Försvenskningen av Tornedalen

I sin avhandling i historia vid Umeå universitet undersöker Lars Elenius hur livsbetingelserna för den finskspråkiga minoriteten i Tornedalen förändrades av moderniseringen under perioden 1850–1939. Under den tidsperioden förändrades språkpolitiken i folkskolan från en tolerant inställning till det finska språket till en mer inskränkt assimileringspolitik. Som bakgrund till förändringen beskrivs det upplevda hotet från Ryssland, den laestadianska väckelsen och den finska nationalismen. I avhandlingen ges ett nytt perspektiv på hur den laestadianska väckelsen i Tornedalen upplevdes som ett hot mot svenska kyrkan. Det blev startpunkten för försvenskningspolitiken i folkskolan.

I avhandlingen sätts också Tornedalen in i ett globalt perspektiv som visar hur nya mellanfolkliga doktriner och skapandet av Nationernas Förbund efter första världskriget påverkade språkpolitiken i Tornedalen. Genom den hänsyn som fredsfördraget i Versailles tog till de nationella minoriteternas språk och kultur, lättade också försvenskningspolitiken i Tornedalen en aning. En förutsättning för upplättningen var Tornedalens långa kontinuitet i den svenska nationalstaten.

Tornedalens integrering i den svenska nationalstaten fick djupgående konsekvenser för den finska kulturen och det finska språket. Elenius ägnar särskild uppmärksamhet åt språkbytesprocessen i Övertorneå kommun. Genom att jämföra moderniseringens förlopp undersöks hur olika faktorer påverkade Övertorneåbornas språkstrategier. Det skapar en ny syn på sambandet mellan språk, etnicitet och nationalism.

Lars Elenius:
Både finsk och svensk. Modernisering, nationalism och språkförändring i Tornedalen 1850–1939
Institutionen för historiska studier, Umeå universitet
Disputation: 27 oktober 2001
Fakultetsopponent: docent Lars Petterson, Dalarnas högskola