Under de första decennierna av 1900-talet byggdes alla stora broar i centrala Stockholm. Behov av bättre kommunikationer drev utvecklingen och nya material och ny teknik gjorde den möjlig. Ingenjörer med kunskap och visioner förverkligade de stora byggnadsverken.

Svenska historieböcker är ofta genusomedvetna. Den genushistoria som har skrivits bortser dessutom ofta från andra maktförhållanden som påverkat människors liv och samhället i stort. Den här boken är en genushistoria som handlar om kvinnor och män och om maktrelationerna mellan dem – men också om alla andra: etniska, sexuella, kroppsliga och många andra Andra.

1980-talet inleddes med mycket spända relationer mellan USA och Sovjetunionen, nådde en vändpunkt vid mitten av årtiondet då Michail Gorbatjov slog in på en ny politisk väg och avslutades den dramatiska hösten 1989 då det kommunistiska östblocket upplöstes. Det kalla kriget tog slut. Boken fångar också in musiken, modet, frisyrerna, maten, sporten och populärkulturen.

Köpmansfursten Herman Petersen var en av de förmögna handelsmän under 1700-talet som kallades skeppsbroadeln. De flyttade in i den gamla maktens stadspalats och uppförde praktfulla herresäten på landsbygden. Arvet efter Petersen består av säteriet Erstavik och Petersenska huset i Gamla stan i Stockholm samt av välbevarade agrara miljöer.

Vasastan – en urban hembygd undersöker vad som utmärker stadsdelen Vasastan i centrala Stockholm med hjälp av historiska texter, skönlitterära gestaltningar och personliga minnen. Berättelserna är skrivna av personer med olika anknytning till stadsdelen runt millennieskiftet.

Växjö stift leder sina traditioner tillbaka till S:t Sigfrid på 1000-talet. Dess förste biskop nämns omkring 1170. I 15 tematiska kapitel speglas stiftets liv och förhållanden under 850 år. Från att ursprungligen ha bestått endast av det lilla folklandet Värend har det flera gånger utvidgats till att i dag omfatta nästan hela Småland och Öland.

Jonathan Lindström låter den senaste arkeologiska och historiska forskningen förenas i en myllrande bild av Sverige under 14 000 år. Sveriges långa historia är en skildring av migrationer, kolonisationsprojekt, träluppror och tidigare okända bronsåldersriken, handelsvälden och stora slag.

Vid förra sekelskiftet flyttade en man vid namn Ebrahim Umerkajeff till Stockholm och länge levde han där som landets enda muslim. År 1930 fick han sällskap av familjen Arhan från Turkiet och när ytterligare muslimska familjer kom som flyktingar under andra världskriget hjälpte Ebrahim dem till rätta. Det är dessa människor som står i centrum i den här boken.

Bertil Fridhagen i Bodafors var en av Svenska Möbelfabrikernas mest produktiva möbelarkitekter. Vi får följa hans breda och mångfacetterade produktion som inleddes med påkostade stilmöbler på 1930-talet och de senare succéerna med möbelserier och deras nästan outtömliga kombinationsmöjligheter.

Marc Blochs Till historiens försvar eller Historia som yrke är en historievetenskaplig klassiker. Den utkom postumt 1949 baserad på efterlämnade manuskript. År 1993 utkom en reviderad utgåva baserad på en ny genomgång av Blochs manuskript. Denna utgåva finns nu i svensk översättning.

De hedniska vikingarna sände på sin tid ut chockvågor genom det kristna Europa. Även om vikingarna deltog i hundratals slag var det få som förändrade och påverkade det politiska och kulturella skeendet i Europa och Norden. Här beskrivs de 25 största, märkligaste och viktigaste slagen under perioden.

Litografin kom till Sverige 1818 genom att kronprinsen Karl Johan inkallade två tyska litografer. Under 1830-talet etablerades ett flertal mindre litografiska tryckerier. Litografin segrar! behandlar huvuddragen i hur de litografiska tryckerierna i landet utvecklades liksom de olika litografiska processerna.

När chefsåklagare Krister Petersson år 2020 avslutade utredningen av mordet på Olof Palme, med motiveringen att den misstänkte var avliden, blev det ett kollektivt antiklimax för många svenskar. Hans-Gunnar Axberger ger en bred och detaljerad beskrivning av världens största polisutredning, som redan från början missköttes så grovt att det tidigt stod klart att förövaren sannolik skulle komma undan.

Hur smakar historien? Kan man veta och ta reda på det? I Bepröfvade recept ges inspiration och möjlighet till historiska smakupplevelser med utgångspunkt i över tvåhundra recept och fotografier som bevarats i Landsarkivet i Visby.

I Från fattigdom till välstånd tecknas Sveriges ekonomiska historia från cirka 1750 till i dag. Ny primärforskning och nya tolkningar från en rad olika discipliner presenteras, och Sverige jämförs genomgående med andra länder i Europa och världen.

Historiker har länge betraktat skandinavismen som ett för 1800-talet tidstypiskt svärmeri. En begränsad skara drömmares fria fantasier. Men faktum är att tanken på att mindre stater måste slå sig samman för att inte utplånas genom krig var högst levande i Europa under denna tid.

I denna biografi får vi följa zoologen och upptäcktsresanden Charles John Andersson. Mestadels utspelades hans liv i södra Afrika, särskilt ute i vildmarken där han samlade, upptäckte, jagade och var fullt upptagen av att överleva. Han balanserade på gränsen för vad en människa rent fysiskt, för att inte säga psykiskt, kan uthärda.

Antologin Bilder av ras i svensk visuell kultur uppmärksammar Sveriges inblandning i koloniala praktiker och kolonial politik – både inom och utanför landets gränser. Författarna gör nedslag i bokillustrationer, reklam, rasbiologi, TV, film och skämtbilder med ambitionen att väcka fler diskussioner om ras i svensk visuell kultur.

Finska kriget 1808–1809 är en av de mest betydelsefulla händelserna i Sveriges och Finlands historia. Den gemensamma månghundraåriga riksgemenskapen länderna emellan löstes upp. Kriget innehöll många dramatiska sekvenser. Den stora fästningen Sveaborg gavs upp utan strid, ryska trupper anföll Åland och Västerbotten och kungen störtades i en statskupp.

Disputation, dissertation, avhandling är en odyssé genom fem seklers lärda kultur. Här framhålls avhandlingarna inte främst som exempel på vad som i dag skulle kallas spetsforskning, utan som återspeglingar av samtidens ordinära standard. Fokus ligger på de tidigmoderna disputationerna från 1600- och 1700-talet.