Forskning

Avhandlingen Tariffs, trade, and economic growth in Sweden 1858–1913 undersöker effekterna av den svenska tullpolitiken på handel och ekonomisk tillväxt under andra halvan av 1800-talet, då Sverige också industrialiserades. Samtidigt som ekonomin utvecklades skiftade tullpolitiken från en liberal till en protektionistisk politik och detta skifte sammanföll med en högre tillväxttakt i ekonomin.

Myntfynd ger en inblick i hur ekonomin och samhällsordningen utvecklades under medeltiden. Myntspridningen i det område som i dag utgör Finland gick hand i hand med det svenska rikets expansion österut. I en ny avhandling studeras myntbruket 1200–1560 dels genom bevarade skriftliga dokument, dels genom mynt som hittats i marken.

Kulturhistoriska museers uppdrag kan sammanfattas med verben samla, vårda, visa. Men hur går egentligen samlandet till när resurserna är begränsade och samhällsförändringarna snabba? Detta undersöks i en ny avhandling om kulturhistoriska museers insamling av samtiden.

I en ny avhandling studeras det svenska fängelsesystemet 1890–1920 utifrån fångarnas perspektiv. Avhandlingen handlar om vad isolerade fångar kunde göra för att påverka och förändra sin tillvaro och vad dessa handlingar betydde för fängelsesystemets sätt att fungera.

1800-talets eklektiska formspråk har behandlats styvmoderligt i designhistorien. Detta trots att de föremål och interiörer som skapades i många avseenden var helt moderna och startpunkten för den designkultur vi lever i idag. I en ny avhandling undersöks designprocesser i det sena 1800-talets fabriksproduktion.

En ny avhandling undersöker vad det innebär för elever i olika åldrar att lära sig historisk källtolkning och hur undervisning kan organiseras för att stötta det lärandet. Författaren argumenterar för att historiskt källarbete är en viktig ingång till att förstå historia som ett tolkande och undersökande ämne.

Konkurrens och nätverkande företag emellan går hand i hand när marknader utvecklas, visar en ny avhandling som undersökt svenska sakförsäkringsbolag och deras inbördes relationer under 75 år fram till 1950.

Avhandlingen Småstat i brytningstid undersöker hur Sveriges säkerhetspolitik anpassats till nya förutsättningar efter 1900-talets stora konflikter: första världskriget, andra världskriget och kalla kriget. I varje period analyseras ett utrikespolitiskt initiativ, en anslutning till en internationell organisation och ett försvarsbeslut.

Före franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som vetenskapliga modeller. Det visar en ny avhandling i idé- och lärdomshistoria.

Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. En ny avhandling om adelsbegravningar på 1600-talet visar att ålder, civilstånd, merit och rang spelade in, men framför allt fick männen mer storslagna begravningar än kvinnorna.

Helgonrelikernas närvaro var en helig kraft som omfattade allt från den rent religiösa upplevelsen till politikens och ekonomins sfärer i det medeltida samhället. Upplevelsen av denna närvaro skedde genom relikvarierna, som hörde till medeltidens värdefullaste och visuellt mest imponerande föremål. I Norden har relikvariernas historia dock hittills varit nästan okänd.

I avhandlingen Könets krona analyseras representationen av svenska drottningar under 200 år: från 1600-talets stormaktsenvälde till 1800-talets medborgarsamhälle. Bilden av drottningen har präglats av kontinuitet men också av förändring.

Gravar från yngre järnåldern är några av de vanligaste fornlämningarna i östra Svealand, men få studier av gravskicket beaktar de senaste arkeologiska undersökningarna. En ny avhandling visar hur flera förändringar skapade ett unikt gravskick som under sen vikingatid varken kan kategoriseras som hedniskt eller kristet.

I en ny avhandling i informationsteknologi studeras möjligheterna att analysera, visualisera och söka i samlingar av handskrivna dokument genom datoriserad bildanalys och maskininlärning (AI).

Under vendel- och vikingatid var det viktigt för eliten att bygga stort, monumentalt och vida synligt. Dyrbarheter skulle slösas inför andra och ville du ha en ledande position i samhället skulle du vara generös med gåvor och gästabud, modig, beryktad och ha en ädel härkomst. Däremot var krig och plundring inte en uttalad maktstrategi i de västra delarna av nuvarande Sverige.

En vanlig bild är att det svenska folkhemmets ”gyllene era” förde med sig höga straffskatter på höginkomsttagare. I själva verket uppvägdes de av konsumtionsskatter och arbetsgivaravgifter – som var högre i den nedre halvan av inkomstfördelningen, visar en ny avhandling i ekonomisk historia.

Avhandling Gjutningens arenor tar fasta på de platser där man vid arkeologiska undersökningar funnit spår efter tillverkning av bronsföremål. Bronsålderns metallhantverk är förhållandevis lite studerat och det har varit oklart under vilka former bronshantverket organiserades i bebyggelsen och i samhället.

Med utgångspunkt i två svenska företagarfamiljer, Ekman och Wallenberg, undersöks familjens betydelse för företagets verksamhet under 1800-talets andra hälft fram till 1900-talets första decennier. Dels undersöks förhållandet mellan familj och företag för att åstadkomma framgång och kontinuitet och dels studeras arkivens roll för kunskapsproduktionen inom det företagshistoriska fältet.

Avhandlingen Kulturgeografin tar plats i välfärdsstaten visar hur en grupp geografer reformerade sitt ämne genom att engagera sig i planeringsfrågor och hur de samtidigt gjorde sig oumbärliga för det politiska arbetet med att reformera det svenska samhället under efterkrigstidens första decennier.

Hjärtat är vår mest välbekanta symbol för känslor. Så var det också på 1500-talet, men till skillnad från oss menade man då att hjärtat som fysiskt organ faktiskt producerade känslor och tankar. En ny avhandling i historia visar att människans hjärta blev allt viktigare för 1500-talets människor.