Böcker

Vilka samhällstjänster bör vi gemensamt ta ansvar för? Vem ska sköta exempelvis skatteindrivning, kollektivtrafik och äldreomsorg för det allmännas räkning? Motsättningen mellan egennyttan och det allmänna bästa har diskuterats under långa tider. Med utgångspunkt i Stockholmspolitiken visas här hur konflikterna om detta evigt aktuella ämne har tett sig under 400 år.

Det här är en biografi över ett hemligt liv. Om passioner, spioner, kärlek och krig, om resor, svek, ömhet och samvaro. Om ett liv mellan första och andra världskriget. De två som så omsorgsfullt håller sina liv hemliga är Verner von Heidenstam och hans största och sista kärlek, danskan Kate Bang.

Gunnar Wetterberg skildrar hur träden vandrat in, markens mysterier, samspelet mellan människan och skogen, skogens kluriga gubbar, de stormrika träpatronerna och skogsägarnas sammanslutningar. Han gräver i medeltidens sågkvarnar, massaindustrins genombrott och skogens framtid som kolsänka och oljeparentesens slut.

I Strängnäs höjer sig Roggeborgen med Roggebiblioteket över Mälaren. Nu presenteras bibliotekets långa historia i en ny antologi som utkommer med anledning av att det gått 50 år sedan Roggebiblioteket blev en del av Kungliga Biblioteket.

Journalisten Martin Andersson ger i Malmö då och nu en bildrik och nostalgifylld skildring av Malmös historia. Boken innehåller trettio texter – i en eller annan form tidigare publicerade i Sydsvenskan. Texterna spänner över epoker och tar upp olika platser och byggnader i Malmö.

Aronsberg och Kronoberg, Kungsholmens två ålderdomliga och judiska begravningsplatser, är utgångspunkten för denna skildring av det judiska Stockholm. Under 100 år, från slutet av 1700-talet till slutet av 1800-talet, får vi följa såväl den svenska statens inställning till judisk invandring, som många av de invandrade personernas öden.

Kartornas historia är en resa från stenåldersmänniskornas mystiska symboler fram till GPS och Google Earth i en berättelse om vetenskap och världsbilder, konst och teknologi, makt och ambitioner, praktiska behov och drömmar om det främmande. Utvecklingen i Norden – under lång tid en vit fläck på kartorna – löper som en röd tråd genom boken.

Arbete för livet bygger på djupintervjuer med tjugo kvinnor födda i början av förra seklet och från olika samhällsklasser, arbetsområden och bostadsorter. De berättar om livet, uppväxten, arbetet hemma och förvärvslivet, och om hälsan. Berättelserna speglas mot 1900-talets stora samhällsförändringar särskilt när det gäller kvinnors rättigheter och villkor.

Varför vann Sverige kriget mot Danmark 1710? Efter Sveriges nederlag vid Poltava 1709 såg Danmark sin chans att återerövra Skåne, som nesligen förlorats efter freden i Roskilde 1658. Men man lyckades inte, trots många år av förberedelser och en splittrad och decimerad svensk armé.

Ända från Gustav Vasas tid fram till 1800-talets mitt var folk på resa ålagda att kunna visa vilka de var och att de hade ett godtagbart skäl för sin färd. Staten såg det som sin rätt att kontrollera och övervaka hur svenskar och utlänningar rörde sig inom riket och över dess gränser. Vilka var motiven bakom kontrollbehovet? Hur fungerade de tidiga dokumenten och vad skilde den tidens pass från vår tids?

År 1915 skickade Svenska Röda Korset ut friherrinnan Anna Linder och akademikern Sven Hedblom till Ryssland och Sibirien. Uppdraget var att lindra nöden och lidandet för krigsfångarna från Tyskland och Österrike–Ungern. De följdes så småningom av 75 andra svenska delegater och över 1 000 järnvägsvagnar med nödhjälp.

Till minne av livet är en antologi om kyrkogårdar och begravningsplatser i Stockholms stift. Om historia, begravningsskick och seder i förändring. Om det mångkulturella och mångreligiösa Stockholm och om det gröna kulturarv kyrkogårdarna förvaltar.

Varför förekommer fattigdom? Är fattigdomen något givet eller går den att reformera bort? Vilka reformer är mest verksamma och vilka värderingar bygger de på? Bedöma och åtgärda fattigdom tar sin utgångspunkt i det turbulenta sekelskiftet 1900 och blickar både bakåt och framåt för att kartlägga hur olika idéer fortlevt.

Vad har berömdheter som Elin Wägner, Ture Nerman, Jules Verne, William Faulkner gemensamt? Jo, de debuterade i barntidningar. Många är de som August Strindberg, Ivar Lo-Johansson och Bo och Margareta Strömstedt i unga år stolta prenumererat på en egen tidning. Barnpressens bidrag av erkända författare och konstnärer är omöjliga att överblicka och nästan alla barntidningar rymmer sådana numera bortglömda inslag.

Ernst Brunners Likt ett skeleton är den första historiska biografin om Johan Helmich Roman, Sveriges ende store aktör på 1700-talets europeiska musikscener. Sju år gammal visades han fram vid hovet som musikaliskt underbarn. Efter sin död föll han i glömska. Bildporträtt saknas helt och personbeskrivningarna begränsas till en försvunnen självbiografi.

Kunde man se Malmö från ovan utan flygplan vid förra sekelskiftet? Vad kan utläsas om staden ur Malmö-tidningarnas förstasidor den 13 februari 1902? Hur såg stadens tidige fotograf Carl de Shàrengrad på stadens topografi? Vem var Skånes och Malmös första kvinnliga yrkesfotograf Hilda Sjölin? I denna bok ges svar på dessa och andra frågor som rör annorlunda sätt att se på det gamla Malmö.

i Ortnamnen i Sotenäs härad går namnforskaren Maria Löfdahl igenom och tolkar namn på nutida och försvunna bebyggelser i socknarna Askum, Bärfendal och Tossene i Bohuslän. Det handlar till exempel om namn på orter, socknar, byar och gårdar. 

I Gotländskt Arkiv 2018 presenteras den senaste arkeologiska forskningen kring platser med central betydelse för skeenden och händelser på Gotland – från bronsålder till medeltid. Platserna är betydelsefulla för att förstå vad som är unikt för Gotland men också vad som kan förstås i större sammanhang.

Kungl. Vetenskapsakademien i Stockholm har under närmare tre sekler varit en central kunskapsorganisation i det svenska samhället. Dess institutioner och ledamöter har i laboratorier, observatorier och naturrum, ibland under expeditioner till fjärran länder, samlat underlag och skapat ny kunskap. I Kunskap i rörelse skildrar en forskargrupp akademiens långa historia.

Namnet Jobs är för många synonymt med de rikt blommande tygerna som sedan 1940-talet hör till klassikerna i svensk textilkonst. Mindre känt är att Lisbet Jobs och Gocken Jobs först utbildade sig till keramiker. Som två självständiga konstnärer arbetade de sedan sida vid sida och deras arbeten kom att få internationell ryktbarhet.