Jan-Olof Strandbergs skådespelargärning spände över sex decennier på landets stora scener. Han var skådespelaren, men också både chef för Dramaten och mångårig företrädare för skådespelarfacket. Han framträdde som recitatör och uppskattad tolkare av Birger Sjöbergs visskatt.

År 1818 blev den franske generalen Jean Bernadotte svensk kung med namnet Karl XIV Johan. Han har följts av sex söner och sonsöner. Familjen Bernadotte. Makten, myterna, människorna visar vad den kungliga släkten har betytt för Sverige – politiskt, ekonomiskt och kulturellt – från Karl Johan till dagens Victoria, Carl Philip och Madeleine.

De tio folkminnesstudierna i Trolldom, mord och mirakel ger inblickar i en magisk värld där allt kan hända. Här kan vi bland annat läsa om tjuvljuset som gör att sovande människor inte vaknar, om ormbunken som blommar på midsommarnatten och om den illasinnade månaden Mars, som gärna skulle vilja vara kallare.

Lars Johan Hierta var en ovanligt verksam person under ett halvt sekel av 1800-talet. Han var orädd publicist och ägare av Aftonbladet, satt i mer än 40 år i riksdagen, startade en rad företag inom olika branscher, och umgicks med kulturpersoner såsom Carl Jonas Love Almqvist och Jenny Lind.

Nötkreaturens betydelse för människan kan inte överskattas. Nio forskare skriver här om nötkreaturens historia, om kor och arkeologi, om sjukdomar och djurvälfärd, om kornas viktiga roll i bondesamhället, om kommandorop till oxar och om vad som hänt med djurhållning och avel under de senaste årtiondena.

Beundrad och hatad – under sina år i den svenska maktens centrum fick Olof Palme känslorna att svalla, både bland meningsmotståndare och motståndare. Han kallade sig “demokratisk socialist” och rörde sig världsvant bland utländska potentater, men på hemmaplan mötte han ofta vass kritik. I denna biografi skildrar Dick Harrison en av Sveriges mest inflytelserika politiker i modern tid.

Att bygga en stad – Stockholm under 800 år skildrar planeringen av Stockholm från medeltid till vår egen tid. Här träder insikten fram att allt som är skapat av människohand måste utgå från tidens förutsättningar och ideal. 

Boken Svenska kvinnliga pionjärer lyfter fram fyrtio kvinnor som har kämpat för det de trott på och känt passion för. Här finns kvinnor som har vågat se sig in på yrkesområden som har varit typiskt manliga, inte tvekat för branta uppförsbackar och satt spår i historien. 

Från armborst till plakat är en bok om människor och händelser hämtade ur Kalmar läns historia och dess tidsram sträcker sig från början av 1500-talet till första hälften av 1900-talet. Det är naturligtvis ett urval. En grundtanke har dock varit att dels omfatta nämnda tidsperiod, dels geografiskt täcka in hela Kalmar län.

I del 1 av Landet utanför skildrades Sverige under det första dramatiska krigsåret. I den andra delen i Henrik Berggrens trilogi sträcker sig handlingen från den mörka hösten 1940 till slaget om Stalingrad hösten 1942.

Var han vild och brutal? Den klassiska bilden av vikingen skapades på 1800-talet – under en av Sveriges mest dramatiska tider. Hur kunde det komma sig att vikingatidens människor – tusen år senare – blev representerade av en bild som i många avseenden är deras motsats? Vem uppfann vikingen? Och hur gick det till?

Högerpolitikern och sjuksköterskan Bertha Wellin var en de fem första kvinnliga riksdagsledamöterna. Hon hade inte deltagit i rösträttskampen och hon tog avstånd från kvinnorörelsen. Men hon var också radikal och bröt mot sin tids normer – bland annat genom en livslång relation med en annan kvinna.

Boken Broarna över Stockholms vatten är en rikt illustrerad kulturhistoria om stadens många broar. Från medeltidens enkla spänger mellan Södermalm och Gamla stan till nutidens nyinvigda Guldbro.

Ulla Winblad har gått till historien som fiktiv gestalt i Bellmans rika sångskatt. Svartlockig, yr, dekolleterad och evigt ung är hon sinnebilden för sinnlighet, supande och stockholmskt 1700-tal. Varje epok har skapat sin egen bild av henne: kokett, förförisk, försupen, tragisk, trotsig. Men vem var verklighetens Ulla Winblad?

Under perioden 1850–1920 utvecklades Sverige till en industrination. Industrialiseringen medförde att kreditmarknaden och bankväsendet moderniserades. Vid industrialiseringsprocessens inledning bildades ett utvecklingsblock kring handeln, industrin, kommunikationerna samt kredit- och bankväsendet. Kring affärsbankerna skapades så småningom sfärer av anknutna företag.

En försvunnen Stockholmsfabrik i bild vid sekelskiftet 1900 beskriver Rörstrands porslinsfabrik och tillverkningsprocessen från sent 1800-tal till nedläggningen vid slutet av 1920-talet. Boken har sitt upphov i en gåva till Rörstrand museum av ett fotoalbum med 42 bilder från Rörstrands fabrik och verkstäder 1895–1915 samt bilder ur olika museisamlingar.

Det var en revolution när den unga generationen kvinnor på 1970-talet gick ut i yrkeslivet och bröt med det gamla hemmafruidealet. Och det väckte en strävan efter jämställdhet och självständighet. Samhället hade inte längre råd att avstå från kvinnors kompetens och förmåga att göra betydande insatser för utvecklingen. Skatteintäkterna från kvinnornas lönearbete var nödvändiga för att folkhemsvisionen skulle kunna bli verklighet.

I Riddarna och deras värld får vi följa riddarna från vaggan till den ofta tidiga och våldsamma graven. Vi besöker dem i borgen, i krig, på tornering, i ordenssalen och i möten med såväl fiender som sköna damer. Det visar sig att deras leverne skilde sig gan­ska drastiskt från populärkulturens bild.

Taggtrådskust handlar om en mycket speciell försvarslinje. Byggd med stor brådska under 18 månader, vid andra världskrigets början. Linjen sträcker sig längs den skånska och blekingska kusten och fick namnet Skånelinjen, även känd som Per-Albinlinjen. Boken tar upp det mest om linjen fram till i dag och innehåller en komplett redovisning av samtliga värn, 1 063 stycken.

Hur ska historia bedömas? Vad är målen med historieundervisningen och vad är det som behöver bedömas? Vilka utmaningar finns kring att bedöma i just historia? Det är frågor som diskuteras i en ny bok om bedömning i historieämnet. Länge har frågorna stått i skymundan men nu är det dags att de lyfts, anser forskare.