Med Vislyriker i stormaktstidens Sverige vill Lars Lindh råda bot på bristen av forskning om visan under tidigmodern tid. Här presenterar han sitt forskningsarbete om både de mest kända diktarna – såsom Lars Wivallius och Lasse Lucidor – och flera relativt okända lyriker.

Fängslade öden är berättelsen om 17 straffångars liv, deras barndom och uppväxt, deras brottskarriärer och deras möte med rättsväsendet – utifrån deras egna självbiografier. Det är också en berättelse om det svenska samhället för 200 år sedan.

I slutet av 1800-talet skapades Djursholms villastad på privat initiativ. Det behövdes ett dragplåster och man lyckades locka Viktor Rydberg, Sveriges nationalskald, att flytta dit. Där levde han de sista fem åren av sitt liv, gift med sin Susen, och var oerhört produktiv.

Kunskapshistoria är ett dynamiskt internationellt forskningsfält och i denna introduktion har författarna samlat centrala begrepp och perspektiv som är bärande inom dagens kunskapshistoria. Med fokus på kunskapens cirkulation i samhället vill boken ge en introduktion till ämnet samtidigt som den pekar ut hur kunskapshistoria kan bedrivas.

I boken När Sverige var i gungning. Frihetstiden i skuggan av det ryska hotet berättar Herman Lindqvist om ett land med stora framsteg på både vetenskapens och kulturens område men i inrikespolitiskt kaos och som var mycket nära att bli en rysk vasallstat.

I denna essäbok presenteras tre olika aspekter av den mytomspunna 1800-talsförfattaren Victoria ­Benedictsson.

I boken En värld med Gud vill historikern Hanne Sanders visa betydelsen av kyrkan och det religiösa i det tidigmoderna, försekulariserade samhället, som bokstavligen var en värld med Gud. I centrum för studien står Lunds stift under perioden 1650–1720.

Hällristningar är tidsdokument som aldrig upphör att fascinera. Hällristningar och hällristare är en populärvetenskaplig bok som ger en sammanfattande berättelse om Östergötland i en tid då hela Skandinavien lämnade stenåldern bakom sig och klev in i den första metallåldern, bronsåldern.

Den mat du lägger upp på tallriken ikväll har inte tillkommit av en slump. Tvärtom. Bakom den ligger tusentals val – av dig, av andra och av för länge sedan döda personer. Alla styr de över knäckebrödet, pizzasalladen och julbordets kalla grisfötter i gelé. Allt detta sammantaget kallas matkultur, och den svenska matkulturen har sin egen idéhistoria.

Om mötet med patienten i behandling av psykisk ohälsa från sent 1700-tal till 1924, en tid av revolutionerande förändringar både i tolkningen och hanteringen av psykiskt lidande. En rad behandlingstraditioner växte fram, var och en med sina egna teorier om vad sjukligheten kunde bero på och hur den skulle bemötas.

Kunskapens stora hus är en skildring av universitetets vindlande historia. Framställningen kretsar kring tre övergripande akademiska modeller som dominerade under vissa epoker och då utövade ett inflytande som ett slags föredöme för omvärlden: det latinska universitetet, det tyska universitetet och det amerikanska universitetet.

I boken Amerikas svenska banker berättas en tidigare okänd historia om hur ett antal finansiella entreprenörer av svenskt ursprung etablerade banker och skapade en egen nisch i det framväxande amerikanska banksystemet under massmigrationens tid 1850–1920.

De vanartiga flickorna skulle med hjälp av utbildning, bild­ning, arbete och straff formas till goda medborgare. Boken De besvärliga är be­rättel­sen om de 339 flickorna på Lingatans skyddshem utanför Lysekil med nationellt intag under åren 1922–1954.

Vilka bynamn är de äldsta i bygden? Vad kan ortnamnen i Hackås och Oviken berätta om områdets gradvisa kolonisering, eller för den delen äldre uppfattningar om landskapsgränser och väderstreck? Denna del av serien Sveriges ortnamn omfattar bebyggelsenamnen i Hackås och Ovikens socknar i Jämtland.

Det fanns många olika sätt att vara viking på. Schablonbilden av testosteronstinna krigare som spred skräck över Europa står i vägen för en mycket mer intressant och sammansatt historisk verklighet. Schablonbilden gör dem närmast osynliga. I arkeologen Neil Prices bok möter vi i stället historiskt och psykologiskt trovärdiga vikingar.

Erik Axel Karlfeldt var en av de mest lästa författarna i Sverige under början av förra seklet. Hans diktsamlingar såldes i stora upplagor, han var ständig sekreterare i Svenska Akademien och fick Nobelpriset postumt. Huruvida Karlfeldt var en troende person eller åtminstone återvände till sin barndoms tro i slutet av sitt liv är och har varit föremål för mycket diskussion.

Släktforskning i Danmark har många likheter med att släktforska i Sverige, men också unika skillnader. I boken Släktforska i Danmark finns en omfattande vägledning som hjälper den som vill utforska sitt danska släktträd. Den ger också inblick i Danmarks historia vilket hjälper till att förstå släktens plats i ett större historiskt sammanhang.

Från istid till nutid berättas Blekinges historia i två volymer. Det är en sammanhållen berättelse, skriven av ett 50-tal författare, som tecknar dagens kunskapsläge av ett landskap i ständig förändring.

Johanna Westesons farfar, Hjalmar Westeson, var präst i Övertorneå och Karesuando i början av 1900-talet. Hans mission var att föra ut Guds ord och att fostra och ta hand om både samer och nybyggare i sin församling. Under samma period drog tvångsförflyttningarna av renskötande samer i gång och koloniseringen av samiska marker accelererade.

På 1100- och 1200-talen slöt sig tyska köpmän samman i gillen som kom att utgöra grunden till Hansan. Under de följande århundradena växte organisationen i makt för att i början av 1400-talet dominera över nästan all kommersiell verksamhet på Nordsjön och Östersjön. Dick Harrison skildrar handelsimperiets bakgrund, uppgång och fall kryddat med djupdykningar i städers och människors öden.