Flöjtskeppens besättning levde tillsammans
Skeppsvrak på Östersjöns botten visar hur levnadsförhållandena ombord såg ut för 400 år sedan. Genom unik och omfattande dokumentation av vrak från flöjtskepp har arkeologen Niklas Eriksson på Södertörns högskola kunnat beskriva bland annat de sociala förhållandena ombord.
– Vraken i Östersjön står som intakta flera hundra år gamla byggnader. Tidigare har forskningen inte uppmärksammat att de kan studeras som sådana, säger den blivande doktorn i arkeologi.
Urbanism under sail är följaktligen titeln på Niklas Erikssons avhandling i arkeologi. Han disputerar den 26 september på Södertörns högskola.
Forskningens källmaterial kommer främst från arkeologiska undersökningar i Östersjön. Där finns många skeppsvrak som är i mycket gott skick eftersom det inte finns skeppsmask där. Genom att dokumentera under vattnet har han kunnat rekonstruera skeppen som byggnader.
Framför allt fokuserar han i sin avhandling på fyra vrak av typen flöjtskepp, en mycket vanlig skeppstyp som användes som handelsfartyg på 1600-talet. De gick ofta mellan Nederländerna och Sverige för att skeppa bland annat trä- och metallråvaror.
Skepp kunde bli liggande i hamn länge i väntan på lämplig vind, varor eller på att isen skulle smälta. Besättningen levde även då sina liv på skeppen. Att studera fartyg som bostad är ovanligt och den omfattande dokumentationen som presenteras i doktorsavhandlingen är också helt unik.
– Ett av de mest oväntade resultaten är avsaknaden av uppdelning mellan olika kategorier av människor ombord, säger han. Tidigare har man antagit att alla typer av skepp följt mönstret för krigsfartyg, där befäl och manskap är rumsligt distanserade från varandra. Min forskning visar att man på flöjtskeppen levde i en närmast familjär rumsindelning. Man åt, sov och gjorde alla vardagssysslor tillsammans.
Niklas Eriksson har också dokumenterat skeppens skulpterade symboler; en aspekt som saknas i tidigare forskning. Det visar sig att symbolerna på handelsfartyg skiljer sig mot krigsfartyg. På flöjtskeppen är det vanligt med statyer av handelsmän, till skillnad mot krigsfartygen där man oftast ser romerska krigare.
– Jag tycker att man ska ta vrak på allvar, säger han. Vrak är ett källmaterial som analyserats arkeologiskt i liten utsträckning. Fynd från vrak används oftast endast som illustrationer. Undersökningarna blir på det viset ett dyrt sätt att återberätta vad man redan visste. Studien visar att vrak kan analyseras precis som andra byggda, bebodda miljöer. De hjälper oss att få en inblick i levnadsförhållandena ombord; en dåtida vardag som glöms bort bland historiens mer anmärkningsvärda händelser.
Niklas Eriksson:
Urbanism under sail. An archaeology of fluitships in early modern everyday life
Institutionen för historia och samtidsstudier, Södertörns högskola
Disputation: 26 september 2014
Opponent: docent Jonas M Nordin, Historiska museet/Uppsala universitet
