Forskning

1970-talets syn på jämlikhet banade väg för 1990-talets skolpolitik

De skolpolitiska reformer som genomfördes runt 1990 har kallats för ett systemskifte och beskrivits som en förflyttning högerut. En ny avhandling visar dock att 1990-talsidéerna om en ökad valfrihet för individen går att spåra redan i 1970-talets mer vänsterpräglade skolpolitik och den tidens idéer om jämlikhet.

Privathygien i Sverige 1880–1949

I slutet av 1800-talet inleddes i liten skala byggandet av offentliga badstugor på den svenska landsbygden. Efter en långsam tillväxtfas uppfördes under perioden 1920-1949 tusentals nya badstugor. Därefter avtog byggandet snabbt. Samtidigt spreds budskap som ”Ett bad i veckan” och ”Bad är hälsa” till befolkningen.

Vägen ut ur psykiatrisk tvångsvård gick via samhället redan på 1960-talet

Den egna bostaden, skogen, staden och träningslägenheten. Vården försökte redan under 1960- och 1970-talet att på nya sätt flytta tvångsvårdade patienter in i samhället istället för att separera dem därifrån. Det visar en avhandling i historia som skänker nytt ljus över förändringar i den psykiatriska tvångsvården under 1900-talets andra halva.

Hushållning vid Falu koppargruva 1716–1724

En ny avhandling i ekonomisk historia undersöker hur driften vid Falu koppargruva påverkades av idén om hushållning i början av 1700-talet och hur Faluns befolkning kunde ifrågasätta auktoriteter.

Retorik och praktik i Gestriklands hemslöjdsförening 1912–1930

Hemslöjdsrörelsens ideologiska utgångspunkter är väl beskrivna, men vilket genomslag hade dess retorik i den faktiska verksamheten i föreningarnas arbete? En ny avhandling undersöker hur väl hemslöjdsföreningens tidiga historia och senare tiders historieskrivning överensstämmer och granskar utsagor om dess betydelse och verksamhet.

Heliga Birgitta och medeltida predikanter publikanpassade budskap

Insikten om att en framgångsrik talare bör anpassa sina ord till publiken är inte ny. När heliga Birgitta på 1300-talet skrev ned sina uppenbarelser och de svenska predikanterna på 1400-talet predikade, försökte de locka till sig sina mottagares intresse och sympati. För att nå fram infogade de i sina texter sedelärande exempelberättelser, visar en ny avhandling.

Undervisningsfilm i svensk militär utbildning 1920–1939

Vilken roll spelade filmen på svenska regementen under 1900-talets första decennier? Varför började officerare att göra film till den militära utbildningen? Hur visades filmerna och hur såg de ut – dessa tidiga filmer som syftade till att orientera och instruera militärer och värnpliktiga? Dessa frågor behandlas i en ny avhandling i filmvetenskap.

Kulturhistoriska perspektiv på svensk TV under 50-talet

Avhandlingen Do you have a TV? utgår från ett kulturhistoriskt perspektiv i en undersökning av tre sammanlänkande aspekter på tidig svensk television: 1950-talets tablåläggning och programplanering, influenser från USA, samt televisionens etablering i svenska hem och svenskt vardagsliv.

Bestraffningssystemet i de svenska läroverken 1905–1961

Under början av 1900-talet var läroverken vägen till vidare akademiska studier och till en hög samhällsposition. Att bli relegerad kunde därför få stora konsekvenser för de ungdomar som mötte detta öde. En ny avhandling undersöker bestraffningssystemet vid de högre läroverken 1905–1961 utifrån förvisningsstraffet som prisma.

Övningar i argumentation vid gymnasierna under 1600- och 1700-talet

Argumentationsövningar på latin, disputationer, var viktiga inslag i den svenska gymnasieskolan från 1600-talets början ända in på 1800-talet. Likaså var de tryckta avhandlingarna, dissertationerna, viktiga som medel för att knyta kontakter och skapa nätverk. Det visar en avhandling som granskat svenska gymnasieavhandlingar.

Sociala nätverk och fertilitetsnedgång 1850–1950

Mellan 1870 och 1930 sjönk barnafödandet i Sverige från cirka 4,5 till 1,8 barn per kvinna. Detta var en konsekvens av att gifta par använde sig av barnbegränsning i en högre utsträckning än någonsin förut. Denna ökade användning av barnbegränsning spreds i sociala nätverk, mellan grannar eller mellan medlemmar i folkrörelsen, visar en ny avhandling.

Belägringar av svenska befästningar under stora nordiska kriget

En ny avhandling belyser de svenska befästningar som belägrades under åren 1702–1710 i stora nordiska kriget. Studien visar att det svenska befästningssystemet vid början av stora nordiska kriget var behäftade med allvarliga strukturella fel, framför allt var att befästningarna var byggda vid platser som inte direkt kunde nås från Östersjön.

Varför åderlåtning och klimatmedicin övergavs vid 1800-talets mitt

Åderlåtning, teorin om att smittor spreds via luftburna ångor och klimatmedicin var under 2 500 år tre grundpelare i västerländsk medicin. Men så under ett par decennier under 1800-talets mitt – långt innan den vetenskapliga medicinen slagit igenom – försvann de. Alla tre samtidigt. Inte för att de motbevisats eller för att annan medicin framstod som mer effektiv, utan av helt andra skäl. Vilka?

Svenska humanister och samhällsvetare under 1900-talets första hälft

”Mot lärdomens topp”. Så formulerades ambitionen att bli professor av en av de få som nådde målet. Denna avhandling är en kollektivbiografi över deltagarna i denna akademiska tävlan i Sverige under 1900-talets första hälft, med tonvikt vid dem som disputerat för doktorsgraden i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen.

Socialdemokratin och beskattningen av konsumtion

I avhandlingen Allianser och illusioner framhålls hur ett korporativt samarbete mellan socialdemokratiska regeringar och LO format viktiga delar av den svenska skattepolitiken fram till 1991.

En studie av de svenska medeltida runinskrifterna

Även om den största delen av de svenska runinskrifterna ristades under vikingatiden utgjorde runorna ett levande skriftsystem under hela medeltiden. I en ny avhandling behandlas för första gången det svenska medeltida runmaterialet som helhet. De använda runformerna har inventerats, deras bruk har kartlagts och använts för att dra slutsatser både om dåtidens talade språk och om skriftspråkets utveckling.

Kustbor och det materiella arvet 1700–1900

En ny avhandling undersöker kulturell anpassning bland kust- och skärgårdsbor i sydvästra Finlands och Ålands skärgård. Olika skärgårdsområden jämförs med varandra för att identifiera regionala skillnader och tidsmässiga förändringar 1700–1900. Undersökningen baseras på 315 bouppteckningar som transkriberats och delvis preparerats för databehandling.

Annonser

Boken Norrköpings gatunamn
STS Alpresor Tidningar om historia & vetenskap