Forskning

Svenska kyrkan och Vadstenamötena 1943–1985

Svenska kyrkan och Vadstenamötena 1943–1985

I avhandlingen Personlig och kyrklig förnyelse studeras vad “Vadstenamötena för personlig och kyrklig förnyelse” 1943–1985 var för att bidra till förståelsen av Svenska kyrkan under 1900-talet. 

Fönster och ljus i medeltida byggnader

Fönster och ljus i medeltida byggnader

Fönster, ljus och utsikt är självklara delar av inomhusmiljöer idag. Under medeltiden var istället rummen mer eller mindre mörka, med få eller inga väggöppningar utöver dörren. I avhandlingen Rum utan utsikt studeras hur människor förhöll sig till fönster, ljus och belysning i inomhusmiljöer under medeltiden.

Historieämnets politiska dimension

Historieämnets politiska dimension

I avhandlingen Om historieämnets politiska dimension används pragmatisk utbildningsfilosofi och diskursteoretiska perspektiv på historia, politik och populism för att belysa de utmaningar som följer av historiens och historieundervisningens omstridda karaktär.

Textilier i gravar i Mälardalen 500–800

Textilier i gravar i Mälardalen 500–800

Avhandlingen Burial textiles sätter arkeologiska textilier på kartan och visar att de var utomordentligt betydelsefulla på många olika sätt i det forntida samhället. Avhandlingen studerar textilier från gravar i Mälardalen år 500–800 e.Kr. och bygger på tre fallstudier med fokus på textilier tillsammans med andra gravföremål.

Svenska språket var friare på medeltiden

Svenska språket var friare på medeltiden

Svenska språket var friare på medeltiden än vad det är i dag. I alla fall om man studerar användningen av verb och objekt och hur de förhåller dig till varandra. En bok har köpt och har köpt en bok var båda helt godtagbara varianter. Ordföljdens utveckling fram till dagens svenska beskrivs i en ny avhandling framlagd vid Uppsala universitet.

Homosocialitet, maskulinitet och religion hos Kyrkobröderna

Homosocialitet, maskulinitet och religion hos Kyrkobröderna

En ny avhandling visar hur lekmän i Svenska kyrkan organiserade sig för att motverka samhällets sekularisering. Det var en strävan som inkluderade både demokratisering i form av ökat inflytande för lekmännen och skapandet av patriarkala hierarkier i kyrkan. Genom att tillämpa nya teorier på ett tidigare outforskat material utgör avhandlingen ett bidrag till det växande forskningsfältet om kristen manlighet.

Uppsala kommun som byggupphandlare 1870–1975

Uppsala kommun som byggupphandlare 1870–1975

Den offentliga förvaltningen måste hela tiden balansera olika mål mot varandra. Förutom krav på effektivitet krävs också att verksamheten sköts efter vissa principer. Förvaltningen ska vara opartisk, saklig och transparent. Ansvarighet ska kunna utkrävas. I en ny avhandling studeras hur Uppsala kommun hanterade dessa avvägningar vid byggupphandlingar 1870–1975.

Utländska sändebud i Stockholm 1746–1748

Utländska sändebud i Stockholm 1746–1748

På 1740-talet påverkades den europeiska allianspolitiken av österrikiska tronföljdskriget. Olika allianspolitiska alternativ aktualiserades under riksdagen 1746–1747, vilket avspeglade sig i ett ökat engagemang inom diplomatkåren i Stockholm. I avhandlingen Diplomatins ideal och praktik undersöks diplomati som en social praktik skapad av enskilda aktörer.

Kastrering av män byggde på kunskap om kvinnans kropp

Kastrering av män byggde på kunskap om kvinnans kropp

För män med prostataproblem var kastrering länge en behandlingsmetod. Men besluten om kastrering i början av 1900-talet grundade sig i att man trodde att mannens prostata motsvarade kvinnans livmoder. En ny avhandling från Linköpings universitet vänder på föreställningen om mannen som norm i medicinhistorien.

Identitetsarkeologi i ett maritimt mellanrum

Identitetsarkeologi i ett maritimt mellanrum

De svenska skärgårdarna förknippas ofta med en traditionsbunden allmogekultur som under många sekler levt på jakt och fiske. Men om man undersöker historiska källor och arkeologiska lämningar börjar istället mönster framträda som visar att skärgårdarna i själva verket utgjort ett samhälleligt, socialt och kulturellt dynamiskt mellanrum.

Den svenska tullpolitikens effekter 1858–1913

Den svenska tullpolitikens effekter 1858–1913

Avhandlingen Tariffs, trade, and economic growth in Sweden 1858–1913 undersöker effekterna av den svenska tullpolitiken på handel och ekonomisk tillväxt under andra halvan av 1800-talet, då Sverige också industrialiserades. Samtidigt som ekonomin utvecklades skiftade tullpolitiken från en liberal till en protektionistisk politik och detta skifte sammanföll med en högre tillväxttakt i ekonomin.

Mynten befäste den svenska makten i det medeltida Finland

Mynten befäste den svenska makten i det medeltida Finland

Myntfynd ger en inblick i hur ekonomin och samhällsordningen utvecklades under medeltiden. Myntspridningen i det område som i dag utgör Finland gick hand i hand med det svenska rikets expansion österut. I en ny avhandling studeras myntbruket 1200–1560 dels genom bevarade skriftliga dokument, dels genom mynt som hittats i marken.

Kulturhistoriska museers insamling av samtiden

Kulturhistoriska museers insamling av samtiden

Kulturhistoriska museers uppdrag kan sammanfattas med verben samla, vårda, visa. Men hur går egentligen samlandet till när resurserna är begränsade och samhällsförändringarna snabba? Detta undersöks i en ny avhandling om kulturhistoriska museers insamling av samtiden.

Fångsamhället som inte skulle finnas

Fångsamhället som inte skulle finnas

I en ny avhandling studeras det svenska fängelsesystemet 1890–1920 utifrån fångarnas perspektiv. Avhandlingen handlar om vad isolerade fångar kunde göra för att påverka och förändra sin tillvaro och vad dessa handlingar betydde för fängelsesystemets sätt att fungera.

1800-talets designkultur i nytt ljus

1800-talets designkultur i nytt ljus

1800-talets eklektiska formspråk har behandlats styvmoderligt i designhistorien. Detta trots att de föremål och interiörer som skapades i många avseenden var helt moderna och startpunkten för den designkultur vi lever i idag. I en ny avhandling undersöks designprocesser i det sena 1800-talets fabriksproduktion.

Lära historia genom källor

Lära historia genom källor

En ny avhandling undersöker vad det innebär för elever i olika åldrar att lära sig historisk källtolkning och hur undervisning kan organiseras för att stötta det lärandet. Författaren argumenterar för att historiskt källarbete är en viktig ingång till att förstå historia som ett tolkande och undersökande ämne.

Så anpassades Sveriges säkerhetspolitik under 1900-talet

Så anpassades Sveriges säkerhetspolitik under 1900-talet

Avhandlingen Småstat i brytningstid undersöker hur Sveriges säkerhetspolitik anpassats till nya förutsättningar efter 1900-talets stora konflikter: första världskriget, andra världskriget och kalla kriget. I varje period analyseras ett utrikespolitiskt initiativ, en anslutning till en internationell organisation och ett försvarsbeslut.

Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell

Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell

Före franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som vetenskapliga modeller. Det visar en ny avhandling i idé- och lärdomshistoria.

Annonser

Browgame Cosmetics e-ville.com Julesweathers Apotek365 Zandvoort

Dagens datum

Den 31 mars 1928 invigdes Stockholms stadsbibliotek.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!