Prästerskapets undervisning kring hushåll, barn och äktenskap 1686–1770
Predikningar var ett av de viktigaste kommunikationsmedlen mellan präster och åhörare. De publicerades i postillor och i en ny avhandling undersöks vilka föreställningar om hushåll, barn och äktenskap som förmedlades i postillor 1686–1770.
Pilspetsar visar hur folk har rört sig under bronsåldern
I en ny avhandling i arkeologi studeras bosättningar och rörlighet bland jägar- och samlarsamhällena i norra Sverige under perioden 2000 f.Kr–0 med fokus på deras användning och hantering av sten.
Spiritismen i det sena 1800-talets Stockholm
Under det sena 1800-talet blev tron på andar på modet genom den så kallade spiritismen. Hur detta tog sig uttryck i Stockholm lyfts fram i en ny avhandling. Det blev aldrig några mängder av svenska spiritister, men det bildades olika spiritistiska sällskap och spiritismen var ett ämne som diskuterades flitigt.
Konstslöjdanstalten i Lund 1897–1932
Syftet med avhandlingen Textila konstmöten är att skapa förståelse för den textila konstens kunskapscirkulation med utgångspunkt från Konstslöjdanstalten vid Kulturen i Lund 1897–1932. Inriktningen är på dess historiska kontext, organisation och textila produktion.
Nya perspektiv på Fersenska upploppet 1810
I juni 1810 skakades Stockholm av ett blodigt upplopp. Begravnings-processionen för kronprins Karl August förvandlades till en våldsam konfrontation mellan massan och militären. Under oroligheterna dödades riksmarskalk Axel von Fersen. I en ny avhandling presenteras ett antal nya perspektiv på Fersenska upploppet.
Polska förintelseöverlevare i Sverige
I avhandlingen Afterlives undersöks judiska och icke-judiska polacker som överlevde den nazistiska förföljelsen och kom till Sverige 1945 som så kallade repatriander och som hade kopplingar till Polska källinstitutet i Lund.
Studieresor till Förintelsens minnesplatser
Sedan millennieskiftet har studieresor till Förintelsens minnesplatser vuxit fram som en gräsrotsrörelse inom den svenska skolan, och bidragit till att omkring var fjärde svensk tjugoåring besökt museet Auschwitz-Birkenau. Trots omfattningen har arbetet med studieresorna tidigare varit obeforskat i Sverige.
Förlust av kulturarv kan kompenseras vid stora byggprojekt
Stora byggprojekt i gamla städer innebär ofta omvälvande ingrepp i livsmiljön för invånarna. I en ny avhandling analyseras två strategier för att hantera kulturarvet när grävmaskinerna rullar in: Bevara så mycket som möjligt av miljön eller också tillföra nya kulturvärden som kompensation.
Bönderna, örlogsflottan och den svenska staten
En ny avhandling undersöker den svenska statsbildningsprocessen genom örlogsflottans ögon. Örlogsflottan var en central del i det svenska statsbygget och 1522–1640 genomgick organisation kring örlogsskeppen fyra större skiften. Statens behov tvingade fram förhandlingar med lokalsamhällets bönder.
Tillkomsten av Svenska litteratursällskapets arkiv
I en ny avhandling analyseras tillkomsten av det arkiv som skapades inom Svenska litteratursällskapet i Finland 1885–1920. Undersökningen är en fallstudie som granskar arkivet som en del av det senare 1800-talets nationsbygge.
Kläder, ekonomi och politik i Virestad 1750–1850
I avhandlingen Traditionella nyheter undersöks sambanden mellan ekonomisk, social och politisk utveckling och kulturell kontinuitet och förändring i Virestads socken 1750–1850. Det görs genom analyser av agerandet på sockenstämman, församlingens brev till kungen, bevarade kläder och bouppteckningar.
Jakt- och fångstgrupper i norr tillverkade stål för 2000 år sedan
På över 40 olika platser i norra Sverige, Finland och Norge producerades avancerade järn- och stålföremål av jakt- och fångstgrupper för mer än 2 000 år sedan. De här upptäckterna av forskare vid Luleå tekniska universitet kan komma att ändra historieskrivningen och har nu publiceras i en ny avhandling.
Patent- och Registreringsverkets jubileumsutställning 1941
År 1941 firade Patent- och Registreringsverket 50 år som självständig myndighet. En viktig del av firandet var en utställningen Idé – Patent – Produkt på Tekniska museet. I en ny avhandling studeras hur utställningen användes för att främja patentverket och dess synpunkter.
Rekonstruerat medeltida manuskript ger inblick i prästers berättarteknik
Ett av de viktigaste teologiska verken som heliga Birgittas biktfader magister Mathias lämnade efter sig vid sin död 1350 är Alphabetum distinccionum. Eftersom endast en fjärdedel av verket bevarats till vår tid har man inte vetat så mycket om innehållet, men tack vare nya forskningsmetoder och digitaliseringen av arkivmaterial har verket nu rekonstrueras.
Tidningen Starlet 1966–1996
Ett tjejligt rum är en ny avhandling i etnologi som studerar tidningen Starlet 1966–1996. Den svenska tjejtidningen har kommit att bli en del av svenska tjejers kulturhistoria och kulturarv, men har inte behandlats vetenskapligt tidigare.
Paleoklimatologins historia under efterkrigstiden
I en ny avhandling studeras paleoklimatologins historia 1945–1990. Den följer två typer av ”klimatarkiv” – iskärnor och borrkärnor från havsbottnen som har använts för att rekonstruera klimatförändringar över lång tid.
När dansen blev modern
En ny avhandling i dansvetenskap undersöker hur scenisk dans i Sverige blev modern mellan 1930 och 1960. Perioden karakteriseras av förändringar där relationen mellan modernitet och tradition var närvarande. I den etablerade danshistorieskrivningen brukar relationen presenteras som estetiska brott mot tidigare traditioner.
Historieundervisningen i en mångkulturell värld
Elever i dagens skola lever i en tid präglad av kulturell mångfald och rörelser av människor, vilket ställer samhället inför utmaningar. En ny avhandling visar att historia som skolämne har något värdefullt att tillföra för att rusta elever att förstå och orientera sig i en mångkulturell värld.
Befästningskonst under folkvandringstid och vendeltid
Upptagandet av kallmurningsteknik inom krigets arkitektur är en av de viktigaste innovationerna i den svenska befästningskonstens utveckling. I en ny avhandling studeras hur den kallmurade borg- och befästningstraditionen utvecklades i östra Sverige 375–750 e.Kr.
Nomad- och sameskolans utbildning
Frågor om hur läroplaner har inverkan på identitetsskapande för samer är del av en ny avhandling av Charlotta Svonni vid Umeå universitet. Svonni undersöker läroplaners specifika innehåll för samisk undervisning från 1950-talet fram till 2010-talet.