.

Som en följd av vattenkraftutbyggnaden under 1900-talet försvann vildlaxpopulationerna i flertalet norrländska älvar. Förlusten av laxen medförde även att kulturer kring laxfisket som gav lokal utveckling och gemenskap gick förlorade, visar en ny avhandling i historia.

Svensk grundskola vilar på principen om likvärdighet. Mot den bakgrunden undersöks i en ny avhandling hur historisk innehållskunskap kommuniceras med högstadieelever och vilka möjligheter detta skapar för elevers kunskapsutveckling.

Avhandlingen handlar om erfarenheter av att som barn ha vistats på barnpensionat. De var institutioner som under 1900-talet erbjöd familjer inackordering av barn för en kortare eller längre tid mot betalning och drevs främst av privata entreprenörer, parallellt med att den offentliga barnavården utvecklades.

Vad är viktig, eller signifikant, historia, hur avgörs det och av vem? Att synliggöra hur elever resonerar om signifikant historia ger värdefulla insikter i deras historiska tänkande. Trots detta är tankeredskapet historisk signifikans relativt outforskat i en svensk grundskolekontext.

En ny avhandling undersöker hur de svenska och norska ölkartellerna utvecklades för att möta överproduktion, nykterhetspolitik och statlig intervention åren 1906–1956. Studien visar hur kartellerna verkade i skärningspunkten mellan marknad och moral, vilket både begränsade och skapade möjligheter för dem och deras medlemmar.

En ny avhandling undersöker historieundervisningen i årskurs 4–6 med fokus på vilka värden och normer som (re)produceras hos elever i klassrummet. Syftet är att belysa historia som fostrande praktik och att förstå vilka ”vi” är och blir genom mellanstadiets historieundervisning.

En ny avhandling bidrar med ny kunskap om statarnas kamp och vardagliga motstånd i Stockholms län 1890–1919. Genom att kombinera olika typer av källmaterial analyseras skärpta klassmotsättningar vid storjordbruken omkring huvudstaden utifrån en historiematerialistisk ansats.

År 1727 gavs fyra lantbruksböcker ut i Sverige. De skrevs både för att bidra till lantbrukets förbättrande och för att förbättra eller cementera författarnas och läsarnas sociala ställning. I avhandlingen På samma klot? står författarnas försök att uppnå sina mål i fokus

Preventivmedel har länge rört sig i gränslandet mellan det nödvändiga och det tabubelagda. Trots strikta förbud mot annonsering och hårt reglerad försäljning under 1900-talet växte en svensk massmarknad fram, ofta med företagen som drivande kraft, visar en ny avhandling.

I denna avhandling används historiska perspektiv för att undersöka kulturarvsskapande processer kring pälsbranschen i Tranås mellan åren 1938 och 2025. Syftet är att öka förståelsen för hur kulturarv skapas på lokal nivå och belysa hur detta kan förstås utifrån lokala kontexter.