Böcker

Historien bakom Norrköpings kvartersnamn

Boken Norrköpings kvartersnamn berättar om ålder och bakgrund till namnen på Norrköpings drygt 1 300 kvarter som kan berätta mycket om stadens historia. De äldsta kvartersnamnen tillkom i början av 1700-talet när staden byggdes upp igen efter ryssarnas härjningar. Namnen speglar i hög grad den tidens Norrköping.

Lydia Wahlström – en central figur i kvinnorörelsen

I den första biografin över en av centralgestalterna i den svenska kvinnorörelsen får läsaren ta del av Lydia Wahlströms liv med dess många höjdpunkter: hon var den fjärde kvinnan som disputerade i Sverige, ledare för kvinnornas rösträttskamp, fick titeln professors namn år 1939 och var frontfigur för demokratiska värden under 1930- och 40-talen. Talarstolen liksom katedern var hennes älsklingsplatser.

Birkas skepp

Vikingatiden i Skandinavien började samtidigt som Birka grundades. Nordbornas skepp hade utvecklats och förbättrats i samspel med den ökande sjöfarten. Boken sätter in Birkas skepp i en omvärld av handelskontakter, den värld som skeppen rörde sig i. Birka framstår som en betydande sjöfartsstad i ett närmast världsomspännande handelsnät.

En bok om svenska pinnstolar

I boken Träsmak berättas för första gången den svenska pinnstolens uppkomst och utveckling. Det blir en resa genom tid och rum, från Småland på 1850-talet fram till idag, där läsaren möter formgivare, arbetare och fabrikörer som på olika sätt har utvecklat pinnstolen.

Lustenbåtarna på Klarälven

Under lång tid var flottningen en av de största industrierna i Sverige och sysselsatte som mest ett par tusen personer om året bara i Värmland. Lustenbåtarna som användes för bogsering av virke från Deje till Karlstadsområdet kom att bli karakteristiska för flottningen på Klarälven, som var Sveriges sista flottled. Här flottade man ända fram till 1991.

Gustav Vasa – en furste bland furstar

Han var adelsmannen som blev kung, katoliken som blev protestant och regenten som lade grunden till det moderna Sverige. Eftervärlden känner honom som Gustav Vasa – även om han själv aldrig kallade sig något annat än Gustav Eriksson. Historikern Olle Larsson har skrivit en ny biografi över 1500-talsfursten.

Brutal arkitektur

Sverige brutal är boken om arkitekturen som vi älskar att hata. Många har förfasat sig över det som byggdes i Sverige på 1960- och 1970-talen. Sorgen över det gamla och invanda som försvann grumlade länge blicken. Andra anser att dessa årtionden i själva verket rymmer många byggnader som är både funktionella, välbyggda – och fyllda av säregen skönhet.

Johan Skytte – stormaktstidens läromästare

Johan Skytte (1577–1645) var Gustav II Adolfs lärare, riksråd, diplomat och generalguvernör över svenska Livland. Han reformerade det svenska utbildningssystemet och var den förste som myntade ordet politik på svenska språket.

Född slav – död fri?

Trumpetaren och ”morianen” Richard Abrahamsson föddes i Boston, troligtvis 1764. Han kom till Sverige och rekryterades till Hertig Karls livregemente. Hans öde bidrar med kunskap till den föga utforskade historien om tidigt anlända afrosvenskar. Richard fick flera barn i två äktenskap, som kom att förena sig med andra minoritetsgrupper.

Den svenska Saarbataljonen

En svensk militärstyrka, Saarbataljonen, lämnade landet alldeles före jul 1934 för att i tyska Saar, gränsande till Frankrike och Luxemburg, ingå i en internationell fredsbevarande styrka. Om här skulle uppstå oroligheter i samband med en folkomröstning fanns det en överhängande risk för ett nytt krig.

Svenska Akademiens modernisering 1913–1977

Här är berättelserna om vad som skedde med Svenska Akademien internt och externt under de fyra ständiga sekreterarna som styrde under drygt sex decennier, 1913–1977: Erik Axel Karlfeldt, Per Hallström. Anders Österling och Karl Ragnar Gierow. Under denna tid började Börshuset användas av Akademien. Anders Zorn skänkte Gyldene Freden till Akademien, av vilket också följde det stora Bellmanspriset. Karlfeldt sörjde för ett bättre arbetsklimat i själva Akademien.

Sverige och kriget 1939–1940

Den första delen av Henrik Berggrens trilogi Landet utanför skildrar hur kända och mindre kända svenskars liv gestaltade sig under andra världskrigets första år. Framställningen går fram till den mörka sommaren 1940 då de tyska arméerna stod segerrika på den europeiska kontinenten och endast Storbritannien kämpade vidare.

Trettioåriga kriget

För 400 år sedan utbröt trettioåriga kriget. Det tysk-romerska riket slets snart sönder av maktkamp och religiösa konflikter. I denna bok av en tysk författare kontrasteras de berömda fältslagen mot den nöd som drabbade civilbefolkningen i Europas härjade byar och städer.

Järnbergen i Tylöskogen

I mer än tusen år har människorna i nordvästra Östergötland levt och haft sin utkomst av de olika naturresurser skogarna gett. Den viktigaste var järnet. Områdets kulturhistoria skildras i boken Järnbergen i Tylöskogen.

Sveriges historia – från forntid till nutid

I elva kapitel, ett för varje sekel, får vi i boken Sveriges historia läsa om det som skapat dagens moderna Sverige – från vikingatåg och medeltida fejder till 1900-talets folkhem.

Mitt 70-tal

Fotoboken Mitt 70-tal bjuder på en kavalkad av återblickar och skildrar det bästa och mesta av 1970-talet. Det här var årtiondet då hela världen drabbades av lågkonjunktur och oljekris. Hemma i den bruna manchestersoffan njöt man av färg-tv och fängslades av Familjen Macahan och Ingemar Stenmarks lysande framgångar. 

Astrid Lindgrens år som förläggare och chef

Under 24 år var Astrid Lindgren chef för Rabén & Sjögrens barnböcker. När hon började 1946 var Rabén & Sjögren ett litet förlag, på randen till konkurs. Efter bara några år var det Nordens ledande barnboksförlag. Hon var den första specialiserade barnboksredaktören och hon blev en av de skickligaste förläggarna i den svenska förlagshistorien.

Kvinnor i heliga Birgittas fotspår

Heliga Birgitta avled 1373 och kanoniserades 1391. Redan under livstiden var hon omtalad för sina uppenbarelser och sin undergörande förmåga och känd över nästan hela Europa. Litteraturen om heliga Birgitta är mycket omfattande, den om hennes efterföljare däremot sparsam.

Myntfynd från Gästrikland och Hälsingland

Myntfynd från Gästrikland och Hälsingland är den fjortonde volymen i serien Sveriges mynthistoria – Landskapinventeringen. Den presenterar samtliga för Kungl. Myntkabinettet kända myntfynd socken för socken i de båda landskapen.

Svenska Släktkalendern 2018

Svenska Släktkalendern 2018 innehåller 32 släkter, över 400 artikelsidor  med genealogisk information. Temat i årets utgåva är politik och den innehåller bland andra Kerstin Hesselgren, syskonen Kurdo Baksi och Nalin Pekgul (född Baksi), Gunnar Heckscher, Gunnar Myrdal, Karin Söder (född Bergenfur) samt Bertil Ohlin och hans dotter Anne Wibble (född Ohlin).

Annonser