Från manuell HLR igår till avancerade hjärtstartare idag
Genom åren har tekniken inom hjärt- och lungräddning, HLR, utvecklats avsevärt. Från enkla manuella metoder till dagens avancerade hjärtstartare. Hjärtstopp drabbar cirka 25 personer om dagen i Sverige (utanför sjukhus). Förr dog de flesta av dessa, nu räddar hjärtstartare liv varje dag.
Tidiga metoder för HLR
Hjärt- och lungräddning utfördes förr oftast med enkla metoder. Under 1800-talet och tidigt 1900-tal var metoderna begränsade till manuella bröstkompressioner och andningshjälp. Det fanns få standardiserade tekniker och många insatser var inte särskilt effektiva.
En vanlig metod var hjärtkompression över bröstkorgen, där en person tryckte rytmiskt på den drabbades bröstkorg i ett försök att få igång hjärtat igen. En annan tidig teknik var mun-mot-mun-metoden för att ge konstgjord andning. Tyvärr visste många människor inte hur de skulle utföra detta på bästa sätt, och återupplivningsförsöken hade begränsad framgång.
Under 1950-talet började standardiserade HLR-protokoll utvecklas. Läkare och forskare hade förstått hur viktigt det var att kombinera bröstkompressioner med konstgjord andning, det blev grunden för modern HLR. Trots detta var det få som överlevde ett hjärtstopp, främst på grund av bristen på avancerad utrustning och det faktum att allmänheten inte visste mycket om HLR.
Historiska data visar att överlevnaden vid hjärtstopp var mycket låg under denna tid. Många dog innan de nådde sjukhus, och de som överlevde fick ofta långvariga problem. Det var uppenbart att mer effektiva metoder och bättre teknisk utrustning var nödvändiga för att förbättra chanserna till överlevnad vid hjärtstopp.
Tekniska framsteg
Under de senaste årtiondena har tekniska framsteg revolutionerat HLR och behandlingen av hjärtstopp. Introduktionen av hjärtstartare, även kallade defibrillatorer, har spelat en viktig roll i utvecklingen. Med en hjärtstartare ges en elektrisk stöt till hjärtat för att starta om det vilket ökar chanserna att överleva.
Hjärtstartare är nu vanliga på offentliga platser som flygplatser, köpcentrum och idrottsanläggningar. De är utformade för att vara användarvänliga, i stort sett vem som helst ska kunna använda dem i nödsituationer. Hjärtstartaren ger instruktioner till den som håller på med den, så det behövs ingen träning för att använda en. Men det är givetvis bra att gå en kurs, det kan rädda liv om man är förberedd den dagen man är nära en person som fått ett hjärtstopp.
Statistik från Svenska HLR-registret visar att överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus har ökat till 12 % under 2022. I början av 2000-talet låg den på omkring 5–6 %. Det var under den tiden hjärtstartare började placeras ut på offentliga platser. I situationer där hjärtstartare används inom de första minuterna efter ett hjärtstopp kan överlevnadsgraden vara så hög som 60 %.
Framtidens HLR-teknik
Framtiden för HLR-teknik ser lovande ut. Forskare och ingenjörer arbetar med att förbättra de metoder som redan finns och att utveckla nya tekniker för att rädda fler liv vid hjärtstopp.
En av de mest spännande teknikerna är användningen av drönare för att snabbt leverera hjärtstartare till platser där någon har drabbats av ett hjärtstopp. Drönarna kan nå avlägsna områden mycket snabbare än ambulanser, vilket kan vara avgörande för att en person med hjärtstopp ska överleva.
Artificiell intelligens (AI) och maskininlärning används också för att förbättra HLR-tekniker. AI kan analysera data från hjärtstartare och HLR-insatser för att ge feedback i realtid och förbättra tekniken för den som utför HLR. Det kan bidra till att behandlingen blir mer effektiv och att fler överlever.
Forskare undersöker även nya material och tekniker för att skapa mer effektiva hjärtstartare. Målet är att göra dem ännu lättare att använda och ännu mer lättåtkomliga för allmänheten. På så sätt kan antalet människor som överlever ett hjärtstopp öka ännu mer.