Böcker

Årtusendens byggnadssätt med inre rader av bärande stolpar avlöstes under vikingatiden successivt av hus med bärande ytterväggar, först med ramverk och senare med knuttimring. Boken beskriver och analyserar dessa förändringsprocesser i Östra Mellansverige under perioden 750–1100.

Den 19 april 1940 grep svensk polis den brittiske affärsmannen Alfred Rickman som misstänks vara ledare för en brittisk sabotageliga i Sverige. Den s.k. Rickmanligan hade som mål att utföra attentat mot tyska intressen på svensk mark. Under den följande rättegången avslöjades chockerande detaljer om ligans långt framskridna planer – till och med datumet var redan bestämt.

Under 1960- och 70-talen skedde en dramatisk ökning av den kvinnliga arbetskraften på den svenska arbetsmarknaden. En viktig drivkraft i utvecklingen och omdanandet av familj och arbetsliv var den statliga arbetsmarknadspolitiken. Hemmafruarna skulle ”aktiveras”, ta anställning och den manliga försörjarmodellen skulle fasas ut. Men hur gick det till när kvinnorna skulle lockas till förvärvsarbete istället för hemarbete?

Stadsbilden är själva bilden av staden Göteborg: av bebyggelsen och parkerna, av den yttre skepnaden av rikets andra stad. Stadsbilden – hus och utomhus. Hundra år i Göteborg visar hur husen, kvarteren och stadsdelarna vuxit fram i samklang med geografin och naturen. Betoningen ligger på tiden 1900 fram till våra dagar.

Så bodde officerarna handlar om arkitektur, byggnadsvård och tidslösa typhus, de flesta med sexdelad planlösning. Boken skildrar också officerarnas familjer och deras ekonomiska och sociala villkor, som visar den rotlöshet och osäkerhet som präglade yrket. 1700-talets främsta arkitekter fick i uppdrag att rita boställen åt kaptener, ryttmästare och majorer. Genom att ritningarna kan vi i detalj följa arkitekternas tankar bakom de bostadskonventioner som påverkat oss.

Antologin Vi drack vårt kaffe på toaletten består av ett urval berättelser från en minnesinsamling om gamla och nya yrken. Titeln är hämtad från en av bokens berättelser om hur skrivbiträdena på ett kontor på 1950-talet dukade upp kaffet på damtoaletten eftersom de inte fick fika på arbetstid. Risken att bli påkomna var minimal eftersom alla chefer var män.

Sverige var länge ett av Europas fattigaste länder, men genom kolonilotter och egnahemsrörelsen skulle även de mindre bemedlade få en plats att odla sin mat på. Under 1800-talet ordnade också arbetsgivare så att deras anställda fick odlingslotter. När funktionalismen slog igenom på 1930-talet blev köken små. Vi skulle inte längre behöva odla vår mat själva utan kunde köpa den färdig i snabbköpet.

Vid sekelskiftet 1900 lades grunden för ett självklart inslag i vårt moderna liv: reklambilden. I Den magiska spegeln undersöker Leif Runefelt idealbilder av kvinnan i annonserna i denna den svenska bildsatta annonsens genombrottstid.

Vintern 1885 förklarade en grupp stockholmskor krig mot korsetten – plagget som fick symbolisera det modeslaveri som de menade hindrade kvinnor från att engagera sig i offentligheten. Snart hade en dräktreformrörelse skapats som krävde kvinnors rätt att klä sig mer praktiskt och hälsosamt.

“Svenskt kulturarv kan man tänka på som ett slags mentalt universum. Ett inre landskap av berättande som ständigt förändras, från mormors läsning i folkskolans läsebok till digitalt berättande i dag. Jag har runt om i landet mött människor som berättar om sina hemtrakter. Vid kulturföreningar, bygdegårdar, bibliotek och museer har de visat mig minnen de vårdar och historier de håller vid liv”, skriver Maja Hagerman.

Med fördraget i Bärwalde 1631 ingick Frankrike och Sverige en överenskommelse att Sverige mot betalning skulle delta i det pågående kriget mellan katolska och protestantiska stater i Tyskland. Avtalet blev det första i en lång rad subsidieavtal mellan de två länderna under 166 år. Svante Norrhem kartlägger i Mercenary Swedes relationen mellan Frankrike och Sverige genom att belysa de konkreta villkoren och förhandlingarna.

Klockorna på de svenska kungliga slotten tickar på och kan berätta fantastiska historier. Om tiden, Chronos, om förgyllda timglas, om strålande stjärnbilder och om livets förgänglighet klockorna är som spännande bilderböcker. Tittar vi närmare på dem där de står, ofta omgivna av kandelabrar eller urnor och med en bakgrund av en förgylld spegel, kan vi upptäcka en hel värld. I Slottstid beskrivs de olika uren och deras bakgrund i text och bild.

Forskningsprogrammet “Kulturarv, landskap och identitetsprocesser i norra Fennoskandien 500–1500 e. Kr.” har sedan 2012 undersökt norra Norrlands kustområden. Nya pusselbitar visar hur landskapet formades av fiskare, jägare, renskötare och bönder i relation till identitetsprocesser och samhällsförändringar under nära 1 000 år.

För 300 år sedan, sommaren 1719, drog 200 ryska fartyg med 20 000 soldater in i Stockholms skärgård. På kort tid ödelades närmare tusen gårdar. Hela hemman och skogen sattes i brand. Skördar förstördes. Människor torterades. Kvinnor våldtogs. 10 000 människor blev utblottade och hemlösa.

Det har blivit allt mer populärt att ha en så kallad bucket list, alltså en lista över sådant som bör göras och hinnas med innan det är för sent. Reseguiden och inspirationsboken 505 svenska platser du måste se innan du dör erbjuder en lista över platser i Sverige, platser som du kanske aldrig hört talas om eller av någon anledning aldrig kommit till.

Karin Månsdotter var den första kvinnan av folket som blev drottning av Sverige. Hon växte upp som bondflicka i Uppland, fick drömprinsen och hela kungariket. I historien målas hon ofta upp som “söta lilla Karin” – ett eftermäle David Lindén vill ändra på med boken Karin Månsdotter. Drottningens revansch.

I slutet av 1970-talet fann polisen runt 300 konstverk, gömda under golvplankor och i låsta garderober. Det största enskilda beslaget av förmodat förfalskad konst i svensk kriminalhistoria. I den påföljande rättegången konstaterades att åtminstone 112 tavlor var förfalskade. Dessa skulle egentligen ha bränts, men bevarades i undervisningssyfte och finns ännu kvar i det gamla polishusets källare i Jönköping.

I boken Sverige-Marocko får läsaren slå följe med en rad svenska sändebud som förde ”fredsgåvor” till sultanen Sidi Mohamed i Marocko, han som kallade Gustav III sin ”bäste vän”. En komplex och intressant bild från denna tid framträder och ger en bakgrund till dagens svenska förbindelser med detta muslimska land med dess förankring i Medelhavskulturen.

I guideboken Upptäck Visby presenteras byggnader och platser runt om i staden. Läsaren får veta mer om de historiska händelser som ligger till grund för dagens Visby. Här finns läsning om ringmuren, ruiner, hus och stadsdelar, den gröna miljön och hur folk levde och dog under århundradena. 

Stig Ahlgren (1910–1996) var en av 1900-talets främsta svenska skriftställare, journalist och kritiker, inflytelserik och hänsynslös. Verksam inom den socialdemokratiska pressen fram till 1946 då han köptes över av Bonniers till Veckojournalen, och förlorade sin auktoritet över en natt.