Forskning

Avhandlingen Kulturgeografin tar plats i välfärdsstaten visar hur en grupp geografer reformerade sitt ämne genom att engagera sig i planeringsfrågor och hur de samtidigt gjorde sig oumbärliga för det politiska arbetet med att reformera det svenska samhället under efterkrigstidens första decennier.

Hjärtat är vår mest välbekanta symbol för känslor. Så var det också på 1500-talet, men till skillnad från oss menade man då att hjärtat som fysiskt organ faktiskt producerade känslor och tankar. En ny avhandling i historia visar att människans hjärta blev allt viktigare för 1500-talets människor.

Under medeltiden fick kornet sällskap av rågen i Finland. Det visar en doktorsavhandling vid Åbo universitet där kostvanor och handel i södra Finland år 1000–1900 undersökts med hjälp av både arkeologiskt och historiskt material.

I dag är “nudging” ett hett politiskt ämne, det vill säga hur staten försöker ”knuffa” människor till att göra – för samhället – önskvärda val. Men den här typen politik har en längre historia. En ny avhandling belyser 1960- och 1970-talets motsvarighet till “nudging”: samhällsinformationen.

Stenar och berg kan berätta om forna tiders civilisationer. Att se gamla stenar bara som orörliga och stumma vittnen till människans historia är ett misstag. Bara man har rätt teknisk utrustning så går historien att dechiffrera, hävdar Claudia Sciuto i sin avhandling inom arkeologi.

En ny avhandling visar hur den svenska flyktingpolitiken successivt förändrades under andra världskriget. Den gick från att präglas av en stor restriktivitet i början av kriget, då ett stort antal norrmän och tyska desertörer avvisades och i många fall fördes till tyska koncentrationsläger eller norska läger, till att bli ett villkorslöst mottagande under de sista krigsåren.

Växtmaterial med ursprung i Skandinavien och Finland uppvisar potential för att kunna analyseras genetiskt. Tidsperioden som omfattas av genetiska studier av åldrade växtmaterial från regionen kunde därmed expanderas från sent 1800-tal till tidigt 1600-tal, visar en ny avhandling.

”I gamla dagars Sverige blev man kvar i sin hembygd”. Det är bilden många har av bondesamhället. Men det är en felaktig bild och en missuppfattning. Tvärt om var 1600-talets svenskar mycket rörliga. Att byta boplats var till och med en nödvändig beståndsdel i deras sätt att fungera, visar en ny avhandling från Södertörns högskola.

De skolpolitiska reformer som genomfördes runt 1990 har kallats för ett systemskifte och beskrivits som en förflyttning högerut. En ny avhandling visar dock att 1990-talsidéerna om en ökad valfrihet för individen går att spåra redan i 1970-talets mer vänsterpräglade skolpolitik och den tidens idéer om jämlikhet.

I slutet av 1800-talet inleddes i liten skala byggandet av offentliga badstugor på den svenska landsbygden. Efter en långsam tillväxtfas uppfördes under perioden 1920-1949 tusentals nya badstugor. Därefter avtog byggandet snabbt. Samtidigt spreds budskap som ”Ett bad i veckan” och ”Bad är hälsa” till befolkningen.

Den egna bostaden, skogen, staden och träningslägenheten. Vården försökte redan under 1960- och 1970-talet att på nya sätt flytta tvångsvårdade patienter in i samhället istället för att separera dem därifrån. Det visar en avhandling i historia som skänker nytt ljus över förändringar i den psykiatriska tvångsvården under 1900-talets andra halva.

En ny avhandling i ekonomisk historia undersöker hur driften vid Falu koppargruva påverkades av idén om hushållning i början av 1700-talet och hur Faluns befolkning kunde ifrågasätta auktoriteter.

Hemslöjdsrörelsens ideologiska utgångspunkter är väl beskrivna, men vilket genomslag hade dess retorik i den faktiska verksamheten i föreningarnas arbete? En ny avhandling undersöker hur väl hemslöjdsföreningens tidiga historia och senare tiders historieskrivning överensstämmer och granskar utsagor om dess betydelse och verksamhet.

Insikten om att en framgångsrik talare bör anpassa sina ord till publiken är inte ny. När heliga Birgitta på 1300-talet skrev ned sina uppenbarelser och de svenska predikanterna på 1400-talet predikade, försökte de locka till sig sina mottagares intresse och sympati. För att nå fram infogade de i sina texter sedelärande exempelberättelser, visar en ny avhandling.

Elever uppfattar att de tillhör ett gemensamt ”vi” och att det är sin egen historia de får lära sig i skolan, oavsett vad de har för bakgrund. Det visar en ny avhandling om historieundervisning vid Mälardalens högskola.

Mäns och kvinnors idealbilder av varandra stämmer inte överens. Så har det varit under lång tid. I en ny avhandling har tusentals kontaktannonsörer 1890–1980 studerats.

Vilken roll spelade filmen på svenska regementen under 1900-talets första decennier? Varför började officerare att göra film till den militära utbildningen? Hur visades filmerna och hur såg de ut – dessa tidiga filmer som syftade till att orientera och instruera militärer och värnpliktiga? Dessa frågor behandlas i en ny avhandling i filmvetenskap.

Avhandlingen Do you have a TV? utgår från ett kulturhistoriskt perspektiv i en undersökning av tre sammanlänkande aspekter på tidig svensk television: 1950-talets tablåläggning och programplanering, influenser från USA, samt televisionens etablering i svenska hem och svenskt vardagsliv.

Under början av 1900-talet var läroverken vägen till vidare akademiska studier och till en hög samhällsposition. Att bli relegerad kunde därför få stora konsekvenser för de ungdomar som mötte detta öde. En ny avhandling undersöker bestraffningssystemet vid de högre läroverken 1905–1961 utifrån förvisningsstraffet som prisma.

Argumentationsövningar på latin, disputationer, var viktiga inslag i den svenska gymnasieskolan från 1600-talets början ända in på 1800-talet. Likaså var de tryckta avhandlingarna, dissertationerna, viktiga som medel för att knyta kontakter och skapa nätverk. Det visar en avhandling som granskat svenska gymnasieavhandlingar.