Forskning

Ortnamn i Jämtland avslöjar medeltida bebyggelseexpansion

Ortnamn i Jämtland avslöjar medeltida bebyggelseexpansion

En ny avhandling om bebyggelsenamn i Hackås och Ovikens socknar i Jämtland visar att ortnamn är ett källmaterial som i många fall tar oss längre tillbaka i Sveriges historia än både medeltida brev och vikingatida runinskrifter, och studier av dem avslöjar både namnens ursprungliga betydelser och det sammanhang där de tillkommit.

Skatteförvaltningens bokföring vid mitten av 1500-talet

Skatteförvaltningens bokföring vid mitten av 1500-talet

En ny avhandling om skatteförvaltningens bokföring i Sverige vid mitten av 1500-talet visar att svenska kronan under Gustav Vasa utvecklade ett bokföringssystem som baserade sig på charge and discharge-bokföring, vilken förekom i många sammanhang i det medeltida och tidigmoderna Europa.

Materialisering av medeltiden i norra Bohuslän

Materialisering av medeltiden i norra Bohuslän

I avhandlingen Medeltiden materialiserad riktas uppmärksamheten mot den medeltida materiella kulturen och hur denna aktiverats, cirkulerat och använts i minnesarrangemang i ett långtidsperspektiv. Fokus kretsar kring medeltida kyrkor, kyrkplatser och kyrkliga inventarier i Ranrike, det medeltida namnet på norra Bohuslän.

Marknadisering inom sjukvård och järnväg

Marknadisering inom sjukvård och järnväg

En undersökning av hur marknadisering introducerades som idé i offentliga verksamheter i Sverige från 1970-talets början till omkring år 2000. Marknadisering definieras som processen att göra verksamheter som inte tidigare var marknads-organiserade eller marknadsstyrda mer marknadsliknande, och att detta framförallt handlade om offentliga verksamheter.

Adlig minneskultur och kollektiv identitet 1869–1976

Adlig minneskultur och kollektiv identitet 1869–1976

Avhandlingen Att höra det förflutna till undersöker hur adeln, en grupp i sådan hög grad påverkad av det äldre samhällets värld av privilegier, börd och ståndsuppdelning, kunde fortsätta att existera även under och efter 1800- och 1900-talets moderna genombrott.

Humanioras legitimitet i svensk kunskapspolitik 1935–1980

Humanioras legitimitet i svensk kunskapspolitik 1935–1980

I avhandlingen Folkhemmets styvbarn tecknas en ny bild av humanioras historia i Sverige. Med ett brett perspektiv på kunskapspolitiken 1935–1980 visas hur humanioras legitimitet i välfärdssamhället utmanades redan på ett tidigt stadium – långt före vänsterradikaliseringen och den nyliberala vågen.

Att förstå sin kropp på 1600-talet

Att förstå sin kropp på 1600-talet

För vanliga människor på 1600-talet var kroppen ett viktigt verktyg. Den skulle vara frisk och stark för att kunna utföra tunga jobb. Men också för att tillägna sig religionen på rätt sätt. Det visar en ny avhandling i historia om kroppsuppfattning på 1600- och 1700-talen.

Postorder i Sverige under tidigt 1900-tal

Postorder i Sverige under tidigt 1900-tal

För hundra år sedan blomstrade den svenska postorderhandeln. Människor tog del av bildrika postorderkataloger, storslagna reklamkampanjer och ständiga varuleveranser från bland annat Åhlén & Holm. En ny avhandling visar hur vardagslivet allt mer genomsyrades av kommersiella budskap och av möjligheten att genom postorderföretagen sätta sig i en förbindelse med en större värld.

Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet

Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet

Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp – och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet, som fokuserar på Frimureriets arkivering under 1700- och 1800-talen.

Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som i dag

Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som i dag

I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en kollega lösa en över 300 år gammal gåta gällande ett spel i det Augsburgska konstskåpet.

Människooffer i fornnordisk religion

Människooffer i fornnordisk religion

Avhandlingen Människooffer i myt och minne analyserar förekomsten av människooffer i fornnordisk religion. Huruvida rituellt dödande och offer av människor ska ha förekommit i fornnordisk religion har debatterats inom religionshistorisk och arkeologisk forskning sedan dessa ämnen etablerades som vetenskaper.

Arkeologi i spåren av andra världskrigets baltiska flyktbåtar

Arkeologi i spåren av andra världskrigets baltiska flyktbåtar

Under andra världskriget flydde fler än 30 000 människor från de baltiska staterna över Östersjön till Sverige. Än i dag finns de unika spåren av dessa dramatiska händelser kvar längs nästan hela den svenska ostkusten i form av mer eller mindre väl bevarade båtar. I en ny avhandling studeras dessa flyktbåtar och deras öden.

Därför har Sverige så många skyddsrum

Därför har Sverige så många skyddsrum

Få länder i världen kan mäta sig med Sveriges investeringar i och byggande av skyddsrum. Varifrån kom idén till civila skyddsrum och varför var det så viktigt att bygga en civil organisation för en verksamhet som i huvudsak var av militär karaktär? Det undersöks i avhandlingen Sheltered society.

Maktkamp på hyresmarknaden vid hyresgäströrelsens framväxt

Maktkamp på hyresmarknaden vid hyresgäströrelsens framväxt

Hur kom Sveriges hyresmodell till? Och hur kan vi ta lärdom om den strid som föregick uppkomsten av den? I avhandlingen En fackförening för hemmen studeras hyresgäströrelsens framväxt och maktkampen på hyresmarknaden i Stockholm och Göteborg 1875–1942. 

Tidig användning av keramik hos jägare-samlare runt Östersjön

Tidig användning av keramik hos jägare-samlare runt Östersjön

Denna avhandling handlar om den allra tidigaste användningen av keramik hos senmesolitiska jägar-samlargrupper runt Östersjön. Fokus ligger på tre ungefär samtidiga keramiktraditioner 5200–3900 f.Kr. och genom analys av fettrester från den mat som beretts eller förvarats i keramikkärl har det varit möjligt att undersöka skillnader i kärlanvändning dessa grupper emellan.

Tidspress tvingar lärare göra en lång historia kort

Tidspress tvingar lärare göra en lång historia kort

Mätbara resultat har blivit viktigare i historieundervisningen på högstadiet. Samtidigt gör tidspress att lärare prioriterar att undervisa om modern historia, visar en ny avhandling. Listan på vad lärare ska hinna gå igenom inom historieämnet har blivit längre och det upplevda utrymmet för eget inflytande på undervisningen har minskat.

Nya teorier om hur Jämtland blev svenskt

Nya teorier om hur Jämtland blev svenskt

I en ny avhandling har Jämtlands övergång från Norge till Sverige efter freden i Brömsebro år 1645 granskats. Slutsatserna motsäger den tidigare bilden av statsskiftet och påverkar synen på landskapets relation till Norge under äldre tid.

Dans inom kristen tradition i det medeltida Europa

Dans inom kristen tradition i det medeltida Europa

I avhandling Through the bone and marrow granskas den forskning som gjorts kring dans i den västliga kristna traditionen och teologin. Den visar att dans kan ha haft en viktig roll i den medeltida kyrkans liv både liturgiskt och teologiskt.

Hur man gör döda historiska platser levande

Hur man gör döda historiska platser levande

Fokusering på besökarens känsla snarare än avancerad teknologi. Så bör besöksansvariga för vikingabyar och andra historiska upplevelsecentra tänka enligt kulturgeografen Katherine Burlingame som skrivit en avhandling om hur man kan väcka liv i döda landskap. Men samtidigt som historiska platser levandegörs måste man akta sig för att disneyfiera dem, anser hon.

Annonser

Browgame Cosmetics e-ville.com Julesweathers Apotek365 Zandvoort

Dagens datum

Den 19 april 1632 dog den sedan 30 år avsatte kung Sigismund.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!