Forskning

Den yngre järnålderns gravskick i Uppland

Den yngre järnålderns gravskick i Uppland

Gravar från yngre järnåldern är några av de vanligaste fornlämningarna i östra Svealand, men få studier av gravskicket beaktar de senaste arkeologiska undersökningarna. En ny avhandling visar hur flera förändringar skapade ett unikt gravskick som under sen vikingatid varken kan kategoriseras som hedniskt eller kristet.
Att lära datorer läsa historiska dokument

Att lära datorer läsa historiska dokument

I en ny avhandling i informationsteknologi studeras möjligheterna att analysera, visualisera och söka i samlingar av handskrivna dokument genom datoriserad bildanalys och maskininlärning (AI).
Spåren efter elitens maktstrategier i yngre järnålder

Spåren efter elitens maktstrategier i yngre järnålder

Under vendel- och vikingatid var det viktigt för eliten att bygga stort, monumentalt och vida synligt. Dyrbarheter skulle slösas inför andra och ville du ha en ledande position i samhället skulle du vara generös med gåvor och gästabud, modig, beryktad och ha en ädel härkomst. Däremot var krig och plundring inte en uttalad maktstrategi i de västra delarna av nuvarande Sverige.
Nej, rika betalade inte mer skatt på 1970-talet

Nej, rika betalade inte mer skatt på 1970-talet

En vanlig bild är att det svenska folkhemmets ”gyllene era” förde med sig höga straffskatter på höginkomsttagare. I själva verket uppvägdes de av konsumtionsskatter och arbetsgivaravgifter – som var högre i den nedre halvan av inkomstfördelningen, visar en ny avhandling i ekonomisk historia.
Metallhantverkets organisation i södra Skandinavien under bronsåldern

Metallhantverkets organisation i södra Skandinavien under bronsåldern

Avhandling Gjutningens arenor tar fasta på de platser där man vid arkeologiska undersökningar funnit spår efter tillverkning av bronsföremål. Bronsålderns metallhantverk är förhållandevis lite studerat och det har varit oklart under vilka former bronshantverket organiserades i bebyggelsen och i samhället.
Familj, fostran och fortlevnad i sekelskiftets företagsdynastier

Familj, fostran och fortlevnad i sekelskiftets företagsdynastier

Avhandling Gjutningens arenor tar fasta på de platser där man vid arkeologiska undersökningar funnit spår efter tillverkning av bronsföremål. Bronsålderns metallhantverk är förhållandevis lite studerat och det har varit oklart under vilka former bronshantverket organiserades i bebyggelsen och i samhället.
Vetenskapliga modeller och politiska reformer under efterkrigstiden

Vetenskapliga modeller och politiska reformer under efterkrigstiden

Med utgångspunkt i två svenska företagarfamiljer, Ekman och Wallenberg, undersöks familjens betydelse för företagets verksamhet under 1800-talets andra hälft fram till 1900-talets första decennier. Dels undersöks förhållandet mellan familj och företag för att åstadkomma framgång och kontinuitet och dels studeras arkivens roll för kunskapsproduktionen inom det företagshistoriska fältet.
Hjärtat styrde 1500-tals-människans tankar

Hjärtat styrde 1500-tals-människans tankar

Avhandlingen Kulturgeografin tar plats i välfärdsstaten visar hur en grupp geografer reformerade sitt ämne genom att engagera sig i planeringsfrågor och hur de samtidigt gjorde sig oumbärliga för det politiska arbetet med att reformera det svenska samhället under efterkrigstidens första decennier.
På 1100-talet kom rågen till södra Finland

På 1100-talet kom rågen till södra Finland

Hjärtat är vår mest välbekanta symbol för känslor. Så var det också på 1500-talet, men till skillnad från oss menade man då att hjärtat som fysiskt organ faktiskt producerade känslor och tankar. En ny avhandling i historia visar att människans hjärta blev allt viktigare för 1500-talets människor.
Med rätt belysning börjar stenarna berätta

Med rätt belysning börjar stenarna berätta

I dag är “nudging” ett hett politiskt ämne, det vill säga hur staten försöker ”knuffa” människor till att göra – för samhället – önskvärda val. Men den här typen politik har en längre historia. En ny avhandling belyser 1960- och 1970-talets motsvarighet till “nudging”: samhällsinformationen.
Norska flyktingar förändrade den svenska flyktingpolitiken

Norska flyktingar förändrade den svenska flyktingpolitiken

Stenar och berg kan berätta om forna tiders civilisationer. Att se gamla stenar bara som orörliga och stumma vittnen till människans historia är ett misstag. Bara man har rätt teknisk utrustning så går historien att dechiffrera, hävdar Claudia Sciuto i sin avhandling inom arkeologi.
Genetiska studier av jordbruksväxternas historia

Genetiska studier av jordbruksväxternas historia

En ny avhandling visar hur den svenska flyktingpolitiken successivt förändrades under andra världskriget. Den gick från att präglas av en stor restriktivitet i början av kriget, då ett stort antal norrmän och tyska desertörer avvisades och i många fall fördes till tyska koncentrationsläger eller norska läger, till att bli ett villkorslöst mottagande under de sista krigsåren.
Vanligt att flytta redan på 1600-talet

Vanligt att flytta redan på 1600-talet

Under medeltiden fick kornet sällskap av rågen i Finland. Det visar en doktorsavhandling vid Åbo universitet där kostvanor och handel i södra Finland år 1000–1900 undersökts med hjälp av både arkeologiskt och historiskt material.
1970-talets syn på jämlikhet banade väg för 1990-talets skolpolitik

1970-talets syn på jämlikhet banade väg för 1990-talets skolpolitik

”I gamla dagars Sverige blev man kvar i sin hembygd”. Det är bilden många har av bondesamhället. Men det är en felaktig bild och en missuppfattning. Tvärt om var 1600-talets svenskar mycket rörliga. Att byta boplats var till och med en nödvändig beståndsdel i deras sätt att fungera, visar en ny avhandling från Södertörns högskola.
Privathygien i Sverige 1880–1949

Privathygien i Sverige 1880–1949

De skolpolitiska reformer som genomfördes runt 1990 har kallats för ett systemskifte och beskrivits som en förflyttning högerut. En ny avhandling visar dock att 1990-talsidéerna om en ökad valfrihet för individen går att spåra redan i 1970-talets mer vänsterpräglade skolpolitik och den tidens idéer om jämlikhet.
Vägen ut ur psykiatrisk tvångsvård gick via samhället redan på 1960-talet

Vägen ut ur psykiatrisk tvångsvård gick via samhället redan på 1960-talet

I slutet av 1800-talet inleddes i liten skala byggandet av offentliga badstugor på den svenska landsbygden. Efter en långsam tillväxtfas uppfördes under perioden 1920-1949 tusentals nya badstugor. Därefter avtog byggandet snabbt. Samtidigt spreds budskap som ”Ett bad i veckan” och ”Bad är hälsa” till befolkningen.
Hushållning vid Falu koppargruva 1716–1724

Hushållning vid Falu koppargruva 1716–1724

Avhandling Gjutningens arenor tar fasta på de platser där man vid arkeologiska undersökningar funnit spår efter tillverkning av bronsföremål. Bronsålderns metallhantverk är förhållandevis lite studerat och det har varit oklart under vilka former bronshantverket organiserades i bebyggelsen och i samhället.
Retorik och praktik i Gestriklands hemslöjdsförening 1912–1930

Retorik och praktik i Gestriklands hemslöjdsförening 1912–1930

Med utgångspunkt i två svenska företagarfamiljer, Ekman och Wallenberg, undersöks familjens betydelse för företagets verksamhet under 1800-talets andra hälft fram till 1900-talets första decennier. Dels undersöks förhållandet mellan familj och företag för att åstadkomma framgång och kontinuitet och dels studeras arkivens roll för kunskapsproduktionen inom det företagshistoriska fältet.
Heliga Birgitta och medeltida predikanter publikanpassade budskap

Heliga Birgitta och medeltida predikanter publikanpassade budskap

En vanlig bild är att det svenska folkhemmets ”gyllene era” förde med sig höga straffskatter på höginkomsttagare. I själva verket uppvägdes de av konsumtionsskatter och arbetsgivaravgifter – som var högre i den nedre halvan av inkomstfördelningen, visar en ny avhandling i ekonomisk historia.

Annonser

Boken Norrköpings gatunamn
STS Alpresor Tidningar om historia & vetenskap

Dagens datum

  • Den 24 augusti 1904 dödförklarades den försvunne upptäcktsresanden Salomon August Andrée.