I denna biografi om en av den svenska litteraturens världsförfattare skildrar Johan Svedjedal ett fascinerande författarliv. Harry Martinson blev tidigt känd för sin charm och stilistiska briljans – en fattigpojke ur folkdjupen som via litteraturen nådde samhällets höjder. Men bakom hans leenden och framgångar fanns allvarligare ärenden. Tidigt insåg han hur människans övermod hotade miljön och själva livet.

Legofolket – de som senare kom att kallas tjänstefolk, drängar och pigor – var under lång tid den helt dominerande arbetskraften i Sverige. Från 1200-talet och framåt var att tjäna vid gods och gårdar det vanligaste sättet att försörja sig. Fattiga människor kunde nämligen med stöd av lagen tvingas till arbete för en husbonde. Legofolkssystemet ersatte på det viset träldomen.

Lilla Hyttnäs var Carls och Karin Larssons hem och gemensamma konstprojekt där deras artistiska talanger resulterade i en ovanligt modern och personlig arkitektur, färgsättning och inredning. Genom Carls målningar har det blivit ett av världens mest kända hem. Ljuset, Karins fria inredningsstil och det livliga familjelivet har blivit synonymt med bilden av Sverige.

Minnesvärda svenskar handlar om sex färgstarka personligheter från 1600-talet fram till våra dagar. Deras händelserika och fascinerande livsöden har direkt eller indirekt påverkat människor inom många områden, såsom musik, litteratur, politik och försvarsväsen. Två av dem har till och med blivit världsberömda.

Det förflutna används ständigt för att ge mening åt nuet. I kalla krigets spår skildrar framväxten av ett nytt svenskt militärt kulturarv. Här visas hur minnen och lämningar från en tid fylld av rädsla och säkerhetspolitiska spänningar får nya innebörder när bunkrar och nedlagda militäranläggningar omvandlas till museer, lyxbostäder och spännande besöksmål.

Strängnäs var under senmedeltiden en medelpunkt för Sveriges administration och utveckling. Det var där rikssigillet förvarades. Det var där Gustav Vasa valdes till kung den 6 juni 1523. Och det var i Strängnäs som tankarna om reformationen föddes.

I boken Fåröbor från förr får läsarna lära känna öbor som levde och verkade på Fårö – från 1600-talet och fram till vår tid. De flesta Fåröbor stannade på ön livet ut. Andra reste till det stora landet i väster och sökte lyckan där.

Karlskrona anlades år 1680 i en öde skärgård som saknade grundläggande förutsättningar för att täcka en örlogsstads behov. Dit kommenderade Karl XI dåtidens stora genier för att förverkliga de storslagna visionerna om att skapa en ny stad som skulle bli den svenska örlogsflottans huvudstation. Hundra år efter grundläggningen hade Karlskrona utvecklats till rikets tredje största stad.

Märta Lindqvist vann under signaturen Quelqu’une läsarnas hjärtan som filmkritiker, krönikör, litteraturanmälare och reportageresenär. Hon arbetade på Svenska Dagbladet från 1916 till 1939. Under en period var hon tidningens enda kvinnliga anställda reporter och sågs av sin samtid som en av Sveriges främsta journalister inom sitt område.

Arkivguiden Järnvägsarkiven är ett hjälpmedel för dem söker handlingar om svenska järnvägar. Tyngdpunkten ligger på Statens järnvägars arkiv, som även inrymmer arkivbestånd från de enskilda järnvägsbolag som staten tog över från privata ägare.

Kvinnor på höga maktpositioner är sällsynta i den svenska historien eftersom äldre tiders strukturer effektivt hindrade dem tillträde till dessa. En möjlighet att i nutid försöka skildra kvinnor i maktens centrum är att undersöka hur de omtalats och avhandlats i eftervärlden. I Kvinnorna, makten, religionen framträder en trio kvinnor vars liv spänner över 300 år.

Kemisten Anders G. Nord redogör för hur man kan arbeta med forntiden med hjälp av de färdigheter han besitter. Han undersöker hur framställningen av metaller, keramik, glas, färgämnen, läkemedel, krut, byggnadsmaterial med mera har gått till. Vad berättar de forntida fynden?

Kring Engelsbergs bruks anrika byggnader ligger en omsorgsfullt anlagd trädgård som utvecklats och förändrats genom århundradena. I denna bok sätts brukets trädgården in i ett större sammanhang av odlingshistoria och trädgårdsarkitektur där skiftande ideal och influenser från när och fjärran återspeglas i såväl detaljer som i de större penseldragen.

Hur ser Finlands svenska historia ut? Den är inte bara en del av Finlands historia, utan lika mycket en del av Sveriges historia, alltsedan integrationen av de östra delarna i det svenska riket via rikssprängningen 1808–1809 till Ålandsfrågan och dagens språkpolitiska utmaningar.

Deckardrottningar är inget nytt fenomen. Ända sedan kriminallitteraturens barndom har kvinnorna inte bara varit berättelsernas hjältinnor, utan också deras författare. Carina Burman berättar om brittiska och svenska deckarförfattarinnor som debuterade fram till 1960-talet – både de älskade och de bortglömda.

Sveriges sista bödlar levde för inte så länge sedan – den allra sista dog 1920. Ändå representerade de ett gammaldags Sverige där frågor om rätt och fel värderades utifrån den mosaiska rättens skoningslösa principer. De sista bödlarna är en krönika över en långlivad och sägenomspunnen yrkesgrupps upplösning i ett moderniserat land där den inte längre var önskvärd.

Om utländska spioner och underrättelsetjänster i Sverige under andra världskriget, kalla kriget och därefter. Hur många agenter fanns det? Hur agerade de och i vilka syften? Och hur lärde de sig att smälta in i olika svenska miljöer? Var träffades de? ​Boken går också till botten med andra världskrigets och kalla krigets många gåtor.

Handelshögskolan i Stockholm bildades 1909 med uppgift ”att genom vetenskaplig undervisning och forskning befrämja affärsverksamhetens höjande inom landet”. I denna bok utreds relationen mellan vetenskap och affärer i den moderna ekonomutbildningens uppkomst och utbredning.

Under början av 1700-talet förändrades Göteborg. Stadens invånare, tomter och bebyggelse kom i allt större utsträckning att bevaras inom en tidigmodern struktur. Genom en kombination av illustrationer och textfragment erbjuder Göteborg 1713 – en visuell mikrohistoria en utvidgad läsning om en tongivande tid i stadens äldre historia.

Ernst Wigforss var den drivande kraften bakom 1900-talets svenska välfärdsstat. Internationella forskare kallar ideologen, finansministern och akademikern Wigforss för världens mest framgångsrike socialist. Han kombinerade decennier av häpnadsväckande ekonomisk utveckling med ständigt växande jämlikhet.