Forskning

Under början av 1900-talet var läroverken vägen till vidare akademiska studier och till en hög samhällsposition. Att bli relegerad kunde därför få stora konsekvenser för de ungdomar som mötte detta öde. En ny avhandling undersöker bestraffningssystemet vid de högre läroverken 1905–1961 utifrån förvisningsstraffet som prisma.

Argumentationsövningar på latin, disputationer, var viktiga inslag i den svenska gymnasieskolan från 1600-talets början ända in på 1800-talet. Likaså var de tryckta avhandlingarna, dissertationerna, viktiga som medel för att knyta kontakter och skapa nätverk. Det visar en avhandling som granskat svenska gymnasieavhandlingar.

Mellan 1870 och 1930 sjönk barnafödandet i Sverige från cirka 4,5 till 1,8 barn per kvinna. Detta var en konsekvens av att gifta par använde sig av barnbegränsning i en högre utsträckning än någonsin förut. Denna ökade användning av barnbegränsning spreds i sociala nätverk, mellan grannar eller mellan medlemmar i folkrörelsen, visar en ny avhandling.

En ny avhandling belyser de svenska befästningar som belägrades under åren 1702–1710 i stora nordiska kriget. Studien visar att det svenska befästningssystemet vid början av stora nordiska kriget var behäftade med allvarliga strukturella fel, framför allt var att befästningarna var byggda vid platser som inte direkt kunde nås från Östersjön.

Åderlåtning, teorin om att smittor spreds via luftburna ångor och klimatmedicin var under 2 500 år tre grundpelare i västerländsk medicin. Men så under ett par decennier under 1800-talets mitt – långt innan den vetenskapliga medicinen slagit igenom – försvann de. Alla tre samtidigt. Inte för att de motbevisats eller för att annan medicin framstod som mer effektiv, utan av helt andra skäl. Vilka?

”Mot lärdomens topp”. Så formulerades ambitionen att bli professor av en av de få som nådde målet. Denna avhandling är en kollektivbiografi över deltagarna i denna akademiska tävlan i Sverige under 1900-talets första hälft, med tonvikt vid dem som disputerat för doktorsgraden i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen.

I avhandlingen Allianser och illusioner framhålls hur ett korporativt samarbete mellan socialdemokratiska regeringar och LO format viktiga delar av den svenska skattepolitiken fram till 1991.

Avhandlingen Health, cattle and ploughs behandlar hur övergången till att främst utnyttja boskapens sekundära produkter (såsom mjölk, dragkraft, gödsel och ull) i stenålderns slutskede och bronsålderns början har påverkat människans hälsa.

Även om den största delen av de svenska runinskrifterna ristades under vikingatiden utgjorde runorna ett levande skriftsystem under hela medeltiden. I en ny avhandling behandlas för första gången det svenska medeltida runmaterialet som helhet. De använda runformerna har inventerats, deras bruk har kartlagts och använts för att dra slutsatser både om dåtidens talade språk och om skriftspråkets utveckling.

En ny avhandling undersöker kulturell anpassning bland kust- och skärgårdsbor i sydvästra Finlands och Ålands skärgård. Olika skärgårdsområden jämförs med varandra för att identifiera regionala skillnader och tidsmässiga förändringar 1700–1900. Undersökningen baseras på 315 bouppteckningar som transkriberats och delvis preparerats för databehandling.

I en ny avhandling undersöks framväxten av tillfälliga utställningar på Nationalmuseum 1866–1966. Denna utställningsform dök upp på konstmuseerna under 1800-talets slut som del av en mer publiktillvänd diskurs och i dag betraktas de som en integrerad del av museiverksamheten. Men så har det inte alltid varit.

Avhandlingen Låtsaskrigen belyser krigsspelens långa historia. Undersökningen löper över 200 år och visar hur förvånansvärt mycket i krigsspelen som är sig likt trots den omfattande tekniska utvecklingen på området.

Hur var det senmedeltida svenska riket militärt organiserat och hur förändrades samhällets militära institutioner under perioden 1450–1550? I avhandlingen I rikets tjänst studeras den tidigmoderna statens framväxt i Sverige genom att undersöka den militära utvecklingen under denna period.

I det stora projektet Svensk stad, som publicerades på 1950-talet, studerades den svenska stadsmiljöns historia mellan 1845 och 1945. Nu kartläggs och tolkas projektet historiografiskt i en ny avhandling, som bland annat visar projektets ambitioner att utveckla metoder för efterkrigstidens stadsplanering.

I en ny avhandling undersöks hur gruvarbetarstrejken 1969–1970 görs meningsfull i minnen och berättelser från dess deltagare och från aktörer inom strejkens solidaritetsrörelse. Avhandlingen visar att de historiska aktörernas egna bidrag kan användas för att skapa ny kunskap om en av det sena 1900-talets viktigaste händelser.

Hur har människor i Sverige beskrivit sin omvärld historiskt? Hur har man värderat olika typer av kunskap och hur har man förklarat nya och okända delar av världen? I en ny avhandling studeras geografiska omvärldsuppfattningar under 1600-talet och visar på ett rikt material av kartor och reseberättelser som beskriver en gammal, en ny och en okänd värld.

Osteoarkeologiska fyndmaterial påverkas av många olika faktorer och processer, från mänskliga jakt- och konsumtionsmönster till nedbrytningsprocesser och diagenetiska förändringar. Osteologiskt material på sex mesolitiska lokaler har undersökts i relation till produktionen av ben- och hornföremål.

En avhandling om det medeltida målsmanskapet kastar nytt ljus över relationen mellan man och hustru. Svenska kvinnors juridiska ställning på 1300- och 1400-talen var starkare än vad man i dag föreställer sig.

Kyrkobyggnader från 1100-talet är ett viktigt arkeologiskt källmaterial för tolkningar av arkitekturen eftersom det saknas specifika skriftliga källor från den tiden. Genom att datera virket i taken och undersöka fem kyrkor i Västergötland har den tidigmedeltida arkitekturen blivit synlig i en ny avhandling. Det handlar om våra allra äldsta rum.

I avhandlingen Fångna i begreppen? görs en organisationsöverskridande studie av begreppet revolution i svensk socialistisk press mellan åren 1917 och 1924. Det huvudsakliga syftet är att begreppshistoriskt analysera arbetarrörelsens förhållningssätt till begreppet revolution.