Forskning

Vad renoveringsprocesser kan berätta om museer

Vad renoveringsprocesser kan berätta om museer

Vad kan byggnadsmaterial och renoveringsprocesser berätta om museer? En ny avhandling studerar arkitektoniska och materiella förändringsprocesser vid nationalmuseer i norra Europa. Den bidrar också med en historisk studie av museet som renoverings- och byggplats.

Inredningsmåleri i hälsingegårdar 1750–1800

Inredningsmåleri i hälsingegårdar 1750–1800

En ny avhandling i kulturmiljövård undersöker inredningsmålningarna i gårdar i Hälsingland 1750–1800. Förutom byggnaderna har även målarna och de som mottog måleriet kartagts. Kunskaperna kan komma att hjälpa framtida konservatorer.

Estlandssvensk identitetsformering med visor som verktyg

Estlandssvensk identitetsformering med visor som verktyg

I en ny avhandling visas hur musik och i synnerhet visor bidragit till att skapa och uttrycka kulturell tillhörighet bland estlandssvenskar. I anknytning till detta undersöks vilka idéer som låg bakom formandet av ett gemensamt estlandssvenskt kulturarv.

Den privatägda trädgården i Sverige 1900–1930

Den privatägda trädgården i Sverige 1900–1930

Avhandlingen har den privatägda trädgården i Sverige under 1900-talets första årtionden i fokus. En trädgård för rekreation hade tidigare varit förbehållet de övre samhällsskikten, men genom egnahemsrörelsen och andra satsningar för mindre bemedlade fick fler tillgång till en egen täppa för både nytta och nöje.

Kärnsäkerhetens historia

Kärnsäkerhetens historia

Vatten krävs för att producera kärnenergi och förhindra olyckor, men teknikerna för att hantera allt vatten och ånga har inte fått mycket uppmärksamhet. I en ny avhandling studeras, ur ett historiskt perspektiv, hur dessa komponenter och deras risker hanterades och styrdes av nationella och internationella aktörer.

Familjehistoria, historieintresse och släktforsknings-upplevelser

Familjehistoria, historieintresse och släktforsknings-upplevelser

I en ny avhandling undersöks tre släktforskningsupplevelser som utgår från en svensk kontext och fungerar som exempel av det som på engelska kallas för public pedagogical spaces. Avhandlingen analyserar vilka narrativ som framträder och deltagarnas förhandlingar av dessa.

Framväxten av 1600-talets skolsystem

Framväxten av 1600-talets skolsystem

Skolorna i Sverige expanderade åren 1620–1649. Nya skoltyper introducerades, trivialskolor inrättades i flera städer och de första gymnasieskolorna. Sammantaget ökade antalet lärare och elever avsevärt i hela riket. Hur detta egentligen gick till behandlas i en ny avhandling.

Spiritismen i det sena 1800-talets Stockholm

Spiritismen i det sena 1800-talets Stockholm

Under det sena 1800-talet blev tron på andar på modet genom den så kallade spiritismen. Hur detta tog sig uttryck i Stockholm lyfts fram i en ny avhandling. Det blev aldrig några mängder av svenska spiritister, men det bildades olika spiritistiska sällskap och spiritismen var ett ämne som diskuterades flitigt.

Konstslöjdanstalten i Lund 1897–1932

Konstslöjdanstalten i Lund 1897–1932

Syftet med avhandlingen Textila konstmöten är att skapa förståelse för den textila konstens kunskapscirkulation med utgångspunkt från Konstslöjdanstalten vid Kulturen i Lund 1897–1932. Inriktningen är på dess historiska kontext, organisation och textila produktion.

Nya perspektiv på Fersenska upploppet 1810

Nya perspektiv på Fersenska upploppet 1810

I juni 1810 skakades Stockholm av ett blodigt upplopp. Begravnings-processionen för kronprins Karl August förvandlades till en våldsam konfrontation mellan massan och militären. Under oroligheterna dödades riksmarskalk Axel von Fersen. I en ny avhandling presenteras ett antal nya perspektiv på Fersenska upploppet.

Polska förintelseöverlevare i Sverige

Polska förintelseöverlevare i Sverige

I avhandlingen Afterlives undersöks judiska och icke-judiska polacker som överlevde den nazistiska förföljelsen och kom till Sverige 1945 som så kallade repatriander och som hade kopplingar till Polska källinstitutet i Lund.

Studieresor till Förintelsens minnesplatser

Studieresor till Förintelsens minnesplatser

Sedan millennieskiftet har studieresor till Förintelsens minnesplatser vuxit fram som en gräsrotsrörelse inom den svenska skolan, och bidragit till att omkring var fjärde svensk tjugoåring besökt museet Auschwitz-Birkenau. Trots omfattningen har arbetet med studieresorna tidigare varit obeforskat i Sverige.

Förlust av kulturarv kan kompenseras vid stora byggprojekt

Förlust av kulturarv kan kompenseras vid stora byggprojekt

Stora byggprojekt i gamla städer innebär ofta omvälvande ingrepp i livsmiljön för invånarna. I en ny avhandling analyseras två strategier för att hantera kulturarvet när grävmaskinerna rullar in: Bevara så mycket som möjligt av miljön eller också tillföra nya kulturvärden som kompensation.

Bönderna, örlogsflottan och den svenska staten

Bönderna, örlogsflottan och den svenska staten

En ny avhandling undersöker den svenska statsbildningsprocessen genom örlogsflottans ögon. Örlogsflottan var en central del i det svenska statsbygget och 1522–1640 genomgick organisation kring örlogsskeppen fyra större skiften. Statens behov tvingade fram förhandlingar med lokalsamhällets bönder.

Tillkomsten av Svenska litteratursällskapets arkiv

Tillkomsten av Svenska litteratursällskapets arkiv

I en ny avhandling analyseras tillkomsten av det arkiv som skapades inom Svenska litteratursällskapet i Finland 1885–1920. Undersökningen är en fallstudie som granskar arkivet som en del av det senare 1800-talets nationsbygge.

Kläder, ekonomi och politik i Virestad 1750–1850

Kläder, ekonomi och politik i Virestad 1750–1850

I avhandlingen Traditionella nyheter undersöks sambanden mellan ekonomisk, social och politisk utveckling och kulturell kontinuitet och förändring i Virestads socken 1750–1850. Det görs genom analyser av agerandet på sockenstämman, församlingens brev till kungen, bevarade kläder och bouppteckningar.

Jakt- och fångstgrupper i norr tillverkade stål för 2000 år sedan

Jakt- och fångstgrupper i norr tillverkade stål för 2000 år sedan

På över 40 olika platser i norra Sverige, Finland och Norge producerades avancerade järn- och stålföremål av jakt- och fångstgrupper för mer än 2 000 år sedan. De här upptäckterna av forskare vid Luleå tekniska universitet kan komma att ändra historieskrivningen och har nu publiceras i en ny avhandling.

Annonser

Browgame Cosmetics e-ville.com Julesweathers Apotek365 Zandvoort

Dagens datum

Den 16 juni 1952 sköts ett svenskt Catalinaplan ner av sovjetiska jaktplan när det letade efter den försvunna DC-3:an över Östersjön.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!