Drabanterna var en fruktad livvaktsstyrka om tvåhundra man som alltid befann sig i kungens närhet, såväl på som utanför slagfältet. Under Karl XII:s personliga befäl var drabantkåren ett självständigt beridet elitförband, särskilt utvalda för sin tapperhet. Kungens män. Karl XII:s drabantkår ger en omfattande inblick i kårens korta men dramatiska historia.

I Wilhelms dagbok hamnar vi mitt i en västgötsk vardag på 1850-talet. Dagboksförfattaren Wilhelm Robsahm föddes 1819 och hans berättelser utspelar sig i Skaratrakten. De handlar om jakt och fiske, om arbete och fritid, om natur och kultur och inte minst om de kontakter som dessa aktiviteter skapade.

Elisabet Wisén-Jobs hade en central plats i konstnärs­familjen Jobs i Västanvik i Leksand. Hennes döttrar Lisbet och Gocken blev berömda för sina blommor på keramik och textil. Vad många däremot inte vet är att Elisabet Jobs själv var en blomsterkonstnär i rika mått. Hon målade med nål och tråd och blev omtalad för sina rika broderier.

Utvecklingen inom museernas värld, kulturarvsvården och kulturpolitiken har under de senaste femtio åren varit dramatisk. I denna skildring berättar en mångårig museiman om sina erfarenheter som deltagare i detta skeende, alltsedan det offentliga under tiden kring 1970 klev in och tog ett påtagligt ansvar för kulturpolitiken.

”Det går en åska genom tidevarvet” skrev Carl Jonas Love Almqvist år 1842. Åskan var den folkliga vreden mot överhetens förtryck och hårda motstånd mot rösträtt, fackliga krav, politisk frihet och rättvisa. Denna folkliga vrede skildrar Bunny Ragnerstam i sin krönika om de år som traditionellt beskrivs som ett stillsamt skede i svensk historia.

Perioden 1920-1950 innebar en intensiv utveckling av de svenska läroverken. Skolans demokratisering, privatläroverkens ställning och flickors tillgång till högre utbildning debatterades och omprövades. Diskussionen rörde inte heller bara skolans organisation utan också hur undervisningen kunde göras mer elevcentrerad och progressiv.

Stockholm har varit både huvudstad och hamnstad sedan århundraden. Myllret av människor, trängsel, dofter och många språk vid stadens kajer definierade 1800-talets stad. Livets nödtorft liksom lyx upprätthölls till inte ringa del av grosshandlare, av vilka de flesta också var redare med egna fartyg. Flera grosshandlare blev kändisar i dåtidens kulturella Stockholm och umgicks i hovets och societetens kretsar.

Jascha Golowanjuk var flykting, jude, homosexuell och en av våra första invandrarförfattare. I Det snöar i mitt hjärta möter vi hans erfarenheter av antisemitismen i Sverige, av homofobin och motviljan mot dem som inte passade in i folkhemmets trånga normer.

Boken Fästningsstaden – Helsingfors och Sveaborg 1721–1808 skildrar Helsingfors utveckling från småstad till hörnsten inom det svenska försvaret. Skildringen inleds i det ödelagda Helsingfors 1721, fortsätter med Helsingfors utveckling till en av svenska rikets viktigaste krigs- och sjöfartsstäder och avslutas med den slutgiltiga ryska erövringen 1808.

Att släktforska i nuvarande eller tidigare tyska områden skiljer sig från att släktforska i Sverige. Det finns dop-, vigsel och dödböcker, men till exempel inga husförhörslängder. De tyska trossamfunden, främst protestantiska, katolska och judiska, har fört egna kyrkböcker. Släktforska i Tyskland ger en grundläggande vägledning i hur man hittar rätt i tyska arkiv.

Boken Nya studier i outgivna fornsvenska handskrifter innehåller tre studier som presenterar olika aspekter av tidigare outgivna texter eller textfragment på fornsvenska.

Det har gått drygt hundra år sedan Unna Saiva, en samisk offerplats i norra Lappland, skändades och plundrades. Offergåvorna grävdes upp och fördes till Stockholm. Nu pågår en diskussion i hela västvärlden där utgångspunkten är att museer behöver se över sina samlingar med en självkritisk blick och vara beredda att återbörda kulturföremål som har kommit in i samlingarna till följd av en kolonial maktstruktur.

Boken Norrköpings gatunamn kom ut första gången 2014, och en andra, utökad upplaga med 69 nya namn kom 2016. Båda upplagorna är sedan länge slutsålda. Nu utkommer den tredje, uppdaterade upplagan och eftersom Norrköping växer innehåller den 95 nya namn på gator, torg, rondeller och parker i Norrköpings kommun.

På många museer är lämningar efter vrak och förlisningar viktiga källor till kunskap om förflutna händelser. Samtidigt är det en gammal sanning att döden i dess olika former lockar besökare. I boken Sjödränkt undersöks det museala hanterandet av den ansenliga mängd död som följt på ett antal uppmärksammade sjöolyckor och bärgningar.

Staffan Söderblom var i slutet av världskriget ambassadör i Moskva. I januari 1945 fick han ett telegram som sa att Raoul Wallenberg var ”satt under sovjetiskt beskydd” i Ungern. Under ett och ett halvt år försökte Söderblom ihärdigt ta reda på vad som hänt Wallenberg. En undersökning som kulminerade med att han – som den ende enskilde svensk någonsin – fick förhandla med Josef Stalin.

Karl Andersson möttes av mörker och motstånd när han som 22-årig evangelist 1936 klev av bussen i Tärnaby i södra Lappland. Mötet med det okända blev upptakten till en lång rad berättelser om samer och nybyggare i gränstrakterna mellan Sverige och Norge. År efter år återkom han till fjällbygderna för att dokumentera och skriva om de människor och händelser som fångat hans stora intresse.

Norrköpings historia myllrar av spännande händelser, personer och platser. Rysshärjningar, kröningar och riksdagar. Furstar, fotbollsspelare och fabriksarbeterskor. Slott, skolor och sju sjukhus. Allt har på olika sätt och i olika grad skapat dagens Norrköping. Staden vid Strömmen. Berättelser ur Norrköpings historia är samling stadshistoriska krönikor skrivna för Folkbladet.

En bok om Tjolöholm är en bok om arkitektur och inredningskonst. Men det är också en bok av berättelser. Tjolöholms slott kan bjuda på fascinerande och fängslande berättelser som löper genom tid och rum – från 1800-talets mitt till 1960-tal. Från Skottland till Fjärås och Ceylon.

År 1889 öppnade Karolina Widerström sin mottagning i Stockholms Klarakvarter. Med sin inriktning mot kvinnomedicin blev den en stor framgång och kvinnor trängdes i hennes väntrum. Hon tillhörde den första generationen kvinnor som kunde använda sin nyvunna myndighet, utbilda sig och agera i offentligheten.

Redan före andra världskriget hade det svenska försvaret bedrivit underrättelseverksamhet i Baltikum. När de tre baltiska länderna omväxlande ockuperades av Sovjetunionen och Tyskland under kriget gjorde ländernas läge att Sverige måste hålla ett öga på vad som hände där.